En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

Digitalisera (LIKA)

Gästinlägg av Edward Jensinger, områdeschef gymnasiet, Malmö

Skolans digitalisering har visat sig ofta generera ett antal misstag som huvudman efter huvudman gör. Det har ofta handlat om att man på huvudmannanivå identifierar att datorer måste köpas utan att närmare fundera på syfte eller vad som i övrigt ska hända när datorer köpts in. När man, efter inköp, sen ser att resultaten inte förändrades uppstår inte sällan en frustration och frågan huvudmannen då ställer sig är varför. Då kommer nästa fas. Den massiva, men randomiserade, fortbildningsfasen. Man fortbildar personal på tekniken men sällan inom ämnesdidaktik och lärarpraktiken. Även efter denna fas uteblir ofta de positivt förändrade resultaten.

Det här är inte så konstigt. Om man skjuter med hagelbössa som skidskytt kommer man antagligen inte att lyckas så bra. Det är istället viktigt att man vet vad behoven i organisationen, från huvudman ned till enskild skola och lärare, är för att lyckas med ett så viktigt arbete som digitaliseringen. Att ”One size fits all” inte fungerar i andra sammanhang torde vara en indikator på att det inte heller fungerar inom ramen för skolans digitalisering. Man behöver istället systematiskt ta reda på vilka behoven är. Och tänka sig, när man kommit förbi det basala, behoven är ofta olika från skola till skola. Och från lärare till lärare.

Det är i detta sammanhang som verktyget LIKA kommer in. Genom att nyttja LIKA för enheter och förvaltning kan man identifiera var man brister i sin verksamhet. På så sätt kan man identifiera att på skola X behöver fokus läggas på ledningens arbete med digitalisering medan på skola Y ser man att det brister inom området kompetens och skola Z har brister inom användningen av digitala verktyg för att samarbeta kollegor emellan.

På det viset, genom LIKA och dess aktivitetsförslag, kan skolan rikta sina utvecklingsinsatser där de gör störst nytta och slipper elda för kråkorna.

Samma sak gäller en huvudman/förvaltning. Genom att kunna identifiera övergripande brister kan man jobba med att lösa dessa på huvudmannanivå samtidigt som de lokala skolorna jobbar med sina lokala utvecklingsområden.

LIKA bistår rektor och huvudman i analysen av den lokala organisationen och hela förvaltningens behov.

Bra så, men vi saknar fortfarande den där mer detaljerade analysen när vi kommer till de enskilda lärarnas behov. Tills nu! Nu kommer vi snart kunna lösa även det problemet.

Inom kort lanseras verktyget LiKA för lärare  (jo, det ska vara ett litet i). Det verktyget stödjer den enskilde läraren i att självvärdera hur dennes digitala ledarskap (bl.a. organisation av undervisningen) fungerar, hur infrastrukturen ser ut (vilka förutsättningar som finns/borde finnas), hur den enskildes kompetensutveckling inom digitalisering ser ut och, slutligen, hur lärarens användning av digitalisering är. Genom att lärare gör en självvärdering av de här olika delarna, kan läraren få ett bra underlag dels för sitt eget fortsatta arbete och eventuella fortbildningsbehov och dels kan skolan som helhet få en bild över vilka områden man har styrkor och inom vad man behöver utveckla verksamheten. Dessutom får också huvudmannen en bra bild över hur det ser ut för hela organisationen och kan därför göra informerade beslut gällande gemensamma satsningar.

Ett exempel skulle kunna vara att en lärare beskriver att hen har goda kompetenser överlag men att hen brister något inom källkritik. Dessutom kanske läraren anger önskemål om bättre digitala stödsystem för bedömning och att den infrastruktur som står läraren till buds inte uppfyller behoven. Läraren kan med sin självvärdering som utgångspunkt föra samtal med sin rektor. Och om flera lärare på skolan anger samma saker kanske man på skolan skapar en fortbildning inom källkritik tillsammans med skolans bibliotekarie samtidigt som man kan välja att byta hårdvara och signalera till huvudmannen att ett bättre system för bedömning kan behövas. Huvudmannen, å sin sida, kanske får ta del av en stor samstämmighet gällande det där stödsystemet men också att många lärare och skolor pekar på behovet av bättre datorer och att just matematiklärare upplever att de behöver starkare stöd inom programmeringen. På detta sätt kan vi, baserat både på organisationens och de enskilda lärarnas behov, snabbare komma till rätta med de områden som behöver kommas till rätta med.

Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö har vi arbetat med LIKA under flera år nu och ser att vi kan få till en systematik kring arbetet med digitalisering som en del i skolutvecklingen genom verktyget. När nu LiKA för lärare lanseras ser jag och rektorerna verkligen att vi kan få en ännu tydligare bild av var vi står och vart vi ska. Det kommer att bli en viktig del av utvecklingen av arbetet med digitaliseringen både lokalt och centralt.

Så, genom de två olika (men lika) systemen, LIKA och LiKA för lärare, skapas en bättre förutsättning för skolorna att systematiskt arbeta med dessa frågor och på så sätt kan vi snabbare komma ifrån de där gemensamma bristerna som alla verkar dömda till att göra för att istället snabbt komma vidare till en större individualisering och riktat stöd. Det mår nog alla bra av.

Edward Jensinger
Områdeschef, gymnasiet, Malmö stad

Edward

 

 

 

 

 

 

LIKA och SKA 4 år senare – ett utifrånperspektiv inifrån

Gästinlägg av Björn Söderlund, Utvecklingschef stadsledningskontoret Lidingö stad

Guldgruvan för uppföljning- för den som vågar och vill!

I Lidingö stad har vi ”Vilja och Våga” som våra ledord. Jag tänkte i detta blogginlägg utmana lite utifrån det och med min bild och erfarenhet av LIKA. Men framför allt vill jag lyfta fram varför denna typ av stödmaterial är så mycket mer än en självvärdering eller en enkät.

En av de saker jag upplever som riktigt svåra i att få till ett systematiskt kvalitetsarbete är just det systematiska. Det blir ofta i form av en analys, en mätning, och något som är så populärt, en jämförelse. Men sällan mer än några sidor och diagram i årsberättelsen.

I de numera tre verktygen (eBlomlådan, LIKA och KLASSA) som jag har varit delaktig i att jobba fram hos SKL så är det gemensamma temat faktiskt i första hand inte att mäta och jämföra. Det är att ge stöd till en utpekad målgrupp. Ja, vi har faktiskt vågat välja en målgrupp. Vi har också velat se till att den målgruppen ska få hjälp att göra. Inte bara en analys, inte bara ett index eller en fin rapport som bara konstaterar att digitalisering är dyrt, komplicerat och osäkert. Utan ett steg till: ”vad ska jag göra då ’ra, va?”.

Finessen med detta, och om man vågar tona ner mätningen till förmån för stödet, är att LIKA (liksom KLASSA och eBlomådan) kan hjälpa både målgruppen med vägen framåt, men också att det är en fantastisk guldgruva med data som gör att vi kan, om vi vågar, utifrån en riktig återkoppling från målgruppen, få signaler på vad målgruppen ser som sina gemensamma utmaningar.

Och att göra det är inte svårare än att summera en kolumn i Excel.

Vi kan se vad som är icke-frågor, vi kan se vad de flesta verkar ha svårt att få ihop. Vi har möjlighet att låta våra övriga strategier påverkas av hur verklighetens utmaningar faktiskt ser ut, bortom hyper, coola nya termer och generella svepande ord om digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

Och det är nu utmaningarna bubblar upp. Hur många ledningsgrupper vågar t ex vika tre av tio av nästa års prioriteringar på de vanligaste frågorna från kunderna som kommer in till support eller kundtjänsten? Hur många vågar titta på de största bristerna i kvalitet och säga att två ”slottar” i verksamhetsplanen ska reserveras åt att utveckla kvaliteten, oavsett vilka de punkterna visar sig vara framöver? Det är sällan särskilt spännande saker. Det är sällan sådan man kan skriva om. Det är sällan sådant man kan skryta om på Offentliga Rummet eller Internetdagarna och det är sällan något annat än blod, svett och tårar för att knäcka. Och även om man gör det riktigt bra, får man inte heller någon cred från kunder, media eller kollegor. Och om man dessutom vågar hålla i modellen och göra det mer än en gång, mer än ett enskilt krafttag, om man klarar av att göra det igen trots att man kanske byter ledning eller chef, då kanske man kan prata om ”systematiskt”. Något som man vill ska leda till förändring över tid. I flera steg. Som visar på uthållighet.

LIKA är en guldgruva för att få till denna uppföljning på ett otroligt enkelt sätt. Med förhållandevis små förberedelser, med låga krav på kunskaper och utan en utbildning i en modell. Man svarar ju bara på lite frågor. Och det gör att all data finns där. Från målgruppen. Ropen på hjälp syns i form av färger i ett excelark. Om vi bara vill och vågar använda oss, och framför allt låta oss styras i alla fall lite grann, av den återkoppling som LIKA ger. Så, för den som vill mäta, tävla, lysa och jämföra sig finns säkert andra sätt. Men för den som vill ha hjälp att komma framåt utan att pekas ut som #lägstrankad eller #digitaltoutvecklad är LIKA da shit.

Gissa om jag ser fram emot den återkoppling och underlag för styrning och prioritering av stödinsatser som jag vet kommande systerverktyg, LiKA för lärare kommer kunna ge när vi ska förstå hur vi ska jobba med digital kompetens. Både för den enskilda läraren, men lika mycket på alla beslutsnivåer i kommunen och inte minst nationellt. Att definiera kompetens som något som behövs för att lösa en uppgift, inte bara som ett egensyfte. En ännu större guldgruva. Om vi bara vill och vågar.

Björn Söderlund
Utvecklingschef Stadsledningskontoret
Lidingö stad

Bjorn

LIKA och SKA ur förvaltningsledningens synvinkel

Gästinlägg av Magdalena Kågström, Chef digitalt lärande, Skellefteå

Enkel uppföljning och prioritering – LIKA i kombination med Leda digitalisering

Det är mycket som händer för det svenska skolväsendet, digitalisering av nationella prov, läroplansförändringar, och såklart den efterlängtade nationella digitaliseringsstrategin för skolan med det övergripande målet att skolan ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Strategin innehåller tillika tre fokusområden:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Uppföljning kring digitaliseringens möjligheter skulle kunna vara ett komplext uppdrag, men inte om man använder sig av verktyget LIKA. Hos oss i Skellefteå är vi nu inne på fjärde uppföljningsomgången för våra rektorer och tredje för våra förskolechefer. Det är obligatoriskt för alla skolledare att göra den varje vår och att publicera den för kommunsammanställningen. Förutom att den ger en konkret handlingsplan för alla rektorer och förskolechefer, så kan jag , genom den övergripande sammanställningen, se att vi hela tiden rör oss framåt i digitaliseringsprocessen. Det blir väldigt tydligt både inom vilka områden vi ligger bra till, och inom vilka områden vi behöver prioritera insatser från förvaltningens håll.

Sammanställningen från LIKA var en bidragande orsak till att min förvaltningschef tog beslutet att Skolverkets Leda digitalisering skulle vara prioriterat och genomföras under detta läsår.

Alla förskolechefer, rektorer, förvaltningens ledningsgrupp och min nämndsordförande är med. Att nämndsordföranden Fredrik ser det som en självklarhet att vara med, är väldigt uppskattat. Det är många, långa, bra diskussioner. Politiken, förvaltningsnivån, skolledarna och alla som är i skolan måste verka för en samsyn kring vad digitaliseringen innebär och vad vi förväntas göra annars får vi ingen likvärdighet. Även skolans verksamhet måste ständigt utvecklas och förändras för att svara mot samhällets villkor och krav. Det gäller att alla i hela styrkedjan förstår att digitaliseringen i skolan hänger ihop med hela samhällsutvecklingen, och inte är något som man kan bortse ifrån.

Skolverkets Leda digitalisering har varit ett stöd för oss, men vi har inte följt modulen till punkt och pricka, utan förädlat, förändrat och anpassat. Sista delen Utvecklingsplanen har vi gjort ett helt eget upplägg på och använder oss i stället av LIKA. Jag kände när jag läste inledningen till avsnittet att det inte fanns någon anledning att ändra på ett koncept som nu är en naturlig del av kartläggning, mål och uppföljning hos oss.

Om man vill arbeta verkligt systematiskt med sitt kvalitetsarbete måste man samla in och bearbeta information och fatta beslut på de data man har. Att sätta upp mål för sin verksamhet och sedan regelbundet följa upp hur väl man lyckas få verksamheten att närma sig målet , är ett sätt att arbeta systematiskt med data och analys. Det gäller att basera sina åtgärder eller insatser på en fast grund av data istället för en allmän uppfattning om situationen, oavsett vilken aspekt av skolutvecklingen som står i fokus.”

Jag tycker att LIKA hjälper oss att prioritera och att vi hela tiden går framåt, och min förhoppning är givetvis att jag ska kunna se effekten av Leda digitalisering i årets LIKA-kartläggning.

Magdalena Kågström
Chef Digitalt lärande, Skellefteå

Skelleftea2

Ett nuläge – ett startläge!

Tänk om alla rektorer och förskolechefer som idag har en sparad värdering i LIKA bockade för ”publicera-rutan”  – vilken nationell nulägesbeskrivning vi skulle kunna få!

Med över 6000 användare och lika många sparade värderingar i LIKA har vi en guldgruva och ett guldläge när det gäller att få en bild av ”läget i landet”. En möjlighet att ta fram en nulägesbeskrivning här och nu inför kommande förändringar i styrdokument och strategier för skolväsendets digitalisering. Tänk en ”läget i landet” 2017 och sen en 2018, 2019… när förändringarna och strategierna bör ha fått genomslagskraft.

Det är en guldgruva eftersom det handlar om din skattning som rektor/förskolechef – din bild av hur det ser ut på din skola/förskola, din bild av vad som fungerar bra och var utmaningarna finns.

Idag har vi 1368 publicerade värderingar (igår 1359 – så de ökar stadigt) och så här ser det aggregerade resultatet ut i spindeldiagrammet så som det presenteras i verktyget:

Spindeldiagram 19 maj 2017

Genom att publicera kan de som är kommunansvariga titta djupare på resultatet på kommunnivå för att prioritera gemensamma insatser. Vi skulle också kunna ta ut aggregerad data på nationell nivå och t.ex. ta fram en bättre rapport  än den som vi tog fram 2015, med mer data som underlag och nu också med förskolan med. En rapport som komplement till olika undersökningar och enkäter som görs. Ett komplement som baseras på det faktiska nuläget ute på skolorna/förskolorna – eftersom du som rektor/förskolechef gör en skattning för att få en analys och en handlingsplan – eftersom LIKA är ett arbetsredskap och inte en enkät.

Visst känns det som guldläge nu! Kanske till och med ett viktigt tillfälle att få en så bra nulägesbild som möjligt dels för att kunna anpassa och prioritera insatser och dels för att kunna följa upp om ett år och/eller två för att se vad och om det skett någon förflyttning. Det skulle ge en övergripande bild av läget baserad på era skattningar (på det aggregerade resultatet, inte på specifika skattningar i en kommun eller på en enhet) – det skulle ge en fingervisning, en indikator på var utmaningarna finns och var det flyter på bra.

Tidig höst kommer vi att lansera version 3.0 av verktyget och då nollställer vi spindeldiagrammet och det aggregerade resultatet baserade på publicerade värderingar igen.

Så TACK för att du ”publicerar” och tack för att du gör det nu!

/Johanna

PS Kan du inte publicera? Kika under Vanliga frågor, under fliken Arbeta med LIKA

Handlingsplaner och arbetsmodeller

Hur ser det ut när det gäller rutiner för arbetet med LIKA , uppföljning och handlingsplaner runt om i landet? Hur får ni till en metod som håller inte bara första året, utan även framåt?

Många kommuner och skolor använder LIKA-verktyget som en av flera delar i arbetet med skolans/förskolans digitalisering och funderar över/arbetar med allt från utformning av handlingsplaner och upplägg för att få en systematik i arbetet. Hur sprider vi all klokskap, alla idéer och tankar kring utmaningar och möjligheter, tipsar varandra om olika sätt att dokumentera och följa upp? Bland annat genom nätverksträffar, men de har vi inte så ofta (nästa är i Skellefteå den 9/11) och genom att ni delar och diskuterar sinsemellan i era nätverk. Sen har vi ju den här bloggen och här är det fritt fram för gästinlägg!

I väntan på gästinlägg från er ;-), finns här en idé på upplägg – den fiktiva kommunen Mittköpings förvaltningsövergripande mål och rutiner för uppföljning, arbete med LIKA, mallar för handlingsplaner (såväl en central för förvaltningen som för skolorna/förskolorna). En idé och ett dokument att se som inspiration och uppslag till ert arbete.

mittkopings-mal

En annan variant av mall för skolornas/förskolornas handlingsplan finns sedan tidigare i LIKA-verkyget, under fliken Använd LIKA) – också med tanken att ge inspiration och stöd i arbetet. Men det som behövs är beskrivningar från riktiga kommuner, inte bara fiktiva – där ni delar med er av hur ni tänker och arbetar kommunövergripande och på enheterna med handlingsplaner och uppföljning. Vi har inlägg från olika kommuner runt om i landet här på bloggen, men ser gärna fler! Många fler :-)

Hör av er till mig, så fixar vi enkla gästinlägg här, samlar dokument och sprider allt det kloka och bra-iga som görs och tänks!

/Johanna

LIKA i förskolan – ett gemensamt arbete!

Ett gästinlägg av Henrik Salling, IKT-pedagog och Catharina Schill, förskolechef i Lund

Tidigare gjorde vi några skattningar i LIKA-verktyget för skolan, men vi arbetade inte med handlingsplanen i någon större utsträckning. Däremot känner vi nu, lite drygt ett år efter lanseringen av LIKA för förskolan, att verktyget fungerar som en hjälp och en fingervisning hur vi ska prioritera våra insatser gällande digitaliseringen.

På våra förskolor i Stångby (ett område i Lunds kommun) försöker vi göra arbetslagen delaktiga i arbetet med LIKA. Inledningsvis gjorde förskolechef och IKT-pedagog LIKA tillsammans, parallellt gjorde varje samordnare eller någon annan pedagog en skattning av den egna avdelningen. En kort tid därefter träffades förskolechef, IKT-pedagog och arbetslagsledare/ för att “enas” om en gemensam syn. Tillsammans valdes minst en indikator från varje område ut. Utifrån indikatorerna formulerade vi mål, insatser och aktiviteter på ett års sikt. Allt material sammanställs i ett Google-dokument tillsammans med våra riktlinjer och avsiktsförklaring gällande digitala verktyg.  

Vi kommer sedan att träffas för uppföljning, utvärdering och utveckling i juni 2016. Vid denna träff kommer vi gemensamt göra LIKA igen. Utifrån handlingsplanen sätter vi nya mål och planerar och ser över behovet av fortbildning.

För att göra arbetslagen än mer delaktiga i arbetet kommer vi även föra in målen i arbetslagens pedagogiska planeringar i vårt dokumentationsverktyg, för att på sätt göra målen än mer levande för alla pedagoger.

Vid tangentbordet
Catharina Schill – Förskolechef, förskolan Tåget, Lunds kommun
Henrik Salling – IKT-pedagog, Förskolorna Centrum-Torn, Lunds kommun

Henrik o Catharina 2

LIKA – omgång 2

De som är del av iFous program Digitalisering i skolan har varit med och testat LIKA sen pilotfasen och har nu gjort ännu en värdering – dryga året senare!

Så här reflekterar några rektorer m.fl. från runt om i landet kring LIKA och digitaliseringen på skolan

  • ”Första omgången av LIKA var ingen rolig historia…//…Det är roligare nu.”
    Läs mer
  • ”Det är mycket som har utvecklats det här året”
    Läs mer
  • ”Den digitala lärmiljön är absolut ett viktigt redskap för att nå ett fint resultat.”
    Läs mer
  • ”Har gjort LIKA-värderingen igen, inte helt enkel att göra på förvaltningsnivå…//”
    Läs mer
  • ”Ett år har gått och bilderna visar att mycket har hänt”
    Läs mer
  • ”I kommunen har digitaliseringen i skolan tagit fart men är spretig till sin karaktär.”
    Läs mer
  • ”Det som däremot är av yttersta vikt, är att vi tar del av rektorernas LIKA skattningar för att kunna få en sån god helhetsbild som möjligt”
    Läs mer


iFous blandat

 

 

 

 

 

LIKA-snack och verkstad!

Arboga, Arvika, Falkenberg, Huddinge, Kungsbacka, Lidingö, Luleå, Lund, Nykvarn, Region Västerbotten, Salem, Skellefteå, Sundsvall, Vaxholm, Värmdö och Västerås. Alla samlade idag!

ErfarenhetsutbyteSthlm maj15Ja, idag samlades intresserade och engagerade från alla dessa ställen för att dela erfarenheter kring hur man arbetar med LIKA. En himla trevlig eftermiddag med gott om tankar och input till hur verktyget används/kan användas och hur vi kan vässa det! Vi hade lätt kunnat prata i minst en timme till, men ibland är det bra att sluta när man är på topp ;)

Läs rektor Elisabets reflektion efter dagen här nedan:

Idag har det varit erfarenhetsutbyte där IKT-pedagoger/skolledare/utvecklare och andra som på något sätt jobbar med verktyget LIKA har delat med sig. Det är spännande att höra hur olika långt man kommit i kommunerna. I några kommuner har alla gjort skattningar och haft det som krav på sina skolledare, några kommuner ligger precis i startgroparna. Alla som var med idag var rörande eniga om att skolchef/verksamhetschef/skolledare är nyckelpersoner för att komma ingång med skolutveckling med hjälp av digitala redskap. IKT är egentligen inte ett eget område utan ska ju vara en naturlig del i skolutvecklingen. I min roll som rektor tänker jag inte att IKT är någonting annat och någonting svårt. Att göra en LIKA-skattning kan vara ett sätt att komma igång med skolutvecklingen på skolan. Dessutom kan skattningen och handlingsplanen användas i det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är till god hjälp för rektor.
Till alla er skolledare som inte gjort en skattning ännu; gör det!
Det är enkelt, det går fort, du får en handlingsplan och du kan ha det i det systematiska kvalitetsarbetet!

2015-05-05
Elisabet Teghult
Rektor Kungsbacka

Och så en liten tips- och tankelista jag hann skriva ner under samtalens gång:

  • LIKA visar ”svart på vitt” vad som behöver prioriteras, vilket kan användas och tydliggöras på ett bra sätt för politiker.
  • Intressant att jämföra rektorernas skattningar med elevenkäter som skickas ut – hur kommer de stämma överens, tro?
  • Lite krux att hitta publicerafunktionen (den ska vi förtydliga)
  • Koppla ihop med det systematiska kvalitetsarbetet – delar av LIKA-värderingen inkluderas i kvalitetsredovisningarna helt enkelt.
  • Efter värderingen börjar jobbet! Diskussioner kring handlingsplanen i olika grupper och konstellationer, hitta prioriterade områden centralt och på skolorna.
  • Komplettera värderingen med diskussion/workshop med pedagogerna för att se hur deras uppfattning är kring läget och för att få ett bra underlag.
  • Ta hjälp av lärspridare/IKT-pedagoger på skolan för att fortsätta diskussionen. De kan göra en egen värdering och/eller i diskussion med rektor.
  • Låt ledningsgruppen göra och diskutera värderingen tillsammans.
  • Ha en tydlig övergripande strategi med ansvarsfördelning och ta avstamp i LIKA-resultatet inför den årliga planeringen av saker som ska göras.
  • Diskutera resultatet i de olika nätverken som finns (IKT-pedagoger m.fl.)
  • Rektor ska äga sin egen handlingsplan. Enkel, konkret, lätt att följa upp!

Nästa vecka är det dags för erfarenhetsutbyte i Lund – vill du vara med? Anmäl dig här:

Ska du till Framtidens Lärande? Kom förbi SKL:s monter eller norpa tag i mig på torsdag – då är jag bl.a. där för att prata LIKA tillsammans med Skellefteå, Mölndal och Lidingö (kl. 12.30-13.15 är det passet, sen är det ett kort inspirationsmöte om verktyget också, kl. 10.45-11.05 samma dag)!

/Johanna

Nyhetsmeddelande!

Digitaliseringen är över. LIKA avvecklas. Semestern fortsätter!

Njaäe…det kanske inte stämmer. Snarare tvärtom. Det börjar dra ihop sig till lansering och jag tänkte berätta om vad som hänt på Lidingö sedan sist.

Vi har kört första varvet med uppföljning tillsammans med våra rektorer. En uppföljning baserat på det som då var IT-tempen. Det visade sig att överraskande många hade jobbat med frågorna och vi kunde se att det rört sig. Det blev tydligt även för rektorerna själva, vilket också skapade en positiv stämning. Utifrån det har vi beslutat om gemensamma insatsområden, vilket också visade sig vara enkelt och tacksamt. Och inte minst lätt att tala för. Kommunikation är allt!

Vi har utifrån arbetet med LIKA,  lyckats få till en ”fond” för att stötta arbetet. Kaffepengar egentligen kanske, men kanske precis så mycket olja som kan få det där projektet att rulla igång, eller den där idén att bli verklighet. Och helt i linje med steg-för-steg tänket i LIKA. De tre första ansökningarna har varit enkla att bifalla. För mig visar det att vi är på rätt väg.

Vi har inte lyckats få till någon resurs för att arbeta med detta på sikt, men jag tror det kommer lösa sig under hösten. En av utmaningarna är ju att gifta ihop LIKA med övrigt kvalitetsarbete. Att få det att bli samma sak. Att få LIKA att uppfattas som något som underlättar kvalitetsarbetet. Inte ett eget race. Men vi kommer dit.

Jag drog arbetet med nämnden och det var en mycket positiv upplevelse. Våra politiker var stöttande, nyfikna, ställde bra frågor och framförallt uppmuntrande. LIKA känns som lätt att ”sälja in”, men det är också viktigt, som i alla förändringsarbeten, att sätta förväntansnivån rätt.

LIKA löser inte ALLT. Omfattar inte ALLT. Men är en alldeles utmärkt motor. Andra saker behövs fortfarande. Som hur elever upplever it, hur pedagoger förverkligar arbetet och hittar rätt. Och vilka gurus man ska lyssna på. Att inte it och digitalisering blir i fokus eller skapar ett egenvärde, utan ett stöd för undervisningen. Precis som att it ska vara ett stöd för all verksamhet, inte ett syfte i sig. Inte något för en brinnande entusiast, eller en hype, eller för den delen något läskigt.

Och så lanseringen nu. Rösterna från andra som kör. Intresset. Motgångar och medgångar. Kommentarer och kritik, men förstås i första hand tillfredsställelsen från de som bekräftar att detta är bra. För oss på Lidingö är lanseringen ingen start utan kanske snarare avslutningen av starten. Vi rullar vidare. Det känns så bra att få vara en del av detta, både för min egen del och för min kommun.

Detta är skitkul!

/Björn

Gästinlägg av Björn Söderlund, IT-strateg, Lidingö stad

skl logotyp