En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

Digitalisera (LIKA)

Gästinlägg av Edward Jensinger, områdeschef gymnasiet, Malmö

Skolans digitalisering har visat sig ofta generera ett antal misstag som huvudman efter huvudman gör. Det har ofta handlat om att man på huvudmannanivå identifierar att datorer måste köpas utan att närmare fundera på syfte eller vad som i övrigt ska hända när datorer köpts in. När man, efter inköp, sen ser att resultaten inte förändrades uppstår inte sällan en frustration och frågan huvudmannen då ställer sig är varför. Då kommer nästa fas. Den massiva, men randomiserade, fortbildningsfasen. Man fortbildar personal på tekniken men sällan inom ämnesdidaktik och lärarpraktiken. Även efter denna fas uteblir ofta de positivt förändrade resultaten.

Det här är inte så konstigt. Om man skjuter med hagelbössa som skidskytt kommer man antagligen inte att lyckas så bra. Det är istället viktigt att man vet vad behoven i organisationen, från huvudman ned till enskild skola och lärare, är för att lyckas med ett så viktigt arbete som digitaliseringen. Att ”One size fits all” inte fungerar i andra sammanhang torde vara en indikator på att det inte heller fungerar inom ramen för skolans digitalisering. Man behöver istället systematiskt ta reda på vilka behoven är. Och tänka sig, när man kommit förbi det basala, behoven är ofta olika från skola till skola. Och från lärare till lärare.

Det är i detta sammanhang som verktyget LIKA kommer in. Genom att nyttja LIKA för enheter och förvaltning kan man identifiera var man brister i sin verksamhet. På så sätt kan man identifiera att på skola X behöver fokus läggas på ledningens arbete med digitalisering medan på skola Y ser man att det brister inom området kompetens och skola Z har brister inom användningen av digitala verktyg för att samarbeta kollegor emellan.

På det viset, genom LIKA och dess aktivitetsförslag, kan skolan rikta sina utvecklingsinsatser där de gör störst nytta och slipper elda för kråkorna.

Samma sak gäller en huvudman/förvaltning. Genom att kunna identifiera övergripande brister kan man jobba med att lösa dessa på huvudmannanivå samtidigt som de lokala skolorna jobbar med sina lokala utvecklingsområden.

LIKA bistår rektor och huvudman i analysen av den lokala organisationen och hela förvaltningens behov.

Bra så, men vi saknar fortfarande den där mer detaljerade analysen när vi kommer till de enskilda lärarnas behov. Tills nu! Nu kommer vi snart kunna lösa även det problemet.

Inom kort lanseras verktyget LiKA för lärare  (jo, det ska vara ett litet i). Det verktyget stödjer den enskilde läraren i att självvärdera hur dennes digitala ledarskap (bl.a. organisation av undervisningen) fungerar, hur infrastrukturen ser ut (vilka förutsättningar som finns/borde finnas), hur den enskildes kompetensutveckling inom digitalisering ser ut och, slutligen, hur lärarens användning av digitalisering är. Genom att lärare gör en självvärdering av de här olika delarna, kan läraren få ett bra underlag dels för sitt eget fortsatta arbete och eventuella fortbildningsbehov och dels kan skolan som helhet få en bild över vilka områden man har styrkor och inom vad man behöver utveckla verksamheten. Dessutom får också huvudmannen en bra bild över hur det ser ut för hela organisationen och kan därför göra informerade beslut gällande gemensamma satsningar.

Ett exempel skulle kunna vara att en lärare beskriver att hen har goda kompetenser överlag men att hen brister något inom källkritik. Dessutom kanske läraren anger önskemål om bättre digitala stödsystem för bedömning och att den infrastruktur som står läraren till buds inte uppfyller behoven. Läraren kan med sin självvärdering som utgångspunkt föra samtal med sin rektor. Och om flera lärare på skolan anger samma saker kanske man på skolan skapar en fortbildning inom källkritik tillsammans med skolans bibliotekarie samtidigt som man kan välja att byta hårdvara och signalera till huvudmannen att ett bättre system för bedömning kan behövas. Huvudmannen, å sin sida, kanske får ta del av en stor samstämmighet gällande det där stödsystemet men också att många lärare och skolor pekar på behovet av bättre datorer och att just matematiklärare upplever att de behöver starkare stöd inom programmeringen. På detta sätt kan vi, baserat både på organisationens och de enskilda lärarnas behov, snabbare komma till rätta med de områden som behöver kommas till rätta med.

Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö har vi arbetat med LIKA under flera år nu och ser att vi kan få till en systematik kring arbetet med digitalisering som en del i skolutvecklingen genom verktyget. När nu LiKA för lärare lanseras ser jag och rektorerna verkligen att vi kan få en ännu tydligare bild av var vi står och vart vi ska. Det kommer att bli en viktig del av utvecklingen av arbetet med digitaliseringen både lokalt och centralt.

Så, genom de två olika (men lika) systemen, LIKA och LiKA för lärare, skapas en bättre förutsättning för skolorna att systematiskt arbeta med dessa frågor och på så sätt kan vi snabbare komma ifrån de där gemensamma bristerna som alla verkar dömda till att göra för att istället snabbt komma vidare till en större individualisering och riktat stöd. Det mår nog alla bra av.

Edward Jensinger
Områdeschef, gymnasiet, Malmö stad

Edward

 

 

 

 

 

 

LIKA och SKA 4 år senare – ett utifrånperspektiv inifrån

Gästinlägg av Björn Söderlund, Utvecklingschef stadsledningskontoret Lidingö stad

Guldgruvan för uppföljning- för den som vågar och vill!

I Lidingö stad har vi ”Vilja och Våga” som våra ledord. Jag tänkte i detta blogginlägg utmana lite utifrån det och med min bild och erfarenhet av LIKA. Men framför allt vill jag lyfta fram varför denna typ av stödmaterial är så mycket mer än en självvärdering eller en enkät.

En av de saker jag upplever som riktigt svåra i att få till ett systematiskt kvalitetsarbete är just det systematiska. Det blir ofta i form av en analys, en mätning, och något som är så populärt, en jämförelse. Men sällan mer än några sidor och diagram i årsberättelsen.

I de numera tre verktygen (eBlomlådan, LIKA och KLASSA) som jag har varit delaktig i att jobba fram hos SKL så är det gemensamma temat faktiskt i första hand inte att mäta och jämföra. Det är att ge stöd till en utpekad målgrupp. Ja, vi har faktiskt vågat välja en målgrupp. Vi har också velat se till att den målgruppen ska få hjälp att göra. Inte bara en analys, inte bara ett index eller en fin rapport som bara konstaterar att digitalisering är dyrt, komplicerat och osäkert. Utan ett steg till: ”vad ska jag göra då ’ra, va?”.

Finessen med detta, och om man vågar tona ner mätningen till förmån för stödet, är att LIKA (liksom KLASSA och eBlomådan) kan hjälpa både målgruppen med vägen framåt, men också att det är en fantastisk guldgruva med data som gör att vi kan, om vi vågar, utifrån en riktig återkoppling från målgruppen, få signaler på vad målgruppen ser som sina gemensamma utmaningar.

Och att göra det är inte svårare än att summera en kolumn i Excel.

Vi kan se vad som är icke-frågor, vi kan se vad de flesta verkar ha svårt att få ihop. Vi har möjlighet att låta våra övriga strategier påverkas av hur verklighetens utmaningar faktiskt ser ut, bortom hyper, coola nya termer och generella svepande ord om digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

Och det är nu utmaningarna bubblar upp. Hur många ledningsgrupper vågar t ex vika tre av tio av nästa års prioriteringar på de vanligaste frågorna från kunderna som kommer in till support eller kundtjänsten? Hur många vågar titta på de största bristerna i kvalitet och säga att två ”slottar” i verksamhetsplanen ska reserveras åt att utveckla kvaliteten, oavsett vilka de punkterna visar sig vara framöver? Det är sällan särskilt spännande saker. Det är sällan sådan man kan skriva om. Det är sällan sådant man kan skryta om på Offentliga Rummet eller Internetdagarna och det är sällan något annat än blod, svett och tårar för att knäcka. Och även om man gör det riktigt bra, får man inte heller någon cred från kunder, media eller kollegor. Och om man dessutom vågar hålla i modellen och göra det mer än en gång, mer än ett enskilt krafttag, om man klarar av att göra det igen trots att man kanske byter ledning eller chef, då kanske man kan prata om ”systematiskt”. Något som man vill ska leda till förändring över tid. I flera steg. Som visar på uthållighet.

LIKA är en guldgruva för att få till denna uppföljning på ett otroligt enkelt sätt. Med förhållandevis små förberedelser, med låga krav på kunskaper och utan en utbildning i en modell. Man svarar ju bara på lite frågor. Och det gör att all data finns där. Från målgruppen. Ropen på hjälp syns i form av färger i ett excelark. Om vi bara vill och vågar använda oss, och framför allt låta oss styras i alla fall lite grann, av den återkoppling som LIKA ger. Så, för den som vill mäta, tävla, lysa och jämföra sig finns säkert andra sätt. Men för den som vill ha hjälp att komma framåt utan att pekas ut som #lägstrankad eller #digitaltoutvecklad är LIKA da shit.

Gissa om jag ser fram emot den återkoppling och underlag för styrning och prioritering av stödinsatser som jag vet kommande systerverktyg, LiKA för lärare kommer kunna ge när vi ska förstå hur vi ska jobba med digital kompetens. Både för den enskilda läraren, men lika mycket på alla beslutsnivåer i kommunen och inte minst nationellt. Att definiera kompetens som något som behövs för att lösa en uppgift, inte bara som ett egensyfte. En ännu större guldgruva. Om vi bara vill och vågar.

Björn Söderlund
Utvecklingschef Stadsledningskontoret
Lidingö stad

Bjorn

LIKA – väg till systematiskt kvalitetsarbete

Läs Edward Jensingers tankar och uppmaningar om LIKA som en väg till systematiskt kvalitetsarbete gällande digitalisering.

Det är (skulle kunna vara) egentligen ganska enkelt det där med att skapa en utveckling. Det enda man behöver göra är att se till att få koll på var man är NU, identifiera de utvecklingsområden man har att arbeta med, sedan systematiskt arbeta med dessa utvecklingsområden under en period. Därefter se till att få koll på var man då är vid det senare tillfället. Har man rört sig framåt från A till B (eller C, D eller kanske till Z) under den period man mäter kan man eventuellt koppla denna positiva förflyttning till det systematiska arbete med utveckling man har gjort. Men man får förstås ha ödmjukheten att inse att det kan vara ren slump som gjort att man rört sig framåt också. Ungefär som när Ingemar Stenmark som svar på påståendet att han hade haft en hel del tur på senaste tiden svarade ”- Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”. Så, det är enkelt. Och ändå är det så otroligt svårt!

GlödlampaJag har ett tips till er ute på skolor gällande just det här med systematiskt kvalitetsarbete gällande digitalisering. Använd er av LIKA-verktyget (se länk HÄR). Jag sitter med i styrgruppen för LIKA och vill verkligen slå ett slag för verktyget. Har du hittat hit till LIKA-bloggen, känner du kanske redan till att LIKA är ett verktyg för skolors och förskolors självskattning inom digitaliseringen? Det är ett verktyg SKL tillhandahåller. LIKA står för Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning.

Genom att använda sig av LIKA:s självvärderingssystem kan man som skola få stöd och hjälp med att identifiera vad man har för styrkor och brister inom nämnda fyra områden. Men inte bara det. Man får också tillgång till en handlingsplan för att åtgärda de områden man har brister inom. Det är mycket positivt som stöd för ett systematiskt kvalitetsarbete inom området digitalisering av skolan.

Att jag tipsar er om detta har att göra med att vi i ledningsgruppen har sett att de som använder sig av verktyget systematiskt gör stora positiva framåtförflyttningar inom området. Jag har sett hur vissa skolor genomför en LIKA-utvärdering varje år och att dessa skolors resultat förbättras hela tiden.

Jag tror att skälet för detta är att man på sådana skolor, genom att göra självvärderingen och därigenom få handlingsplan kopplat till de brister man uppvisar, snabbt identifierar och utvecklar dessa områden. Genom handlingsplanen kan skolan sedan sakta men säkert beta av utvecklingsområde efter utvecklingsområde för att komma längre och längre.

Vad kan jag mer säga som vi i styrgruppen för LIKA ser? Tja, en vanlig sak är att när man på skolor gör en första självvärdering så går man ofta i fällan att övervärdera sig själv. Ett sätt att komma förbi detta, förutom att göra värderingen flera gånger, är att se till att man har en blandad grupp befattningshavare som genomför självvärderingen. Ta med skolledning, några lärare, kanske en it-pedagog och en bibliotekarie. Värderingen tar lite längre tid då. Men den bottnar bättre i en verklighet ute på golvet, vilket gör att ni bättre kan utveckla arbetet.

larare-elev-maja

Dessutom är vi i styrgruppen mycket spända på att se hur vi kan gå vidare med en LIKA-för pedagoger. Det vill säga ett självvärderingsverktyg där pedagoger själva värderar det de gör i sitt arbete, i lärsituationerna, kopplat till digitalisering . Underlaget kan sedan nyttjas av pedagogen för samtal om individuell fortbildning, av rektor för planering av skolspecifik fortbildning och för förvaltning för planering av strategier för att bättre rusta personal inom de områden som uppvisar brister. Eftersom jag själv sitter på en förvaltning, ibland långt ifrån ett klassrum, så tror jag att det skulle vara mycket värdefullt för mig att kunna se dessa resultat på makronivå.

Så, det ser jag fram emot att få igång. Kanske kan det vara klart redan till hösten eller nästa vår? Och, jag ser fram emot att fler av er ute på skolorna använder er av LIKA-verktyget både en, två och fler gånger som en del av ert systematiska arbete med digitalisering.

Edward/Edward

————————————————————————————————————————-
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för nuläge! 1414 publicerade idag!
————————————————————————————————————————-

Bilder cc by Maja Larsson, graphic recorder

LIKA som inkörsport och stöd

Om att använda LIKA som inkörsport och naturlig del i utvecklingen framåt – läs Elisabets intervju med Åsa Blide Larsson, utvecklingsledare i Kungsbacka

1. Kan du berätta lite om hur Kungsbackas förvaltning för förskola och grundskola har tänkt när det nu blir obligatoriskt att göra en LIKA-värdering?

Vi rekommenderar användning av SKL:s verktyg LIKA för en första ögonblicksbild av hur det står till när det gäller digital utveckling och användning av modern teknik för lärande på varje enhet. Vi tror att denna bild och de insikter den föder hjälper till att sätta frågan på agendan och få den än mer aktiv i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi uppmuntrar också till upprepade värderingar under året, för att stämma av de mål man själv sätter upp på enheten och skapa engagemang i personalgrupper.

Frågan är i nuläget extra intressant då regeringen inom kort väntas fatta beslut om nationella strategier för skolans digitalisering och vi redan fått betydande förändringar att ta hänsyn till i styrdokumenten.

I handlingsplanen som ska revideras årligen finns aktuell status för Kungsbackas digitala utrustning i förskolor och skolor samt länkar till resurser för kompetensutveckling genom kollegialt lärande och delakultur.

2. Vilka mål hoppas du att man uppnår?

Jag vet att våra ledare och medarbetare tar frågan om skolans digitalisering på största allvar, att man på alla upptänkliga vis försöker skapa möjligheter för kollegialt lärande och delande för ökad kunskap bland vuxna. Jag hoppas att LIKA ska bli en tillgång i detta arbete.

Att vi vuxna fokuserar framåt är en förutsättning för att våra barn och elever ska få det vad de behöver och har rätt till. En likvärdig skolgång innefattande allt – också en modern lärmiljö med dagens och framtidens verktyg.

Jag hoppas att LIKA-verktyget kan hjälpa till via sin enkelhet och tydliga struktur, vara ett stöd i den röda tråden och det långsiktiga arbetet framåt.

3. Var tänker du att Kungsbacka är i sitt LIKA-arbete om ett år?

Jag vill inte tala om ett LIKA-arbete – LIKA är ett förnämligt hjälpmedel i vår strävan att identifiera nuläget och lägga kompassen rätt åt det håll vi önskar gå. Alltså tror och hoppas jag att LIKA ska vara en naturlig del i vår utveckling framåt, en av många samverkande faktorer som hjälper oss mot målet.

4. Och sist men inte minst – vem är du och vilket är ditt nästa digitala steg?

Jag – Foto Åsafritidspedagogen som blev montessorilärare och arbetade många år på F-5 skola som både lärare, teamledare och IKT pedagog för den egna skolan och övergripande. Nu arbetar jag som utvecklingsledare med huvudsakligt ansvar för frågor runt skolans digitalisering och självklart skolutveckling i stort med fokus på barns och elevers lärande. Mitt nästa digitala steg blir nog att blir riktigt vass på att bygga snygga SharePointsidor!

Intervju gjord av Elisabet Teghult Mayner, rektor i Kungsbacka och med i styrgruppen för LIKA, it-tempen för skola och förskola.

——————————————————————————————————————–
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för ett nuläge! 1385 publicerade idag!
——————————————————————————————————————–

skl logotyp