En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

LIKA och SKA 4 år senare – ett utifrånperspektiv inifrån

Gästinlägg av Björn Söderlund, Utvecklingschef stadsledningskontoret Lidingö stad

Guldgruvan för uppföljning- för den som vågar och vill!

I Lidingö stad har vi ”Vilja och Våga” som våra ledord. Jag tänkte i detta blogginlägg utmana lite utifrån det och med min bild och erfarenhet av LIKA. Men framför allt vill jag lyfta fram varför denna typ av stödmaterial är så mycket mer än en självvärdering eller en enkät.

En av de saker jag upplever som riktigt svåra i att få till ett systematiskt kvalitetsarbete är just det systematiska. Det blir ofta i form av en analys, en mätning, och något som är så populärt, en jämförelse. Men sällan mer än några sidor och diagram i årsberättelsen.

I de numera tre verktygen (eBlomlådan, LIKA och KLASSA) som jag har varit delaktig i att jobba fram hos SKL så är det gemensamma temat faktiskt i första hand inte att mäta och jämföra. Det är att ge stöd till en utpekad målgrupp. Ja, vi har faktiskt vågat välja en målgrupp. Vi har också velat se till att den målgruppen ska få hjälp att göra. Inte bara en analys, inte bara ett index eller en fin rapport som bara konstaterar att digitalisering är dyrt, komplicerat och osäkert. Utan ett steg till: ”vad ska jag göra då ’ra, va?”.

Finessen med detta, och om man vågar tona ner mätningen till förmån för stödet, är att LIKA (liksom KLASSA och eBlomådan) kan hjälpa både målgruppen med vägen framåt, men också att det är en fantastisk guldgruva med data som gör att vi kan, om vi vågar, utifrån en riktig återkoppling från målgruppen, få signaler på vad målgruppen ser som sina gemensamma utmaningar.

Och att göra det är inte svårare än att summera en kolumn i Excel.

Vi kan se vad som är icke-frågor, vi kan se vad de flesta verkar ha svårt att få ihop. Vi har möjlighet att låta våra övriga strategier påverkas av hur verklighetens utmaningar faktiskt ser ut, bortom hyper, coola nya termer och generella svepande ord om digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

Och det är nu utmaningarna bubblar upp. Hur många ledningsgrupper vågar t ex vika tre av tio av nästa års prioriteringar på de vanligaste frågorna från kunderna som kommer in till support eller kundtjänsten? Hur många vågar titta på de största bristerna i kvalitet och säga att två ”slottar” i verksamhetsplanen ska reserveras åt att utveckla kvaliteten, oavsett vilka de punkterna visar sig vara framöver? Det är sällan särskilt spännande saker. Det är sällan sådan man kan skriva om. Det är sällan sådant man kan skryta om på Offentliga Rummet eller Internetdagarna och det är sällan något annat än blod, svett och tårar för att knäcka. Och även om man gör det riktigt bra, får man inte heller någon cred från kunder, media eller kollegor. Och om man dessutom vågar hålla i modellen och göra det mer än en gång, mer än ett enskilt krafttag, om man klarar av att göra det igen trots att man kanske byter ledning eller chef, då kanske man kan prata om ”systematiskt”. Något som man vill ska leda till förändring över tid. I flera steg. Som visar på uthållighet.

LIKA är en guldgruva för att få till denna uppföljning på ett otroligt enkelt sätt. Med förhållandevis små förberedelser, med låga krav på kunskaper och utan en utbildning i en modell. Man svarar ju bara på lite frågor. Och det gör att all data finns där. Från målgruppen. Ropen på hjälp syns i form av färger i ett excelark. Om vi bara vill och vågar använda oss, och framför allt låta oss styras i alla fall lite grann, av den återkoppling som LIKA ger. Så, för den som vill mäta, tävla, lysa och jämföra sig finns säkert andra sätt. Men för den som vill ha hjälp att komma framåt utan att pekas ut som #lägstrankad eller #digitaltoutvecklad är LIKA da shit.

Gissa om jag ser fram emot den återkoppling och underlag för styrning och prioritering av stödinsatser som jag vet kommande systerverktyg, LiKA för lärare kommer kunna ge när vi ska förstå hur vi ska jobba med digital kompetens. Både för den enskilda läraren, men lika mycket på alla beslutsnivåer i kommunen och inte minst nationellt. Att definiera kompetens som något som behövs för att lösa en uppgift, inte bara som ett egensyfte. En ännu större guldgruva. Om vi bara vill och vågar.

Björn Söderlund
Utvecklingschef Stadsledningskontoret
Lidingö stad

Bjorn

skl logotyp