En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

LIKA och alla andra verktyg

Hur förhåller sig LIKA-verktygen till alla andra nationella och internationella verktyg och modeller framtagna av konsulter, leverantörer, folk från ”golvet”, olika nätverk, av egen drivkraft eller av beslut ”uppifrån”? Och varför finns LIKA-verktygen idag?

Lite med anledning av olika diskussioner i sociala medier förtydligar jag här några av grundtankarna kring skattningsverktygen i familjen LIKA (för det är flera olika verktyg, inte ett). Men framför allt förtydligar jag för att det ska vara rätt förväntansnivå bland er som är nyfikna och vill använda er av verktygen. Det går ju för övrigt alldeles utmärkt att skapa ett konto och testa verktyget, vilket så klart är bästa sättet att skapa sig en bild av vad det är och vad det INTE är.

Svaret på första frågan, hur LIKA-verktygen förhåller sig till andra verktyg, kedjor, modeller, moduler, hör ihop med svaret på andra frågan – varför LIKA-verktygen finns. Till att börja med, för att räta ut eventuella frågetecken kring hur många verktyg det finns, så finns det i dag två olika LIKA-verktyg och ytterligare ett är på väg (det är alltså inte en uppdatering av LIKA som är på gång i arbetet med LIKA för lärare).

1.
LIKA, it-tempen för skola och förskola började utvecklas 2013 tack vare en överenskommelse med regeringen eftersom det fanns ett behov av ett ramverk, ett stöd för skolorna i deras digitaliseringsresa och det pågick aktiviteter, fanns initiativ kring det runt om i kommunerna, på skolorna. Verktyget lanserades 2014 och primär målgrupp var rektorer. 2015 kom en ny version av samma verktyg och då med en anpassning för förskolan. Idag har vi version 3.0 av verktyget, vars innehåll hela tiden har ambitionen att anpassas efter de förändringar som sker (styrdokument, nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet etc.). Det finns en arbetande styrgrupp som består av personer ”från golvet”, d.v.s. personer med olika roller som alla är aktiva i skolans digitalisering i sina hemkommuner. SKL håller ihop arbetet och står även för kostnaden att drifta tjänsten som är gratis att använda.

2.
LIKA, it-tempen för socialtjänsten togs fram under 2015, lanserades 2016 och vänder sig framför allt till verksamhetschefer inom socialområdet, men har samma funktionalitet, skattning – analys – handlingsplan, och samma målsättning att konkretisera och visa på vad digitaliseringen innebär i den praktiska vardagen.

3.
LIKA för lärare, är inte en uppdaterad version av nr 1 på listan här, utan ett eget verktyg men under samma paraply, med samma funktionalitet men med primär målgrupp lärare. LIKA för lärare ska vara lärarens arbetsverktyg i första hand och tas nu fram tack vare crowd funding. Över 30 kommuner och några leverantörer är med och bidrar för att man sett behovet och vill ha ett stöttande verktyg för lärare. Det ska ge läraren en möjlighet att få syn på det som görs i vardagen kopplat till digitaliseringen. Ett verktyg för att, här och nu, tydliggöra och underlätta i allt det som ska göras på grund av och tack vare förändringar i styrdokument och nationell digitaliseringsstrategi. Skattningen handlar alltså inte om att tala om vad man kan eller inte kan, utan om vad man gör och inte gör. Som bonus kan man arbeta kollegor tillsammans med sina svar för att lära av varandra, tydliggöra det som sker i de olika klassrummen och ämnena, skapa ett gemensamt språk. Man kan också arbeta på ledningsnivå för klokare investering i fortbildningsinsatser och annat. LIKA för lärare tas fram just nu och kommer lanseras i april 2018. SKL håller ihop arbetet som alltså finansieras gemensamt av flera kommuner och gruppen som tar fram underlag och innehåll består av ett gäng ”digitala lärare” med olika bakgrund, inkl. forskarbakgrund.

Maja_Malbild

En grundtanke med samtliga verktyg ovan är att de ska vara självgående och självinstruerande – det behövs varken externa konsulter, interna samordnare eller stora satsningar för att förklara modellen och sedan arbeta med den. Som rektor, som verksamhetschef och snart även som lärare kan du använda dig av LIKA på egen hand – du ska få tillräcklig med hjälp att forma din egen handlingsplan för det fortsatta arbetet. Finns det däremot högre ambitioner än enskild rektors arbete,  behövs både förarbete, efterarbete och stöd. Vill man t.ex. göra en kartläggning av läget på samtliga skolor och/eller förskolor i en kommun för att kunna ta fram gemensamma insatser, prioritera och lära av varandra behövs samordning och, igen beroende på ambitionsnivå, även draghjälp av en ”kommunansvarig”. En kommunansvarig kan på olika sätt arbeta med skolornas/förskolornas skattningar, se hur läget är, jämföra inom kommunen och nationellt i det aggregerade resultatet. Men att jämföra sig med andra är för övrigt inte heller LIKA-verktygens primära mål, det är en bonus. LIKA-verktygen är ett av flera arbetsverktyg i vardagen.

GlödlampaÄr ni fortfarande med mig och orkar läsa lite till? För det är nu jag kommer tillbaka till grundfrågorna – hur LIKA förhåller sig till andra verktyg och varför det första verktyget togs fram och fler utvecklas i samma anda (utöver LIKA-verktygen är t.ex. KLASSA ännu ett exempel på hur konkret stöd i en djungel – informationssäkerhetsdjungeln – tagits fram och där flera kommuner gått samman för att jobba fram detta stöd).

Det finns ett gäng modeller och verktyg framtagna för att på olika sätt stötta skolväsendet i dess digitaliseringsresa och fler kommer att dyka upp. LIKA:s ”nisch” är just nu att de siktar på att konkretisera och peka på aktiviteter, något som görs/kan göras. Att på ett enkelt sätt bryta ner en del av allt det digitaliseringen handlar om, att tydliggöra generella termer som för några kanske kan kännas som floskler och klyschor. LIKA skapar ett nuläge och ger en enkel kartbild inklusive tips på hur man kan navigera för att komma framåt.

I arbetet med att ta fram verktygen och att uppdatera dem, är en lika självklar som viktig del, att titta på andra verktyg – vad de har för ändamål, vilka områden som lyfts, vilket innehåll, för att så bra som möjligt jacka in, komplettera och, vem vet, kanske även ersättas av så småningom. Ett av flera exempel är det verktyg konsulten Jan Hylén nämner i sin blogg: SELFIE. Lysande bra europeiskt initiativ och spännande att följa. Kanske det visar sig vara ett bra komplement eller kanske ett smartare och mer heltäckande verktyg än LIKA (och där är för övrigt ytterligare en viktigt förtydligande med LIKA-verktygen idag: de är inte tänkta att lösa allt ;-).

Sen finns det ju fler spännande initiativ och verktyg (Digital School of Europe, Stockholms stads skattningsverktyg, olika kommuners/skolhuvudmäns egna skattningsunderlag, enkäter för att skatta digital kompetens etc.) att hitta inspiration i och ta armkrok med. Det är inte heller någon brist på rapporter, debatter, studier som på olika sätt lyfter vad skolans digitalisering ”egentligen” borde handla om och som kan vara svåra att förhålla sig till för de som inte är väldigt insatta.

Maja_LedarskapÄr det något jag tror på så är det samverkan. Inte att lobba för det ena eller det andra, säga att det ena är bättre än det andra, utan att med nyfikenhet och ödmjukhet titta på olika verktyg, olika stöd och se hur vi bäst kan arbeta tillsammans, slå kloka huvuden (verktyg) ihop och hjälpa kommuner/skolhuvudmän, förvaltning, ledning, lärare…att komma vidare, att gå från snack till verkstad och då får aldrig verktygen stå i centrum. De är till för att hjälpa till. Därför vill jag som projektledare för arbetet med skolväsendets LIKA-verktyg, självklart fortsätta och utveckla de viktiga samarbeten som redan finns med t.ex. Skolverket, men även med förespråkare för och användare av andra modeller och verktyg. Det med ambitionen att fortsätta ge konkreta, verksamhetsnära stöd där inte modell, verktyg eller enskilda affärsintressen hamnar i fokus.

Som sista förtydligande, om det inte redan framgått, är anledningen till att LIKA-verktygen utvecklats/utvecklas, att flera av Sveriges kommuner flaggat upp för ett gemensamt behov. Det är på initiativ av dessa kommuner som arbetet sätts igång, vilket också är själva grundbulten och kanske även en framgångsfaktor – ett arbete som redan påbörjats ute i kommunerna, på skolorna, av de som står med ärmarna uppkavlade mitt i det praktiska och faktiska som digitaliseringen innebär, utvecklas, skalas upp och stöd tillgängliggörs för fler.

Just nu har skolväsendets LIKA-verktyg sin nisch och verkar fylla ett syfte med tanke på att det används av så pass många runt om i landet. Verktyget behövs för att vi står i ett läge där många behöver hjälp att konkretisera det som står i styrdokumenten och det alla vi sakkunniga, experter, konsulter, förändringsagenter och eldsjälar mässar och föreläser om. Att lyfta några stenar från axlar, att faktiskt våga förenkla det som kan tyckas vara komplext, det som kanske känns stort och ogreppbart, kanske lite för fluffigt och uttryckt med diverse termer som vi som arbetar dagligen med det förstår, men inte alla. Och stödet behövs nu.

Frågor eller funderingar på det? Kontakta oss gärna i styrgruppen – vi vill inget hellre än att ha inspel och idéer kring hur LIKA-verktygen kan vara fortsatt bra i sin ”nisch” och ge det stöd som behövs – så länge det nu behövs. Det är genom gemensamma och praktiska erfarenheter av arbetet med digitaliseringen på olika nivåer som vi vässar arbetet och stödinsatserna som behövs.

Ni når oss, andra användare och intresserade enklast i vår facebookgrupp, LIKA, it-tempen för skola och förskola. Oj, vad jag ser fram emot en härlig, ödmjuk, öppen och prestigelös diskussion kring hur vi kan samverka, samarbete och konkretisera arbetet för skolväsendets digitaliseringsresas skull! För med handen på hjärtat alla vi förstå-oss-påare, är det inte från snack till verkstad vi vill ta oss?

/Johanna

 

 

skl logotyp