En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

LIKA har fler användningsområden – om du publicerar!

Gästblogg av Martin Tallvid, lektor på Center för Skolutveckling, Göteborgs stad och rookie som ledamot i styrgruppen för LIKA och LiKA för lärare.

Det går bra nu. Vittnesmålen om hur användbart LIKA är för det strategiska kvalitetsarbetet duggar tätt och snart passerar vi gränsen för när 90 % av alla Sveriges kommuner har ett kommunkonto. Imponerande!

LIKA när kommunstyrelsen begär nulägesbeskrivning
Ytterligare ett exempel på användningsområde för LIKA-värderingarna gavs i Göteborg i våras när politikerna i Kommunstyrelsen begärde att få en nulägesbeskrivning av IKT-arbetet i stadens för-, grund- och gymnasieskolor. Politikerna hade fått signaler om att stadens organisatoriska indelning medfört att utvecklings- och utrustningsnivån är ojämnt fördelad mellan stadsdelarna. Målet med kartläggningen var därför att ge en bild av hur långt olika förskolor och skolor kommit i arbetet med att uppfylla intentionerna i stadens rådande IKT-program. Kartläggningen skulle också ligga till grund för en revidering av nuvarande IKT-program och med stöd i regeringens digitaliseringsstrategi bidra till prioritering av fortsatta inköp av digitala resurser med inriktning på förskolan samt låg- och mellanstadiet. Uppdraget gick till mig som är lektor på stadens gemensamma utvecklingsenhet; Center för skolutveckling. Önskemålet var att kartläggningen skulle ge en nulägesbeskrivning av IKT-arbetet inom fyra olika områden; ledning, infrastruktur, kompetens och användning.

Ja, ni känner igen områdena… ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Hm, kan det vara en tillfällighet? Nej då, här såg vi en möjlighet att slå två flugor i en smäll. Både ett sätt att få igång arbetet med att göra LIKA-skattningen ute i stadsdelarna och dessutom få in ett rejält underlag för att kunna göra en kartläggning av hur det ser ut på de olika förskolorna och skolorna. Det utgick därför ett påbud till chefer/rektorer i stadens alla över 400 förskole-och skolenheter att de förväntades genomföra LIKA-skattningen och att resultatet skulle användas för att ge politikerna en bild av nuläget.

Och vilket gensvar det blev! Närmare 90 % av alla enheter genomförde skattningen inom stipulerad tid (trots en pågående omorganisation och hög arbetsbelastning) och jag fick drygt 30 000 besvarade frågor från 390 enheter. Jag la dessutom till två enkäter, en till förskola och en till skola/UBF och har sedan sammanställt och analyserat svaren.

Fördelar med självvärdering
En stor fördel med att använda LIKA i ett arbete av denna art är att det datamaterial som redovisas i kartläggningen enbart bygger på informanternas självvärdering. Men man måste också hålla i minnet att valet av vetenskaplig metod påverkar resultatet. Såväl validitet som reliabilitet i självvärdering av den egna förmågan är svårbedömda eftersom resultaten riskerar att förskönas och att informanterna i tveksamma fall väljer ett alternativ som talar till deras fördel (eller faktiskt, det händer inte så sällan att informanterna undervärderar sig själva). Den bärande tanken bakom självvärderingsverktyg är dock att organisationen (skolan) själv ska analysera och bedöma hur långt de kommit i sin utveckling, och genom detta få ett beslutsunderlag för att prioritera vilka förändringar som behöver göras. Det blir alltså den egna organisationen på skolan som äger problemet och därmed också lösningen, vilket är ett argument för självvärdering jämfört med en extern värdering.

Engagemang hos ledningen i processen en framgångsfaktor
Den forskning som finns inom området visar att för att självvärdering ska vara ett framgångsrikt verktyg krävs ett stort engagemang hos ledningen i självvärderingsprocessen. Ledningen måste uppfatta och visa de anställda på betydelsen av värderingsprocessen och i kommunikationen med medarbetarna redovisa hur man ska använda resultatet.

Detta gjordes framgångsrikt av förskolechefer och rektorer!

Resultatet då?
Jo, det visade att politikernas farhågor var korrekta. Chefernas LIKA-skattning visade att det finns brister i likvärdigheten i såväl den pedagogiska användningen som i tillgången till digital utrustning. Särskilt stora olikheter fanns det på förskolorna, där vissa enheter var väl utrustade med surfplattor till all personal, gott om digitala verktyg på avdelningarna och ett välutvecklat pedagogiskt arbete, medan det på andra enheter rådde en nästan total brist på utrustning.

Ett annat intressant resultat av kartläggningen var att rektorerna själva gav sitt eget arbete med det strategiska utvecklingsarbetet genomgående låga betyg och att de efterfrågade egen fortbildning i hur man bedriver ett utvecklingsarbete på bästa sätt. Om du vill läsa rapporten så kan du hitta den här: Center för Skolutveckling.

Så, fortsätt ert värdefulla arbete med att göra upprepade LIKA-skattningar  med uppföljande handlingsplaner och glöm inte att publicera så det blir möjligt att genomföra lite större jämförelser på kommunnivå!

Det kommer alla till gagn!

Martin Tallvid 
lektor på Center för Skolutveckling, Göteborgs stad

Martin Tallvid

Digitalisera (LIKA)

Gästinlägg av Edward Jensinger, områdeschef gymnasiet, Malmö

Skolans digitalisering har visat sig ofta generera ett antal misstag som huvudman efter huvudman gör. Det har ofta handlat om att man på huvudmannanivå identifierar att datorer måste köpas utan att närmare fundera på syfte eller vad som i övrigt ska hända när datorer köpts in. När man, efter inköp, sen ser att resultaten inte förändrades uppstår inte sällan en frustration och frågan huvudmannen då ställer sig är varför. Då kommer nästa fas. Den massiva, men randomiserade, fortbildningsfasen. Man fortbildar personal på tekniken men sällan inom ämnesdidaktik och lärarpraktiken. Även efter denna fas uteblir ofta de positivt förändrade resultaten.

Det här är inte så konstigt. Om man skjuter med hagelbössa som skidskytt kommer man antagligen inte att lyckas så bra. Det är istället viktigt att man vet vad behoven i organisationen, från huvudman ned till enskild skola och lärare, är för att lyckas med ett så viktigt arbete som digitaliseringen. Att ”One size fits all” inte fungerar i andra sammanhang torde vara en indikator på att det inte heller fungerar inom ramen för skolans digitalisering. Man behöver istället systematiskt ta reda på vilka behoven är. Och tänka sig, när man kommit förbi det basala, behoven är ofta olika från skola till skola. Och från lärare till lärare.

Det är i detta sammanhang som verktyget LIKA kommer in. Genom att nyttja LIKA för enheter och förvaltning kan man identifiera var man brister i sin verksamhet. På så sätt kan man identifiera att på skola X behöver fokus läggas på ledningens arbete med digitalisering medan på skola Y ser man att det brister inom området kompetens och skola Z har brister inom användningen av digitala verktyg för att samarbeta kollegor emellan.

På det viset, genom LIKA och dess aktivitetsförslag, kan skolan rikta sina utvecklingsinsatser där de gör störst nytta och slipper elda för kråkorna.

Samma sak gäller en huvudman/förvaltning. Genom att kunna identifiera övergripande brister kan man jobba med att lösa dessa på huvudmannanivå samtidigt som de lokala skolorna jobbar med sina lokala utvecklingsområden.

LIKA bistår rektor och huvudman i analysen av den lokala organisationen och hela förvaltningens behov.

Bra så, men vi saknar fortfarande den där mer detaljerade analysen när vi kommer till de enskilda lärarnas behov. Tills nu! Nu kommer vi snart kunna lösa även det problemet.

Inom kort lanseras verktyget LiKA för lärare  (jo, det ska vara ett litet i). Det verktyget stödjer den enskilde läraren i att självvärdera hur dennes digitala ledarskap (bl.a. organisation av undervisningen) fungerar, hur infrastrukturen ser ut (vilka förutsättningar som finns/borde finnas), hur den enskildes kompetensutveckling inom digitalisering ser ut och, slutligen, hur lärarens användning av digitalisering är. Genom att lärare gör en självvärdering av de här olika delarna, kan läraren få ett bra underlag dels för sitt eget fortsatta arbete och eventuella fortbildningsbehov och dels kan skolan som helhet få en bild över vilka områden man har styrkor och inom vad man behöver utveckla verksamheten. Dessutom får också huvudmannen en bra bild över hur det ser ut för hela organisationen och kan därför göra informerade beslut gällande gemensamma satsningar.

Ett exempel skulle kunna vara att en lärare beskriver att hen har goda kompetenser överlag men att hen brister något inom källkritik. Dessutom kanske läraren anger önskemål om bättre digitala stödsystem för bedömning och att den infrastruktur som står läraren till buds inte uppfyller behoven. Läraren kan med sin självvärdering som utgångspunkt föra samtal med sin rektor. Och om flera lärare på skolan anger samma saker kanske man på skolan skapar en fortbildning inom källkritik tillsammans med skolans bibliotekarie samtidigt som man kan välja att byta hårdvara och signalera till huvudmannen att ett bättre system för bedömning kan behövas. Huvudmannen, å sin sida, kanske får ta del av en stor samstämmighet gällande det där stödsystemet men också att många lärare och skolor pekar på behovet av bättre datorer och att just matematiklärare upplever att de behöver starkare stöd inom programmeringen. På detta sätt kan vi, baserat både på organisationens och de enskilda lärarnas behov, snabbare komma till rätta med de områden som behöver kommas till rätta med.

Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö har vi arbetat med LIKA under flera år nu och ser att vi kan få till en systematik kring arbetet med digitalisering som en del i skolutvecklingen genom verktyget. När nu LiKA för lärare lanseras ser jag och rektorerna verkligen att vi kan få en ännu tydligare bild av var vi står och vart vi ska. Det kommer att bli en viktig del av utvecklingen av arbetet med digitaliseringen både lokalt och centralt.

Så, genom de två olika (men lika) systemen, LIKA och LiKA för lärare, skapas en bättre förutsättning för skolorna att systematiskt arbeta med dessa frågor och på så sätt kan vi snabbare komma ifrån de där gemensamma bristerna som alla verkar dömda till att göra för att istället snabbt komma vidare till en större individualisering och riktat stöd. Det mår nog alla bra av.

Edward Jensinger
Områdeschef, gymnasiet, Malmö stad

Edward

 

 

 

 

 

 

Arbetet efter LIKA-värderingen

Gästinlägg av Annelie Médoc, IKT-pedagog Skurups kommun.

När alla pedagoger är lediga och rektorerna avlöser varandra på semester sitter jag, central ikt-pedagog i Skurups kommun, och tittar på LIKA-sammanställningarna utifrån skolledarnas svar för respektive område.  Det är första gången alla gjort värderingarna och det är mycket intressant att titta på sammanställningen.

Så här har jag lagt upp mitt arbete:

  • Först tittade jag på vilket område som det är vi behöver rikta in oss på mest. Ledarskap, Infrastruktur, Kompetens eller Användning? Jag tittar då på skolornas respektive förskolornas sammanställning och med denna överblick kan jag lätt se var de gråa fälten är flest. Det ger mig en fingervisning om var vi ska satsa mest under kommande läsår.
  • Fortfarande med samma överblick över enheterna i förhållande till varandra, försöker jag se vilka punkter som spretar mest. Är det någon skola som behöver jobba extra med någon punkt för att komma ifatt de andra så att vi kan bli mer likvärdiga i kommunen? Är det någon skola som redan anser sig ha uppnått denna punkt och då kanske kan stötta den som inte kommit riktigt lika långt?
  • Jag sammanställer en lista med frågor (se punkter nedan) att ha som utgångspunkt för skolledarna, när de i sin tur tittar på sammanställningen. Målet är att de ska se hur de ligger till, vad de kan arbeta vidare med och sätta upp en lokal it-plan för det närmsta året.

AnneliesLista

  • Jag förbereder mig nu själv genom att ta fram varje enhets svar och handlingsplan. Jag skriver förslagen under steg 1 i handlingsplanen och fördelar dem enligt L-I-K-A så att det blir tydligt vad enheten har att jobba med under varje område.
  • När jag gjort detta med alla enheter kan jag dels se ett mönster kring behovet över hela kommunen men också se vad jag skulle kunna hjälpa till med centralt kring fortbildning eller dokumentskrivande.

Nu känner jag mig väl förberedd för att låta rektorerna själv titta igenom materialet och skriva sin lokala it-plan, föreslå hur jag kan komma till hjälp, hur de kan ta hjälp av sina skolledningskollegor samt hur de kan jobba på sina enheter och där ta hjälp av sin it-samordnare och av sina pedagoger.

Annelie Médoc

——-

Vill ni ha fler tips om hur det jobbas och tänks kring LIKA runt om i landet? Det finns en del gästinlägg här på bloggen, t.ex.:

Skellefteå resonerar LIKA
Handfasta tips från Värmdö
LIKA-strategi Kristinehamn
LIKA-snack och verkstad
LIKA-snack och verkstad 2

Och vill du också dela med dig av tankar, reflektioner, arbetsmodell och tips – hör av dig till mig så fixar vi ett gästinlägg! Sharing is caring ;)

Testing, testing – för ökad likvärdighet

Gästinlägg av Marielle Hellman, utvecklingsstrateg Värmdö

Det är inte så ofta kommunen deltar i premiärer, men förra veckan var vi faktiskt de första som fick möjlighet att använda det rykande färska LIKA – som hade förts över till en ny teknisk miljö så sent som natten innan vår pilotstart.

Nu är vi igång på alla grundskolor och det känns väldigt spännande att få vara med och testa, tycka till och bidra till förbättringar av denna första version. Premiären flöt på bra rent tekniskt och rektorerna tyckte över lag att verktyget var lätt att använda.

Det känns verkligen toppen att Värmdö får vara pilotkommun nu under våren eftersom vi tar ett helhetsgrepp om grundskolornas digitalisering; strax efter LIKA-testerna tar vi fram en IKT-strategi som bygger på att LIKA används systematiskt här hos oss framöver. Strategier och handlingsplaner som blir hyllvärmare säger vi nej tack till, och det kommer vi verkligen jobba för att försöka uppnå.

Något av det som känns mest spännande för tillfället är att få se våra resultat och vad vi behöver prioritera just nu, samt att hitta lösningar för hur vi kan jobba framöver för att öka likvärdigheten och ständigt förbättra oss inom detta område. LIKA ger oss en unik möjlighet att få överblick och att kunna styra mot gemensamma mål. Det här kom verkligen rätt i tiden för oss.

/Marielle

skl logotyp