En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

LIKA och SKA 4 år senare – ett utifrånperspektiv inifrån

Gästinlägg av Björn Söderlund, Utvecklingschef stadsledningskontoret Lidingö stad

Guldgruvan för uppföljning- för den som vågar och vill!

I Lidingö stad har vi ”Vilja och Våga” som våra ledord. Jag tänkte i detta blogginlägg utmana lite utifrån det och med min bild och erfarenhet av LIKA. Men framför allt vill jag lyfta fram varför denna typ av stödmaterial är så mycket mer än en självvärdering eller en enkät.

En av de saker jag upplever som riktigt svåra i att få till ett systematiskt kvalitetsarbete är just det systematiska. Det blir ofta i form av en analys, en mätning, och något som är så populärt, en jämförelse. Men sällan mer än några sidor och diagram i årsberättelsen.

I de numera tre verktygen (eBlomlådan, LIKA och KLASSA) som jag har varit delaktig i att jobba fram hos SKL så är det gemensamma temat faktiskt i första hand inte att mäta och jämföra. Det är att ge stöd till en utpekad målgrupp. Ja, vi har faktiskt vågat välja en målgrupp. Vi har också velat se till att den målgruppen ska få hjälp att göra. Inte bara en analys, inte bara ett index eller en fin rapport som bara konstaterar att digitalisering är dyrt, komplicerat och osäkert. Utan ett steg till: ”vad ska jag göra då ’ra, va?”.

Finessen med detta, och om man vågar tona ner mätningen till förmån för stödet, är att LIKA (liksom KLASSA och eBlomådan) kan hjälpa både målgruppen med vägen framåt, men också att det är en fantastisk guldgruva med data som gör att vi kan, om vi vågar, utifrån en riktig återkoppling från målgruppen, få signaler på vad målgruppen ser som sina gemensamma utmaningar.

Och att göra det är inte svårare än att summera en kolumn i Excel.

Vi kan se vad som är icke-frågor, vi kan se vad de flesta verkar ha svårt att få ihop. Vi har möjlighet att låta våra övriga strategier påverkas av hur verklighetens utmaningar faktiskt ser ut, bortom hyper, coola nya termer och generella svepande ord om digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

Och det är nu utmaningarna bubblar upp. Hur många ledningsgrupper vågar t ex vika tre av tio av nästa års prioriteringar på de vanligaste frågorna från kunderna som kommer in till support eller kundtjänsten? Hur många vågar titta på de största bristerna i kvalitet och säga att två ”slottar” i verksamhetsplanen ska reserveras åt att utveckla kvaliteten, oavsett vilka de punkterna visar sig vara framöver? Det är sällan särskilt spännande saker. Det är sällan sådan man kan skriva om. Det är sällan sådant man kan skryta om på Offentliga Rummet eller Internetdagarna och det är sällan något annat än blod, svett och tårar för att knäcka. Och även om man gör det riktigt bra, får man inte heller någon cred från kunder, media eller kollegor. Och om man dessutom vågar hålla i modellen och göra det mer än en gång, mer än ett enskilt krafttag, om man klarar av att göra det igen trots att man kanske byter ledning eller chef, då kanske man kan prata om ”systematiskt”. Något som man vill ska leda till förändring över tid. I flera steg. Som visar på uthållighet.

LIKA är en guldgruva för att få till denna uppföljning på ett otroligt enkelt sätt. Med förhållandevis små förberedelser, med låga krav på kunskaper och utan en utbildning i en modell. Man svarar ju bara på lite frågor. Och det gör att all data finns där. Från målgruppen. Ropen på hjälp syns i form av färger i ett excelark. Om vi bara vill och vågar använda oss, och framför allt låta oss styras i alla fall lite grann, av den återkoppling som LIKA ger. Så, för den som vill mäta, tävla, lysa och jämföra sig finns säkert andra sätt. Men för den som vill ha hjälp att komma framåt utan att pekas ut som #lägstrankad eller #digitaltoutvecklad är LIKA da shit.

Gissa om jag ser fram emot den återkoppling och underlag för styrning och prioritering av stödinsatser som jag vet kommande systerverktyg, LiKA för lärare kommer kunna ge när vi ska förstå hur vi ska jobba med digital kompetens. Både för den enskilda läraren, men lika mycket på alla beslutsnivåer i kommunen och inte minst nationellt. Att definiera kompetens som något som behövs för att lösa en uppgift, inte bara som ett egensyfte. En ännu större guldgruva. Om vi bara vill och vågar.

Björn Söderlund
Utvecklingschef Stadsledningskontoret
Lidingö stad

Bjorn

LIKA och SKA ur en skolutvecklares perspektiv

Gästinlägg av Fia Blomqvist, skolutvecklare på Bodals skola i Lidingö stad

LIKA för uppföljning, strukturerad strategidiskussion och systematiskt arbete – en skolutvecklares erfarenheter.

Skolan står nu inför spännande utmaningar med de nya ändringarna i LGR 11. Dessa ändringar gör att vi i skolvärlden behöver ändra hur vi tänker om lärande samt hur vi strukturerar, och det viktigaste, följer upp vårt systematiska kvalitetsarbete. Jag tror precis som flera andra i Skolsverige att vi behöver förbättra elevers kunskapsutveckling i kombination med att förbättra deras digitala kompetens. För att möta de nya kraven behöver skolvärlden bli säkrare både på sin egen digitala kompetens och på var fokus ska vara för varje enskild skola och kommun. Här kommer mina erfarenheter med SKL:s LIKA-verktyg in.

Jag har använt mig av LIKA-verktyget på flera av de skolor jag arbetat på (både friskola och kommunal skola) och då utifrån olika roller som bl.a. förstelärare, arbetslagsledare och skolutvecklare med ansvar för digitalisering. På skolorna har jag arbetat i ledningsgrupperna och även haft ansvar för fortbildningen i och med förändringarna i styrdokumenten. LIKA ger, enligt mig, skolledningen snabbt och tydligt en strukturerad överblick hur skolans process gällande digitaliseringen ligger till.

Analysen av resultaten har både gett upphov till strukturerade strategidiskussioner i ledningsgrupper samt möjliggjort en tydlig och fokuserad organisation kring de pedagogiska mötena med personalen.

Förslaget på handlingsplan och aktiviteter som ges av verktyget presenterar en möjlighet för skolan att anpassa behovet till just varje enskild skola och vad den behöver fokusera mest på. Att använda LIKA regelbundet ger en trygghet i skolans systematiska kvalitetsarbete samt en tydlig överblick med perspektiv på skolans hela digitala verksamhet.  LIKA-verktyget ger en möjlighet att effektivisera arbetsprocesserna utan att påverka kvaliteten i arbetet, det är annars så lätt att tro att det handlar om att effektivisera för att spara pengar.

Jag tror att ett tydligt fokus från skolan på det systematiska kvalitetsarbetet är något som är av största vikt. Om man genomför ändringar i undervisning och arbetssätt och inte följer upp det kan det sluta i katastrof. Det gäller att fokusera på det viktiga och inte famla omkring. Att inte chansa. Att det finns ett tydligt fokus i arbetet med digitaliseringen i skolan gör det även lättare att följa upp progressionen dels i elevernas kunskapsinhämtning samt i personalens eget arbete med digitaliseringen.

Att analysera svaren som man får från LIKA är en viktig del av arbetet och ger skolledningen viktig information om hur skolans strategiska arbete med digitaliseringen ska fortsätta.  Här visar LIKA upp en tydlig och strukturerad handlingsplan med diagram och fokusområden som baseras på den egna skattningen av skolans process.

Jag har nu precis börjat arbeta som skolutvecklare på Bodals skola på Lidingö och blev glad över att de använder sig av LIKA. Vi på skolan är precis i startgroparna av arbetet med verktyget och jag ser fram emot att, tillsammans med ledningen, få en tydlig bild av skolans digitaliseringsprocess med hjälp av LIKA. Verktyget kommer att ge oss ett förslag på handlingsplan och en överblick över vad som behövs för att driva digitaliseringsarbetet framåt. Lidingö stad arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och här finns även Björn Söderlund, Lidingö stads utvecklingschef och en av skaparna av LIKA. Det ska bli spännande att få ta del av kommunens kvalitetsarbete med LIKA och även kunna jämföra Bodals skola med kommunens övriga skolor. När sedan LiKA för lärare lanseras i april, ett ”systerverktyg” till LIKA som jag är med och pilottestar just nu, får vi ytterligare ett verktyg som stöd i vårt arbete.

Vi är, liksom många i Skolsverige, i början av vår digitala resa. Och jag ser verkligen fram emot resan med Bodals skola och Lidingö stad.

Fia Blomqvist
Skolutvecklare, Bodals skola
Lidingö stad
Fia Lidingö

LIKA i Danderyd och Huddinge

Intervju med Helena Resele-Tidén, Danderyd och Peter Ringström, Huddinge om deras erfarenheter av LIKA-verktyget.

Hej,
Jag heter Björn Söderlund och jobbar som utvecklingschef på stadsledningen i Lidingö stad. Ett fantastiskt roligt och utmanande jobb. Jag är också en av de som ligger bakom LIKA-verktyget och sitter med i styrgruppen. Vi vill sprida lärdomar, tips och trix för hur man kan använda LIKA och givetvis började jag fundera på hur vi skulle kunna beskriva vårt arbete här på Lidingö, våra utmaningar och våra framgångar. Men sedan blev jag självisk och tänkte att jag vill sprida lärdomar och samtidigt lära mig något själv. Därför vände jag mig till två av mina många favoritkommuner, Huddinge och Danderyd, för att slå två flugor i en smäll med mina frågor. Peter Ringström, IS/IT-ansvarig i Huddinge och Helena Resele-Tidén, verksamhetsutvecklare/skola i Danderyd svarade upp snabbt förstås! Båda kommunerna är aktiva användare av LIKA-verktyget och det här är deras erfarenheter så här långt.

Digital-kommunikation

1. När började ni använda verktyget och vem var det som drog i gång det? Vilka beslut togs och av vem? Vilka omfattar det?

Huddinge: Vi startade i december 2014 med att alla enheter inom grundskola och gymnasium ”skulle” göra LIKA inför vårt gemensamma besök på BETT. Detta för att få en färsk nulägesbeskrivning av var vi stod. Det beslutades även att LIKA skulle ligga under projektet ”IT i undervisningen” som till början var ett s.k. följeprojekt (vi skulle inte driva några egna frågor utan försöka följa verksamheternas digitala utveckling). I dag är projektet ett gemensamt fokusområde för verksamheterna. Beslutet togs av Utvecklingschef Conny Steinmo som tillsammans med undertecknad och Michaela Sti arbetar aktivt med LIKA på kommunal nivå. Naturligtvis har vi förvaltningsledningen och verksamhetscheferna med oss.

Danderyd: Vi påbörjade arbetet centralt under hösten 2016 efter beslut av produktionsdirektör. Samtliga kommunala grundskolor (åtta stycken) och vårt kommunala gymnasium var del av detta arbete. En grundskola hade tidigare på egen hand gjort en LIKA-värdering.

2. Hur många ”omgångar” av LIKA självvärderingar har ni genomfört och hur är det tänkt att dessa ska ske?

Huddinge: Vi är inne på vårt tredje år. Sen ett år tillbaka är även förskolan med. LIKA görs enhetsvis i mars-april och ger ett underlag till enheternas IT-handlingsplaner som ska lämnas in i juni och gäller läsårsvis. 

Danderyd: Vi har påbörjat en första testomgång av värderingsverktyget där vi centralt lagt in de olika skolorna med rektor som medlem för sin skola.

3. På vilket sätt använder ni resultatet i verksamhetsplaneringen?

Huddinge: Resultatet har mestadels använts på enhetsnivå. Efter första årets värdering genomfördes en analys som gav oss på förvaltningsnivå en fingervisning om var enheterna skulle behöva stöd för att komma vidare i sin utveckling.

Danderyd: I februari genomförde vi en central kompetensutvecklingsdag kring digitalt lärande för alla skolledare, IT-chef och team, IKT-pedagoger samt vårt Skoldatatek där resultatet presenterades som utgångspunkt för fortsatta samtal. Delar av idéerna fångades upp av IT-avdelningens verksamhetsutvecklare.

Mangfald-skola (1)4. Hur gör ni när ni följer upp utvärderingarna med respektive skola?

Huddinge: Vi har rapporterat övergripande, inte på skolnivå, om de tendenser som vi kunnat se och pekat på förbättringsområden.

Danderyd: I höst tillträder en ny skolchef som kommer att ta beslut om hur vi går vidare. Organisationen görs om och kanske blir det inom ramen för den nya kvalitetscontrollern att följa upp utvärderingarna.

5. Finns det några skolor ni känner till som tagit något annorlunda grepp på hur de jobbar med verktyget och hur har de gjort i så fall?

Huddinge: Vi har rekommenderat att LIKA ska vara ett kollegialt arbete på enheterna. Utfallet blir allt ifrån att en rektor gör LIKA själv, till att grupper gör det och I ett fall engagerade rektor alla lärarkategorier på skolan där de fick svara på frågorna.

Danderyd: En grundskola, F-6, genomförde en egen studie redan förra våren, som underlag för det lokala arbetet med digitalt lärande.

Larare (1)6. Vad känner ni att skolledaren upplever som den största utmaningen i användningen av LIKA?

Huddinge: Att hitta tid, plats och metod för att få lärarna delaktiga samt att vidare hålla dokumentet levande och kontinuerligt följa upp.

Danderyd: I vår testomgång var det bland annat systemsvårigheter att publicera värderingarna.

7. Berätta om någon överraskande nytta som uppstått som ni inte hade förutsett när ni drog i gång arbetet och vad den lett till.

Huddinge: Den nytta som vi kan tillskriva LIKA är att vi från Barn och Utbildningsförvaltningen har fått möjlighet till en större insikt i verksamheternas status i deras digitaliseringsarbete samt att digitaliseringen har fått ett tydligare ansikte ute i verksamheterna.

Danderyd: Det är för tidigt för oss att ännu dra några slutsatser. Ett par av grundskolorna kvarstår fortfarande och har bett om att få avvakta arbetet med värderingen, så vi har fortfarande inte bilden klar för hela skolverksamheten. Det är dock tydligt hur beroende skolan idag är av olika typer av digitalt systemstöd, både i undervisning och för administration.

8. Berätta om något på er resa där ni tänkt om, provat på ett sätt som inte visade sig fungera och som ni nu gör annorlunda.

Huddinge: Det har i stort fungerat bra från första början, dvs som vi tänkt oss.

Danderyd: Ber att få återkomma till denna fråga när vi använt verktyget under längre tid.

9. Hur är era tankar om användning av LIKA på lite längre sikt?

Huddinge: Vi, från förvaltningshåll, tycker att det ger oss en insyn som är värdefull. Vi skulle önska få mer resurser för att kunna utveckla det lite mer samt att vi hoppas på att LIKA för pedagoger kommer inom snar tid så att vi kan involvera all personalen ute på enheterna.

Danderyd: Viktigt, då flera av de digitala tjänsterna som används i skolan är verksamhetskritiska. Vi har bland annat dryftat frågan om informationssäkerhet. Värdefullt med ett så pass ”enkelt” verktyg där omfattningen är så pass hanterbar att det går att läsa ut resultat också på övergripande nivå. Är övertygad om att kommande resultat kommer att användas för fokussamtal i rektorsgruppen.

Stort tack till Helena och Peter för att ni delar med er av ert LIKA-arbete!

—————————————————————————————————————————
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för ett nuläge! 1568 publicerade idag!
—————————————————————————————————————————

Illustrationer: Maja Larsson, graphic recorder

Förskolechefen tipsar om LIKA!

Minigästinlägg inklusive uppmaning från Ulrika Ardestam, förskolechef Lidingö och även med i arbetsgruppen för LIKA förskola!

Bild 2 IT_094835

Nu är det snart dags för lansering av LIKA för förskolan :)
Jag har själv stora planer för mina två förskolor när detta verktyg lanserat. Det är viktigt att IT är en naturlig del av förskolans verksamhet och här är LIKA ett mycket bra hjälpmedel för att se över vad verksamheten har idag och vad man behöver arbeta vidare med. Jag kommer att använda LIKA för förskolan på mina enheter så snart det lanseras och jag tipsar alla er andra som också jobbar i förskolan att göra detsamma!

/Ulrika

Psst – information och anmälan till lanseringen den 4/6 hittar du här: Lansering LIKA förskola

Lidingö inspirerar

Gästinlägg av Fia Juréen och Kristina Karlberg, KomTek Lidingö Stad

Lärplatta två tjejerPå Lidingö fortsätter vi att arbeta med olika inspirationsmöten kring IKT och att använda LIKA som ett verktyg för att fokusera och prioritera. Som nyanställda IKT-pedagoger och verksamhetsledare för bland annat stadens KomTek (Kommunal teknik- och entreprenörskola) har vi tillsammans med vår it-strateg Björn, anordnat olika workshops, först för rektorerna på grundskolan och gymnasiet, sedan för förskolechefer och pedagoger.

Under dessa workshops har vi dels berättat och visat konkreta verktyg att använda i undervisningen och dels diskuterat LIKA. Nästa steg i LIKA är att vi vill anpassa den för förskolans verksamhet. En förskola har nappat och ville göra LIKA redan nu och i befintligt skick, så den förskolan är inlagd i verktyget.

Särskolan är också med på LIKA.
Lidingö särskola sträcker sig från förskola, grundskolan och gymnasiet till vuxenutbildning. Totalt har de 85 barn, unga och vuxna i sin verksamhet. Särkolans rektor och biträdande rektor, Annika och Pernilla, har tillsammans tagit fram en IKT-plan och i höstas startade de terminen med en heldag om IKT. Lärare, pedagoger och elevassistenter fick under den dagen bland annat ta del av en föreläsning med Jessica Eriksson, kommunikationspedagog från gymnasiesärskolan på Sundstagymnasiet i Karlstad. Hon var mycket inspirerande och givande att lyssna på. Under dagen genomfördes också workshops och konkreta grupparbeten, för att på bästa sätt ladda inför en hösttermin med massor av IKT integrerat i det utforskande arbetet, dokumentationen, lärandet och allt man kan tänka sig. Både Grundsär och Gymnasiesärskolan på Lidingö är nu inlagda för att kunna göra LIKA.

Det händer mycket på Lidingö med skolornas IKT-arbete nu och det är oerhört spännande att vara del av!

/Fia och Stina

Nyhetsmeddelande!

Digitaliseringen är över. LIKA avvecklas. Semestern fortsätter!

Njaäe…det kanske inte stämmer. Snarare tvärtom. Det börjar dra ihop sig till lansering och jag tänkte berätta om vad som hänt på Lidingö sedan sist.

Vi har kört första varvet med uppföljning tillsammans med våra rektorer. En uppföljning baserat på det som då var IT-tempen. Det visade sig att överraskande många hade jobbat med frågorna och vi kunde se att det rört sig. Det blev tydligt även för rektorerna själva, vilket också skapade en positiv stämning. Utifrån det har vi beslutat om gemensamma insatsområden, vilket också visade sig vara enkelt och tacksamt. Och inte minst lätt att tala för. Kommunikation är allt!

Vi har utifrån arbetet med LIKA,  lyckats få till en ”fond” för att stötta arbetet. Kaffepengar egentligen kanske, men kanske precis så mycket olja som kan få det där projektet att rulla igång, eller den där idén att bli verklighet. Och helt i linje med steg-för-steg tänket i LIKA. De tre första ansökningarna har varit enkla att bifalla. För mig visar det att vi är på rätt väg.

Vi har inte lyckats få till någon resurs för att arbeta med detta på sikt, men jag tror det kommer lösa sig under hösten. En av utmaningarna är ju att gifta ihop LIKA med övrigt kvalitetsarbete. Att få det att bli samma sak. Att få LIKA att uppfattas som något som underlättar kvalitetsarbetet. Inte ett eget race. Men vi kommer dit.

Jag drog arbetet med nämnden och det var en mycket positiv upplevelse. Våra politiker var stöttande, nyfikna, ställde bra frågor och framförallt uppmuntrande. LIKA känns som lätt att ”sälja in”, men det är också viktigt, som i alla förändringsarbeten, att sätta förväntansnivån rätt.

LIKA löser inte ALLT. Omfattar inte ALLT. Men är en alldeles utmärkt motor. Andra saker behövs fortfarande. Som hur elever upplever it, hur pedagoger förverkligar arbetet och hittar rätt. Och vilka gurus man ska lyssna på. Att inte it och digitalisering blir i fokus eller skapar ett egenvärde, utan ett stöd för undervisningen. Precis som att it ska vara ett stöd för all verksamhet, inte ett syfte i sig. Inte något för en brinnande entusiast, eller en hype, eller för den delen något läskigt.

Och så lanseringen nu. Rösterna från andra som kör. Intresset. Motgångar och medgångar. Kommentarer och kritik, men förstås i första hand tillfredsställelsen från de som bekräftar att detta är bra. För oss på Lidingö är lanseringen ingen start utan kanske snarare avslutningen av starten. Vi rullar vidare. Det känns så bra att få vara en del av detta, både för min egen del och för min kommun.

Detta är skitkul!

/Björn

Gästinlägg av Björn Söderlund, IT-strateg, Lidingö stad

Från skepsis till…

Gästinlägg av Tommy Sandebring, gymnasiechef Lidingö stad

HersbyMin ledningsgrupp tillhörde gruppen provkaniner för IT-tempen under förra året. Jag måste nog erkänna att jag deltog med en god portion skepsis. IT-planer har jag varit med och gjort ”en masse” utan att haft särskilt stor nytta av dem under mina 25 år som skolledare. ”Mina” tre rektorer och undertecknad, ledningsgruppen på Hersby gymnasium på Lidingö, guidades igenom ett trettiotal frågor och gjorde om konststycket i tre nivåer…

Ut ur programmet kom därefter ett förbluffande bra resultat om var vi stod! Bra resultat på det sättet att det gick att känna igen den utveckling vi redan passerat och som tydligt pekade på de utmaningar som stod framför oss om vi vill gå vidare. Och det vill vi ju.

Nu finns ju verktyget, i något förändrad form, på webben under namnet LIKA. Det är bra med webben, det förfaller också även för ett otränat öga som mitt, att programmet är mindre yxigt och proffsigare layoutmässigt. En sak som jag däremot är fundersam över är varför ytterligare ett svarsalternativ lagts till, ”nästan uppnådd”. Den nivån känner jag mig tveksam till värdet av. Jag skulle nog vilja gå den andra vägen och göra frågorna enklare att ta ställning till istället!

Under alla mina år som skolledare har jag, som sagt, varit med och gjort upp IT-planer som sedan sätts in i pärmar och som spelat noll roll för IT-utvecklingen. Det är lite av en sjuka i skolan att ledningen och lärarna sätts att göra lokala planer för ditten och datten och förhindras att koncentera sig på kärnverksamheten – lärandet. När det gäller just IT är dessutom tidsfaktorn när det gäller mål -> genomförande -> utvärdering, så extremt kort på grund av både teknik- och prisutveckling att verkligheten och tillgängliga verktyg ofta gjort planerna inaktuella innan de ens har haft en chans att sättas i verket. Misslyckade försök till harmonisering i kommunen har jag också varit med om. Allt blir gammalt så fort!

Samtidigt kan man inte sitta still och vänta på bättre tider, billigare prylar, bättre teknik… Man måste arbeta med modeller som är enkla och snabba för att få fart på hjulet planer –> genomförande -> utvärdering -> nya planer -> nytt genomförande etc. etc.

Jag tror på LIKA och tycker att man i den fortsatta utvecklingen av verktyget ska fortsätta att gå mot förenkling snarare än mot en förfining som skolan inte har någon nytta av!

Tommy Sandebring

// Tommy

 

 

 

 

eBlomlådan har fått en bebis…

…och bebisen heter LIKA.

(Gästinlägg av Björn Söderlund, IT-strateg, Lidingö)

Förra veckan ägnade jag två dagars arbete åt att utveckla eBlomlådan, ett verktyg som syftar till att stimulera utveckling av eFörvaltningen i Sveriges kommuner. Jag har varit med från början i det projektet och för en tid sedan hade jag förmånen att få initiera en sorts fortsättning, en avknoppning på arbetet tillsammans med Fredrik och Johanna, två fantastiska kollegor  (båda pedagoger i grunden) och det var att ta fram en ”eBlomlåda för skolan”.

Men var kommer det ifrån och behövs det verktyg som eBlomlådan och LIKA?

Tja…strategier, arbetsgrupper, enskilda initiativ, eldsjälar, teknikfokusering – är det vad som skapar utveckling? Om inte, hur kommer vi från det? Hur kombinerar vi det? Och hur gör vi det enkelt? Hur går vi från snackeverkstad till verkstad? Från problematiserande till genomförande?

  • Tänk om vi hade ett stöd som stöttade oss i att IT i skolan inte bara handlade om iPads, pengar, trender, attityder, Open Source, appar, portaler, nätmobbning, enskilda uppfattningar, modern pedagogik, läraren, eleven, föräldern, inloggning, ytterligare ett IT-system eller en pryl eller drivna teknikfokuserade pedagoger, ASL och flippade klassrum? Tänk om vi hade en modell som inte bara fångar det ena eller andra, utan faktiskt hjälpte oss att inse att verksamhetsutveckling med stöd av IT innehåller alla dessa saker? Jepp- även i skolan!
  • Tänk om vi kunde ge tungt belastade rektorer ett stöd som gjorde att de kunde fokusera på hur de skulle göra, istället för att slängas mellan hagelskurar om vad som skulle göras?
  • Tänk om stödet kunde lotsa oss i att utveckling är en process. Steg för steg. Och att allt inte händer genom ”den stora reformen/projektet/strategin”?
  • Tänk om vi kunde göra det svåra lättare….istället för svårare?
  • Tänk om vi kunde skapa en handlingsplan för IT-utveckling på 10 minuter.

Utifrån eBlomlådan och arbete med informationssäkerhet föddes idén till något vi kallade ”IT-tempen”. Den gick ut på att, enligt eBlomlådans bastänk kring självvärdering (”hjälp mig strukturera vad jag behöver göra!”), hjälpa rektorn att driva verksamhetsutveckling med stöd av IT.

Men IT-tempen tog eBlomlåde-tänket ett steg till, för vi ville även generera handlingsplanen, inte stanna efter värderingen. Vi ville göra jobbet lättare för rektorn. Och vi ville samtidigt få en bra uppfattning om de gemensamma utmaningarna för att förstå var centrala insatser kunde göras.

I arbetet med att ta fram IT-tempen möttes två ganska olika kommuner, med på pappret (…eller ska vi säga digitalt?) helt olika utgångslägen. Lidingö med en lång digitaliseringsresa framför sig och Lund med en IKT-strategi man började känna var genomförd och i behov av utvärdering. I det märkte vi att vi ändå delade flera utmaningar. Så vi drog igång arbetet att knäcka dessa. Gemensamt. Genom att fokusera på de 80% som var LIKA och tona ner det som var specifikt. Genom att plöja igenom flera andra modeller, idéer, rapporter, utvärderingar, leverantörskoncept försöka hitta vad som var viktigt. Fånga flera perspektiv. Konkretisera. Svara på frågan ”men vad ska jag göra?”

Med insatta, kloka, pragmatiska och inte minst positiva IT-samordnare, rektorer och IT-pedagoger växte modellen fram och testades. Kriterier och koncept utvecklades. Hela tiden med regeln att det ska vara lättare. Lättare genom konkret, men inte nödvändigtvis genom detalj. Mottagandet var överraskande och översvallande. Behovet bekräftades. Intresset växte. Snöbollen växte.

Mitt i allt detta dök SKL och regeringssamarbetet upp och vi såg att det som skulle göras där ju var ganska precis det vi gjorde! Vi räckte upp handen, gick fram till katedern och SKL sydde ihop en grupp med ytterligare expertis från flera viktiga spelare. Samtidigt jobbade vi i Lund och Lidingö vidare med att provtrycka modellen och körde igenom den på i princip alla våra skolor.

Nu vill jag se bebisen LIKA växa upp, ta sig igenom förskolan, grundskolan och gymnasiet. Jag vill se LIKA bli tonåring och sedan försvinna ut i yrkeslivet. Gärna med bra betyg. Men i alla fall så den klarar sig att stå på egna ben genom att vi faktiskt gör det lättare att vara rektor i en digitaliserad skola, inte svårare. Och till slut landa i effekten att IT faktiskt är en naturaliserad del även i skolan.

Ursäkta språket – men jäklar vad det här är spännande!Bjorn2

/Björn

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Allmänt Om modellen
Etiketter: , ,

skl logotyp