En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

Handlingsplaner och arbetsmodeller

Hur ser det ut när det gäller rutiner för arbetet med LIKA , uppföljning och handlingsplaner runt om i landet? Hur får ni till en metod som håller inte bara första året, utan även framåt?

Många kommuner och skolor använder LIKA-verktyget som en av flera delar i arbetet med skolans/förskolans digitalisering och funderar över/arbetar med allt från utformning av handlingsplaner och upplägg för att få en systematik i arbetet. Hur sprider vi all klokskap, alla idéer och tankar kring utmaningar och möjligheter, tipsar varandra om olika sätt att dokumentera och följa upp? Bland annat genom nätverksträffar, men de har vi inte så ofta (nästa är i Skellefteå den 9/11) och genom att ni delar och diskuterar sinsemellan i era nätverk. Sen har vi ju den här bloggen och här är det fritt fram för gästinlägg!

I väntan på gästinlägg från er ;-), finns här en idé på upplägg – den fiktiva kommunen Mittköpings förvaltningsövergripande mål och rutiner för uppföljning, arbete med LIKA, mallar för handlingsplaner (såväl en central för förvaltningen som för skolorna/förskolorna). En idé och ett dokument att se som inspiration och uppslag till ert arbete.

mittkopings-mal

En annan variant av mall för skolornas/förskolornas handlingsplan finns sedan tidigare i LIKA-verkyget, under fliken Använd LIKA) – också med tanken att ge inspiration och stöd i arbetet. Men det som behövs är beskrivningar från riktiga kommuner, inte bara fiktiva – där ni delar med er av hur ni tänker och arbetar kommunövergripande och på enheterna med handlingsplaner och uppföljning. Vi har inlägg från olika kommuner runt om i landet här på bloggen, men ser gärna fler! Många fler :-)

Hör av er till mig, så fixar vi enkla gästinlägg här, samlar dokument och sprider allt det kloka och bra-iga som görs och tänks!

/Johanna

Lokal digital plan i Halmstad

Gästinlägg från Jan Nilsson, IT-utvecklare på Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad

Halmstads kommun har använt LIKA-verktyget för att skapa ett lokalt ramverk kring utveckling av förskolan och skolans fortsatta digitalisering.

Efter att först ha gjort en värdering i LIKA, har förskolor och skolor sedan uppmuntrats att ta fram en lokal digital plan och för det har vi tagit fram en mall som man kan använda. Fokus för arbetet har varit att välja ut ett fåtal tydliga mål som lätt ska kunna följas upp och vara mätbara. Varje digital plan utgår från de områden som LIKA-verktyget täcker: Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning samt tilläggspunkterna Olika och Tänkvärt. Under Olika tänker vi oss att man tar upp sådant som inte täckts inom övriga områden och under Tänkvärt resonemang kring t.ex. vilka stödstrukturer som behövs, hur man skapar en dela-kultur o.s.v.

Det pedagogiska ledarskapet i Halmstad avseende IT präglas av att kompetensutveckling är nyckeln till ett framgångsrikt arbete. Därför krävs insatser som stimulerar pedagogisk innovation och utvecklar den digitala kompetensen hos pedagogerna. Målsättningen för skolledare och pedagoger ska vara att ta tillvara de möjligheter som arbetet med digitala verktyg ger när det används både i undervisning, lärande och administration. Vi tror att genom en tydlig styrning med lokal digital plan för varje verksamhet, kan ytterligare utveckling av IT-användandet som pedagogiskt verktyg uppnås.

Här finns vår mall för den som är intresserad: Halmstad lokal plan

/Jan

Tack för gästinlägget Jan – passar på att tipsa om det ”bibliotek” med mätbara mål som finns att använda som inspiration till fortsatt arbete: Bibliotek mätbara mål aug 2015

LIKA – nästa steg (nätverksträff)

Mölndal, Halmstad, Lerum, Kungsbacka, Göteborg, Stenungsund, Öckerö, Alingsås, Tjörn, Ale, Skövde, Vårgårda. Alla samlade i torsdags!

LIKA nätverk Mölndal jan 16

Då var det nätverksträff i Mölndal med temat ”LIKA – nästa steg”. Hur kan man arbeta vidare efter att värderingen är gjord? Vilka möjligheter och utmaningar finns?  Precis som på de andra två nätverksträffarna vi har haft (i Stockholm och Lund) kändes engagemanget och intresset i luften när vi samlades i Mölndals stadshus. Det är så härligt att vara en del av det här, att få vara med och höra hur LIKA-verktyget används på olika sätt.

Träffen inleddes med en presentation av nyheterna i LIKA och även med lite svar på vanliga frågor och tips på hur man kan arbeta. Halmstad visade bl.a. sitt upplägg med Lokala digitala planer (gästinlägg kommer) och jag berättade om Lunds material som är på remiss gällande förvaltningsövergripande mål baserat på de olika stegen i LIKA.  Presentationen hittar du här: Mölndal jan -16, LIKA nästa steg

Vi körde så klart också en presentationsrunda som visade att några står i startgroparna, men många är igång och har första omgången värderingar gjorda, handlingsplaner nästan klara såväl lokalt som övergripande och för några sker också ett samarbete kommuner emellan. Flera uttrycker att man ännu inte är riktigt klar med hur man bäst tar nästa steg, hur man får in arbetet under ”skolutvecklingsparaplyet” och inte som enskilt projekt. Så efter alla ”slajds” blev det kaffe och diskussion i grupper – där erfarenheter delades och tips förmedlades.

Punkter som jag snappade upp i diskussionerna och sammanfattningen efteråt, var bl.a.

  • Önskemål om att kunna jämföra spindeldiagram på skolnivå och över tid, att en rektor ska kunna ta fram förra årets värdering och jämföra med årets. Idag kan man jämföra genom att exportera valda värderingar till excel och där få svaren bredvid varandra.
  • Eventuell anpassning för särskolan och här behövs input från er som använder verktyget. Återkoppla mer än gärna kring indikatorer som saknas eller indikatorer som är irrelevanta, så tar vi upp det i styrgruppen. Det gäller såklart innehållet för de andra skolformerna också!
  • Att man som kommunansvarig ska kunna se aktivitetsförslagen enklare än idag.
  • En utmaning att undvika ”check på den”, d.v.s. att rektor/förskolechef gör värderingen och sen låter man det vara. Det blir ingen fortsatt diskussion inom ledningsgrupp, arbetslag, med IKT-pedagoger o.s.v. Här behöver man ”knacka på axeln” och påminna, stötta, följa upp…
  • Ytterligare en utmaning är att få in arbetet smart i årshjulet och bland alla ”måsten”. Vi pratade om att det kanske hjälper att se verktyget som just ett verktyg. Inte problematisera så mycket, utan bara göra. LIKA är en liten del av arbetet och det gäller att ha rätt förväntansnivå. Det blir inte mer än vad man gör det till. Men det kan bli en hel del, om man tar det för vad det är, använder det kreativt och fortsätter diskussionerna och arbetet på olika sätt, i olika led. Det finns exempel där:
    – …IKT-pedagoger har gjort värderingen på sitt håll och rektor på sitt och sedan har man mötts och diskuterat, vilket lett till spännande samtal.
    – …arbetslag gjort värderingar som sedan jämförts och diskuterats med rektors.
    -…man samlats flera rektorer inom ett område för diskussion och arbete med värderingen.
    -…rektor har gjort värderingen tillsammans med biträdande rektorer och IKT-pedagoger
  • Hur arbetet med LIKA förankras och etableras beror mycket på hur organisationen i kommunen ser ut, hur tydligt uttalat satsningen på digitalisering är o.s.v. Styrning hela vägen – en vision, mål och ett tydligt uttalat användande av LIKA, gärna med bestämda datum för när värderingarna ska vara publicerade underlättar. För det behöver olika roller känna till verktyget och hur det kan användas.
  • För olika roller har olika fokus i arbetet med LIKA, ser olika möjligheter att använda underlaget i olika sammanhang. Utöver den mer eller mindre givna delen med värdering och handlingsplan för enskild skola/förskola, skulle vissa delar kunna användas i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplas till brukarundersökningar och uppföljningar av olika slag. Andra kan användas i samtal med politiker. Ytterligare några i samtal med it-avdelning o.s.v.
  • Ett återkommande tips som verkar vara en framgångsfaktor är modellen där man samlar rektorer/förskolechefer, har en genomgång av vad LIKA är, varför det ska användas och sedan praktiskt arbete på det. Då säkerställer man att allas inloggningar fungerar och ser till att alla kommer igång. Ett möte som inte behöver ta mer än 1-1,5 timme.

Det vi också konstaterade är att det, förutom att det är himla trevligt, är bra att träffas, att dela erfarenheter och även konkret material med varandra. Vi behöver dela mera! Ni vet att det är fritt fram och ytterst önskvärt med gästinlägg här på bloggen. Några är på gång redan och ni som vill dela och förmedla hur ni arbetar – hör av er!

/Johanna

LIKA-snack och verkstad!

Arboga, Arvika, Falkenberg, Huddinge, Kungsbacka, Lidingö, Luleå, Lund, Nykvarn, Region Västerbotten, Salem, Skellefteå, Sundsvall, Vaxholm, Värmdö och Västerås. Alla samlade idag!

ErfarenhetsutbyteSthlm maj15Ja, idag samlades intresserade och engagerade från alla dessa ställen för att dela erfarenheter kring hur man arbetar med LIKA. En himla trevlig eftermiddag med gott om tankar och input till hur verktyget används/kan användas och hur vi kan vässa det! Vi hade lätt kunnat prata i minst en timme till, men ibland är det bra att sluta när man är på topp ;)

Läs rektor Elisabets reflektion efter dagen här nedan:

Idag har det varit erfarenhetsutbyte där IKT-pedagoger/skolledare/utvecklare och andra som på något sätt jobbar med verktyget LIKA har delat med sig. Det är spännande att höra hur olika långt man kommit i kommunerna. I några kommuner har alla gjort skattningar och haft det som krav på sina skolledare, några kommuner ligger precis i startgroparna. Alla som var med idag var rörande eniga om att skolchef/verksamhetschef/skolledare är nyckelpersoner för att komma ingång med skolutveckling med hjälp av digitala redskap. IKT är egentligen inte ett eget område utan ska ju vara en naturlig del i skolutvecklingen. I min roll som rektor tänker jag inte att IKT är någonting annat och någonting svårt. Att göra en LIKA-skattning kan vara ett sätt att komma igång med skolutvecklingen på skolan. Dessutom kan skattningen och handlingsplanen användas i det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är till god hjälp för rektor.
Till alla er skolledare som inte gjort en skattning ännu; gör det!
Det är enkelt, det går fort, du får en handlingsplan och du kan ha det i det systematiska kvalitetsarbetet!

2015-05-05
Elisabet Teghult
Rektor Kungsbacka

Och så en liten tips- och tankelista jag hann skriva ner under samtalens gång:

  • LIKA visar ”svart på vitt” vad som behöver prioriteras, vilket kan användas och tydliggöras på ett bra sätt för politiker.
  • Intressant att jämföra rektorernas skattningar med elevenkäter som skickas ut – hur kommer de stämma överens, tro?
  • Lite krux att hitta publicerafunktionen (den ska vi förtydliga)
  • Koppla ihop med det systematiska kvalitetsarbetet – delar av LIKA-värderingen inkluderas i kvalitetsredovisningarna helt enkelt.
  • Efter värderingen börjar jobbet! Diskussioner kring handlingsplanen i olika grupper och konstellationer, hitta prioriterade områden centralt och på skolorna.
  • Komplettera värderingen med diskussion/workshop med pedagogerna för att se hur deras uppfattning är kring läget och för att få ett bra underlag.
  • Ta hjälp av lärspridare/IKT-pedagoger på skolan för att fortsätta diskussionen. De kan göra en egen värdering och/eller i diskussion med rektor.
  • Låt ledningsgruppen göra och diskutera värderingen tillsammans.
  • Ha en tydlig övergripande strategi med ansvarsfördelning och ta avstamp i LIKA-resultatet inför den årliga planeringen av saker som ska göras.
  • Diskutera resultatet i de olika nätverken som finns (IKT-pedagoger m.fl.)
  • Rektor ska äga sin egen handlingsplan. Enkel, konkret, lätt att följa upp!

Nästa vecka är det dags för erfarenhetsutbyte i Lund – vill du vara med? Anmäl dig här:

Ska du till Framtidens Lärande? Kom förbi SKL:s monter eller norpa tag i mig på torsdag – då är jag bl.a. där för att prata LIKA tillsammans med Skellefteå, Mölndal och Lidingö (kl. 12.30-13.15 är det passet, sen är det ett kort inspirationsmöte om verktyget också, kl. 10.45-11.05 samma dag)!

/Johanna

LIKA bra i Västerås

Gästinlägg av Bitte Henriksson, Utvecklingsledare i Västerås Stad

I Västerås skolverksamheter pågår sedan 2008 en satsning på utrullning och användning av datorer och senare även lärplattor i skolor och förskolor. När vi nu 2014 räknar över hur stor maskinparken är i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor finns idag ca 11000 datorer och lärplattor. Det är lättare att få en bild av antalet verktyg än att få en bild av hur de används av lärare och elever. Förskolor och skolor har ägnat sig åt utvecklingsarbetet under olika lång tid och hunnit olika långt i sin förändringsresa.

Vi har samlat på oss många erfarenheter under de år som satsningen pågått och även deltagit i forskningsprojektet Unos Uno. När Unos Uno är slutfört har vi med nya lärdomar startat etapp två av digitaliseringsarbetet i skolverksamheterna i Västerås. I några åtgärdsområden tar vi steg för steg hand om den fortsatta utvecklingen för att uppnå mer nytta med verktygen. Nu finns styrning i hela plankedjan får stadsledningsnivå-förvaltningsnivå-verksamhetsnivå-enhetsnivå – -.

Förutom att varje förskola och skola driver sin egen utveckling med egna interna insatser finns också IKT-mentorer i förvaltningen som kan stödja kollegor på olika förskolor och skolor i användning av verktygen och utveckling av arbetssätt genom workshops och utbildningspaket.

Men hur kan vi veta vad utbildningskatalogen ska innehålla? Och hur kan vi veta vilka andra områden som behöver tas om hand i förvaltningen för att stödja förskolor och skolor i utvecklingsarbetet? Svaret på frågorna är bland annat självskattningsverktyget LIKA.

Grundskolor och gymnasieskolor i Västerås använder sedan augusti 2014 verktyget LIKA. Genom självskattningen får varje rektor en bild av sin skolas utveckling och genom verktygets generade handlingsplan få de även ett stöd i vilka insatser som de kan planera för under läsåret. När vi också använder möjligheterna med att administrera skolorna centralt i förvaltningen och får skolornas självskattningar publicerade i en sammanställning får vi en översikt av utvecklingen och ser vad vi särskilt behöver fokusera på från förvaltningens sida.

VasterasNågra barnsjukdomar på vägen har medfört att inte alla skolor ännu publicerat sina självskattningar. Hittills finns 18 stycken och i bilden här intill visar något av hur sammanställningen ser ut. Det är enkelt att se att utvecklingen går i olika takt på olika skolor.

Bilden ger oss rikligt med information och vi behöver analysera den innan vi vet mer om vad vi ska prioriera. Vi kan tex se att det finns två gröna horisontella band om än i lite olika gröna nyanser. Där behöver vi inte planera för fler insatser. 

Ett tänkbart sätt att jobba vidare är att fokusera på de gula fälten som visar vad skolor ”planerat” att arbeta med. När de gula fälten filtrerats ser vi att åtgärdsområdena i LIKA är graderade från 1-3 beroende på vad som bör prioriteras först och vad som kan tas i nästa steg. Med ”gula” ettor kan vi få en prioriterad göra-lista för år 2015.

Förskolorna står i startgroparna och vill också ha ett LIKA. Ännu har vi inte fördjupat oss tillräckligt mycket för att se hur verktyget kan motsvara förskolornas behov. Det vore intressant att veta om några förskolor använt LIKA.

/Bitte

skl logotyp