En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

Digitalisera (LIKA)

Gästinlägg av Edward Jensinger, områdeschef gymnasiet, Malmö

Skolans digitalisering har visat sig ofta generera ett antal misstag som huvudman efter huvudman gör. Det har ofta handlat om att man på huvudmannanivå identifierar att datorer måste köpas utan att närmare fundera på syfte eller vad som i övrigt ska hända när datorer köpts in. När man, efter inköp, sen ser att resultaten inte förändrades uppstår inte sällan en frustration och frågan huvudmannen då ställer sig är varför. Då kommer nästa fas. Den massiva, men randomiserade, fortbildningsfasen. Man fortbildar personal på tekniken men sällan inom ämnesdidaktik och lärarpraktiken. Även efter denna fas uteblir ofta de positivt förändrade resultaten.

Det här är inte så konstigt. Om man skjuter med hagelbössa som skidskytt kommer man antagligen inte att lyckas så bra. Det är istället viktigt att man vet vad behoven i organisationen, från huvudman ned till enskild skola och lärare, är för att lyckas med ett så viktigt arbete som digitaliseringen. Att ”One size fits all” inte fungerar i andra sammanhang torde vara en indikator på att det inte heller fungerar inom ramen för skolans digitalisering. Man behöver istället systematiskt ta reda på vilka behoven är. Och tänka sig, när man kommit förbi det basala, behoven är ofta olika från skola till skola. Och från lärare till lärare.

Det är i detta sammanhang som verktyget LIKA kommer in. Genom att nyttja LIKA för enheter och förvaltning kan man identifiera var man brister i sin verksamhet. På så sätt kan man identifiera att på skola X behöver fokus läggas på ledningens arbete med digitalisering medan på skola Y ser man att det brister inom området kompetens och skola Z har brister inom användningen av digitala verktyg för att samarbeta kollegor emellan.

På det viset, genom LIKA och dess aktivitetsförslag, kan skolan rikta sina utvecklingsinsatser där de gör störst nytta och slipper elda för kråkorna.

Samma sak gäller en huvudman/förvaltning. Genom att kunna identifiera övergripande brister kan man jobba med att lösa dessa på huvudmannanivå samtidigt som de lokala skolorna jobbar med sina lokala utvecklingsområden.

LIKA bistår rektor och huvudman i analysen av den lokala organisationen och hela förvaltningens behov.

Bra så, men vi saknar fortfarande den där mer detaljerade analysen när vi kommer till de enskilda lärarnas behov. Tills nu! Nu kommer vi snart kunna lösa även det problemet.

Inom kort lanseras verktyget LiKA för lärare  (jo, det ska vara ett litet i). Det verktyget stödjer den enskilde läraren i att självvärdera hur dennes digitala ledarskap (bl.a. organisation av undervisningen) fungerar, hur infrastrukturen ser ut (vilka förutsättningar som finns/borde finnas), hur den enskildes kompetensutveckling inom digitalisering ser ut och, slutligen, hur lärarens användning av digitalisering är. Genom att lärare gör en självvärdering av de här olika delarna, kan läraren få ett bra underlag dels för sitt eget fortsatta arbete och eventuella fortbildningsbehov och dels kan skolan som helhet få en bild över vilka områden man har styrkor och inom vad man behöver utveckla verksamheten. Dessutom får också huvudmannen en bra bild över hur det ser ut för hela organisationen och kan därför göra informerade beslut gällande gemensamma satsningar.

Ett exempel skulle kunna vara att en lärare beskriver att hen har goda kompetenser överlag men att hen brister något inom källkritik. Dessutom kanske läraren anger önskemål om bättre digitala stödsystem för bedömning och att den infrastruktur som står läraren till buds inte uppfyller behoven. Läraren kan med sin självvärdering som utgångspunkt föra samtal med sin rektor. Och om flera lärare på skolan anger samma saker kanske man på skolan skapar en fortbildning inom källkritik tillsammans med skolans bibliotekarie samtidigt som man kan välja att byta hårdvara och signalera till huvudmannen att ett bättre system för bedömning kan behövas. Huvudmannen, å sin sida, kanske får ta del av en stor samstämmighet gällande det där stödsystemet men också att många lärare och skolor pekar på behovet av bättre datorer och att just matematiklärare upplever att de behöver starkare stöd inom programmeringen. På detta sätt kan vi, baserat både på organisationens och de enskilda lärarnas behov, snabbare komma till rätta med de områden som behöver kommas till rätta med.

Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö har vi arbetat med LIKA under flera år nu och ser att vi kan få till en systematik kring arbetet med digitalisering som en del i skolutvecklingen genom verktyget. När nu LiKA för lärare lanseras ser jag och rektorerna verkligen att vi kan få en ännu tydligare bild av var vi står och vart vi ska. Det kommer att bli en viktig del av utvecklingen av arbetet med digitaliseringen både lokalt och centralt.

Så, genom de två olika (men lika) systemen, LIKA och LiKA för lärare, skapas en bättre förutsättning för skolorna att systematiskt arbeta med dessa frågor och på så sätt kan vi snabbare komma ifrån de där gemensamma bristerna som alla verkar dömda till att göra för att istället snabbt komma vidare till en större individualisering och riktat stöd. Det mår nog alla bra av.

Edward Jensinger
Områdeschef, gymnasiet, Malmö stad

Edward

 

 

 

 

 

 

LIKA och SKA 4 år senare – ett utifrånperspektiv inifrån

Gästinlägg av Björn Söderlund, Utvecklingschef stadsledningskontoret Lidingö stad

Guldgruvan för uppföljning- för den som vågar och vill!

I Lidingö stad har vi ”Vilja och Våga” som våra ledord. Jag tänkte i detta blogginlägg utmana lite utifrån det och med min bild och erfarenhet av LIKA. Men framför allt vill jag lyfta fram varför denna typ av stödmaterial är så mycket mer än en självvärdering eller en enkät.

En av de saker jag upplever som riktigt svåra i att få till ett systematiskt kvalitetsarbete är just det systematiska. Det blir ofta i form av en analys, en mätning, och något som är så populärt, en jämförelse. Men sällan mer än några sidor och diagram i årsberättelsen.

I de numera tre verktygen (eBlomlådan, LIKA och KLASSA) som jag har varit delaktig i att jobba fram hos SKL så är det gemensamma temat faktiskt i första hand inte att mäta och jämföra. Det är att ge stöd till en utpekad målgrupp. Ja, vi har faktiskt vågat välja en målgrupp. Vi har också velat se till att den målgruppen ska få hjälp att göra. Inte bara en analys, inte bara ett index eller en fin rapport som bara konstaterar att digitalisering är dyrt, komplicerat och osäkert. Utan ett steg till: ”vad ska jag göra då ’ra, va?”.

Finessen med detta, och om man vågar tona ner mätningen till förmån för stödet, är att LIKA (liksom KLASSA och eBlomådan) kan hjälpa både målgruppen med vägen framåt, men också att det är en fantastisk guldgruva med data som gör att vi kan, om vi vågar, utifrån en riktig återkoppling från målgruppen, få signaler på vad målgruppen ser som sina gemensamma utmaningar.

Och att göra det är inte svårare än att summera en kolumn i Excel.

Vi kan se vad som är icke-frågor, vi kan se vad de flesta verkar ha svårt att få ihop. Vi har möjlighet att låta våra övriga strategier påverkas av hur verklighetens utmaningar faktiskt ser ut, bortom hyper, coola nya termer och generella svepande ord om digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

Och det är nu utmaningarna bubblar upp. Hur många ledningsgrupper vågar t ex vika tre av tio av nästa års prioriteringar på de vanligaste frågorna från kunderna som kommer in till support eller kundtjänsten? Hur många vågar titta på de största bristerna i kvalitet och säga att två ”slottar” i verksamhetsplanen ska reserveras åt att utveckla kvaliteten, oavsett vilka de punkterna visar sig vara framöver? Det är sällan särskilt spännande saker. Det är sällan sådan man kan skriva om. Det är sällan sådant man kan skryta om på Offentliga Rummet eller Internetdagarna och det är sällan något annat än blod, svett och tårar för att knäcka. Och även om man gör det riktigt bra, får man inte heller någon cred från kunder, media eller kollegor. Och om man dessutom vågar hålla i modellen och göra det mer än en gång, mer än ett enskilt krafttag, om man klarar av att göra det igen trots att man kanske byter ledning eller chef, då kanske man kan prata om ”systematiskt”. Något som man vill ska leda till förändring över tid. I flera steg. Som visar på uthållighet.

LIKA är en guldgruva för att få till denna uppföljning på ett otroligt enkelt sätt. Med förhållandevis små förberedelser, med låga krav på kunskaper och utan en utbildning i en modell. Man svarar ju bara på lite frågor. Och det gör att all data finns där. Från målgruppen. Ropen på hjälp syns i form av färger i ett excelark. Om vi bara vill och vågar använda oss, och framför allt låta oss styras i alla fall lite grann, av den återkoppling som LIKA ger. Så, för den som vill mäta, tävla, lysa och jämföra sig finns säkert andra sätt. Men för den som vill ha hjälp att komma framåt utan att pekas ut som #lägstrankad eller #digitaltoutvecklad är LIKA da shit.

Gissa om jag ser fram emot den återkoppling och underlag för styrning och prioritering av stödinsatser som jag vet kommande systerverktyg, LiKA för lärare kommer kunna ge när vi ska förstå hur vi ska jobba med digital kompetens. Både för den enskilda läraren, men lika mycket på alla beslutsnivåer i kommunen och inte minst nationellt. Att definiera kompetens som något som behövs för att lösa en uppgift, inte bara som ett egensyfte. En ännu större guldgruva. Om vi bara vill och vågar.

Björn Söderlund
Utvecklingschef Stadsledningskontoret
Lidingö stad

Bjorn

LIKA och SKA ur förvaltningsledningens synvinkel

Gästinlägg av Magdalena Kågström, Chef digitalt lärande, Skellefteå

Enkel uppföljning och prioritering – LIKA i kombination med Leda digitalisering

Det är mycket som händer för det svenska skolväsendet, digitalisering av nationella prov, läroplansförändringar, och såklart den efterlängtade nationella digitaliseringsstrategin för skolan med det övergripande målet att skolan ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Strategin innehåller tillika tre fokusområden:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Uppföljning kring digitaliseringens möjligheter skulle kunna vara ett komplext uppdrag, men inte om man använder sig av verktyget LIKA. Hos oss i Skellefteå är vi nu inne på fjärde uppföljningsomgången för våra rektorer och tredje för våra förskolechefer. Det är obligatoriskt för alla skolledare att göra den varje vår och att publicera den för kommunsammanställningen. Förutom att den ger en konkret handlingsplan för alla rektorer och förskolechefer, så kan jag , genom den övergripande sammanställningen, se att vi hela tiden rör oss framåt i digitaliseringsprocessen. Det blir väldigt tydligt både inom vilka områden vi ligger bra till, och inom vilka områden vi behöver prioritera insatser från förvaltningens håll.

Sammanställningen från LIKA var en bidragande orsak till att min förvaltningschef tog beslutet att Skolverkets Leda digitalisering skulle vara prioriterat och genomföras under detta läsår.

Alla förskolechefer, rektorer, förvaltningens ledningsgrupp och min nämndsordförande är med. Att nämndsordföranden Fredrik ser det som en självklarhet att vara med, är väldigt uppskattat. Det är många, långa, bra diskussioner. Politiken, förvaltningsnivån, skolledarna och alla som är i skolan måste verka för en samsyn kring vad digitaliseringen innebär och vad vi förväntas göra annars får vi ingen likvärdighet. Även skolans verksamhet måste ständigt utvecklas och förändras för att svara mot samhällets villkor och krav. Det gäller att alla i hela styrkedjan förstår att digitaliseringen i skolan hänger ihop med hela samhällsutvecklingen, och inte är något som man kan bortse ifrån.

Skolverkets Leda digitalisering har varit ett stöd för oss, men vi har inte följt modulen till punkt och pricka, utan förädlat, förändrat och anpassat. Sista delen Utvecklingsplanen har vi gjort ett helt eget upplägg på och använder oss i stället av LIKA. Jag kände när jag läste inledningen till avsnittet att det inte fanns någon anledning att ändra på ett koncept som nu är en naturlig del av kartläggning, mål och uppföljning hos oss.

Om man vill arbeta verkligt systematiskt med sitt kvalitetsarbete måste man samla in och bearbeta information och fatta beslut på de data man har. Att sätta upp mål för sin verksamhet och sedan regelbundet följa upp hur väl man lyckas få verksamheten att närma sig målet , är ett sätt att arbeta systematiskt med data och analys. Det gäller att basera sina åtgärder eller insatser på en fast grund av data istället för en allmän uppfattning om situationen, oavsett vilken aspekt av skolutvecklingen som står i fokus.”

Jag tycker att LIKA hjälper oss att prioritera och att vi hela tiden går framåt, och min förhoppning är givetvis att jag ska kunna se effekten av Leda digitalisering i årets LIKA-kartläggning.

Magdalena Kågström
Chef Digitalt lärande, Skellefteå

Skelleftea2

LIKA och SKA ur en skolutvecklares perspektiv

Gästinlägg av Fia Blomqvist, skolutvecklare på Bodals skola i Lidingö stad

LIKA för uppföljning, strukturerad strategidiskussion och systematiskt arbete – en skolutvecklares erfarenheter.

Skolan står nu inför spännande utmaningar med de nya ändringarna i LGR 11. Dessa ändringar gör att vi i skolvärlden behöver ändra hur vi tänker om lärande samt hur vi strukturerar, och det viktigaste, följer upp vårt systematiska kvalitetsarbete. Jag tror precis som flera andra i Skolsverige att vi behöver förbättra elevers kunskapsutveckling i kombination med att förbättra deras digitala kompetens. För att möta de nya kraven behöver skolvärlden bli säkrare både på sin egen digitala kompetens och på var fokus ska vara för varje enskild skola och kommun. Här kommer mina erfarenheter med SKL:s LIKA-verktyg in.

Jag har använt mig av LIKA-verktyget på flera av de skolor jag arbetat på (både friskola och kommunal skola) och då utifrån olika roller som bl.a. förstelärare, arbetslagsledare och skolutvecklare med ansvar för digitalisering. På skolorna har jag arbetat i ledningsgrupperna och även haft ansvar för fortbildningen i och med förändringarna i styrdokumenten. LIKA ger, enligt mig, skolledningen snabbt och tydligt en strukturerad överblick hur skolans process gällande digitaliseringen ligger till.

Analysen av resultaten har både gett upphov till strukturerade strategidiskussioner i ledningsgrupper samt möjliggjort en tydlig och fokuserad organisation kring de pedagogiska mötena med personalen.

Förslaget på handlingsplan och aktiviteter som ges av verktyget presenterar en möjlighet för skolan att anpassa behovet till just varje enskild skola och vad den behöver fokusera mest på. Att använda LIKA regelbundet ger en trygghet i skolans systematiska kvalitetsarbete samt en tydlig överblick med perspektiv på skolans hela digitala verksamhet.  LIKA-verktyget ger en möjlighet att effektivisera arbetsprocesserna utan att påverka kvaliteten i arbetet, det är annars så lätt att tro att det handlar om att effektivisera för att spara pengar.

Jag tror att ett tydligt fokus från skolan på det systematiska kvalitetsarbetet är något som är av största vikt. Om man genomför ändringar i undervisning och arbetssätt och inte följer upp det kan det sluta i katastrof. Det gäller att fokusera på det viktiga och inte famla omkring. Att inte chansa. Att det finns ett tydligt fokus i arbetet med digitaliseringen i skolan gör det även lättare att följa upp progressionen dels i elevernas kunskapsinhämtning samt i personalens eget arbete med digitaliseringen.

Att analysera svaren som man får från LIKA är en viktig del av arbetet och ger skolledningen viktig information om hur skolans strategiska arbete med digitaliseringen ska fortsätta.  Här visar LIKA upp en tydlig och strukturerad handlingsplan med diagram och fokusområden som baseras på den egna skattningen av skolans process.

Jag har nu precis börjat arbeta som skolutvecklare på Bodals skola på Lidingö och blev glad över att de använder sig av LIKA. Vi på skolan är precis i startgroparna av arbetet med verktyget och jag ser fram emot att, tillsammans med ledningen, få en tydlig bild av skolans digitaliseringsprocess med hjälp av LIKA. Verktyget kommer att ge oss ett förslag på handlingsplan och en överblick över vad som behövs för att driva digitaliseringsarbetet framåt. Lidingö stad arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och här finns även Björn Söderlund, Lidingö stads utvecklingschef och en av skaparna av LIKA. Det ska bli spännande att få ta del av kommunens kvalitetsarbete med LIKA och även kunna jämföra Bodals skola med kommunens övriga skolor. När sedan LiKA för lärare lanseras i april, ett ”systerverktyg” till LIKA som jag är med och pilottestar just nu, får vi ytterligare ett verktyg som stöd i vårt arbete.

Vi är, liksom många i Skolsverige, i början av vår digitala resa. Och jag ser verkligen fram emot resan med Bodals skola och Lidingö stad.

Fia Blomqvist
Skolutvecklare, Bodals skola
Lidingö stad
Fia Lidingö

LIKA och SKA ur en rektors synvinkel

Gästinlägg av Elisabet Teghult, rektor i Kungsbacka

Hur kan jag som skolledare dra nytta av LIKA i det systematiska kvalitetsarbetet?

Vi kan alla skriva under på att hela svenska skolan står inför stora utmaningar inför framtiden. Skolledare är nyckelpersoner och här gäller det att kavla upp ärmarna och jobba så modernt och med så god kvalitet som det bara går!

Jag är rektor på en 5-9 skola och för mig är LIKA ett verktyg för att återkommande stämma av hur långt min verksamhet kommit i digitaliseringsprocessen. Att leda en skola ställer mycket stora krav på abstraktionsförmåga då skolledare ska arbeta i både nutid och framtid och samtidigt tänka in olika perspektiv. Att då få lite hjälp på vägen, är mycket tacksamt! I LIKA hittar jag hjälp. Här gör jag en självskattning av min verksamhet och därefter får jag konkreta förslag på hur jag kan förbättra min skola. Jag kan själv välja vilka aktiviteter jag vill genomföra och följa upp under läsåret.

Maja_Malbild

När jag har gjort skattningen är jag noga med att inte välja för många aktiviteter, det ska vara greppbart och möjligt att nå målen! Att komma igång med några nya digitala aktiviteter varje läsår gör att det inte känns oöverstigligt. Jag har en konkret handlingsplan som jag kan använda i samverkan, i ledningsgrupp eller tillsammans med mina förstelärare. Planen blir en ledstång i mitt systematiska kvalitetsarbete och jag följer upp den med jämna mellanrum. Genom att göra en LIKA-värdering varje läsår (ibland varje termin) ser jag också min skolas utveckling från år till år.

Det är viktigt att också bli påmind om alla de framsteg som görs, men som vi lätt glömmer bort att vi gör.

Läsåret 2017/18 har jag på min skola satt upp målet att all personal fullt ut ska jobba i Office365 vad gäller information, kalendarium, dagordningar, protokoll osv.  Jag är ytterst ansvarig för att se till att plattformarna hålls uppdaterade. Jag ska också föregå med gott exempel och våga pröva nya redskap och metoder. Personalens utveckling inom digitalisering är ett viktigt ämne under medarbetarsamtalet och bedömningssamtalet och blir i slutändan lönegrundande. Utifrån LIKA-skattningen som jag gjort för min skola, kommer skolbiblioteket att förändra sin verksamhet från och med hösten 2018. Vi kommer då att ha ett bibliotek som bland annat kommer att kunna arbeta med källkritik, multimodala böcker och ny teknik. Ett framtidens bibliotek!

Elisabet Teghult
Rektor Kungsbacka

P.S. Det finns en extra finess med LIKA…
Om många skolledare väljer att publicera sina LIKA-värderingar, så kan vi alla se större mönster och trender över hela Sverige, och det är ju alltid intressant att jämföra sin egen skola med andras.

Arbetet efter LIKA-värderingen

Gästinlägg av Annelie Médoc, IKT-pedagog Skurups kommun.

När alla pedagoger är lediga och rektorerna avlöser varandra på semester sitter jag, central ikt-pedagog i Skurups kommun, och tittar på LIKA-sammanställningarna utifrån skolledarnas svar för respektive område.  Det är första gången alla gjort värderingarna och det är mycket intressant att titta på sammanställningen.

Så här har jag lagt upp mitt arbete:

  • Först tittade jag på vilket område som det är vi behöver rikta in oss på mest. Ledarskap, Infrastruktur, Kompetens eller Användning? Jag tittar då på skolornas respektive förskolornas sammanställning och med denna överblick kan jag lätt se var de gråa fälten är flest. Det ger mig en fingervisning om var vi ska satsa mest under kommande läsår.
  • Fortfarande med samma överblick över enheterna i förhållande till varandra, försöker jag se vilka punkter som spretar mest. Är det någon skola som behöver jobba extra med någon punkt för att komma ifatt de andra så att vi kan bli mer likvärdiga i kommunen? Är det någon skola som redan anser sig ha uppnått denna punkt och då kanske kan stötta den som inte kommit riktigt lika långt?
  • Jag sammanställer en lista med frågor (se punkter nedan) att ha som utgångspunkt för skolledarna, när de i sin tur tittar på sammanställningen. Målet är att de ska se hur de ligger till, vad de kan arbeta vidare med och sätta upp en lokal it-plan för det närmsta året.

AnneliesLista

  • Jag förbereder mig nu själv genom att ta fram varje enhets svar och handlingsplan. Jag skriver förslagen under steg 1 i handlingsplanen och fördelar dem enligt L-I-K-A så att det blir tydligt vad enheten har att jobba med under varje område.
  • När jag gjort detta med alla enheter kan jag dels se ett mönster kring behovet över hela kommunen men också se vad jag skulle kunna hjälpa till med centralt kring fortbildning eller dokumentskrivande.

Nu känner jag mig väl förberedd för att låta rektorerna själv titta igenom materialet och skriva sin lokala it-plan, föreslå hur jag kan komma till hjälp, hur de kan ta hjälp av sina skolledningskollegor samt hur de kan jobba på sina enheter och där ta hjälp av sin it-samordnare och av sina pedagoger.

Annelie Médoc

——-

Vill ni ha fler tips om hur det jobbas och tänks kring LIKA runt om i landet? Det finns en del gästinlägg här på bloggen, t.ex.:

Skellefteå resonerar LIKA
Handfasta tips från Värmdö
LIKA-strategi Kristinehamn
LIKA-snack och verkstad
LIKA-snack och verkstad 2

Och vill du också dela med dig av tankar, reflektioner, arbetsmodell och tips – hör av dig till mig så fixar vi ett gästinlägg! Sharing is caring ;)

Förskolechefen tipsar om LIKA!

Minigästinlägg inklusive uppmaning från Ulrika Ardestam, förskolechef Lidingö och även med i arbetsgruppen för LIKA förskola!

Bild 2 IT_094835

Nu är det snart dags för lansering av LIKA för förskolan :)
Jag har själv stora planer för mina två förskolor när detta verktyg lanserat. Det är viktigt att IT är en naturlig del av förskolans verksamhet och här är LIKA ett mycket bra hjälpmedel för att se över vad verksamheten har idag och vad man behöver arbeta vidare med. Jag kommer att använda LIKA för förskolan på mina enheter så snart det lanseras och jag tipsar alla er andra som också jobbar i förskolan att göra detsamma!

/Ulrika

Psst – information och anmälan till lanseringen den 4/6 hittar du här: Lansering LIKA förskola

Handfasta tips från Värmdö

Här kommer några kortfattade och konkreta erfarenheter från Värmdös pilottid i LIKA-projektet, som förhoppningsvis kan vara intressanta att ta del av.

Hos oss finns tio grundskolor och alla var med och testade LIKA under våren 2014, parallellt med att vi tog fram en IKT-strategi för de kommunala grundskolorna. Jag som skriver detta jobbar faktiskt inte inom kommunens skolorganisation, utan centralt på IT-enheten, så detta inlägg är skrivet ur den ”vinkeln”.

Nu, till tipsen!

  • Om ni hade tänkt att skolorna i er kommun ska använda LIKA regelbundet så är det en stor fördel om den högsta skolchefen står bakom och aktivt stöttar och följer upp att detta görs.
  • Samla gärna rektorerna och presentera syftet med LIKA och se till att de praktiskt får testa det, då kan det bli en del intressanta diskussioner och frågor som kommer upp.
  • Ha en tydlig deadline för när värderingarna ska vara gjorda
  • Gör gärna en egen sammanställning av alla skolors resultat och presentera för rektorerna, även det kan ge givande diskussioner och erfarenhetsutbyten
  • Det kan vara en fördel om det finns en person centralt inom skolorganisationen som ansvarar för att kontinuerligt sammanställa och följa upp resultaten av Lika-värderingarna, och utifrån dessa planera insatser som man ser att flera skolor har behov av. Samma person kan också vid behov fungera som bollplank och stötta i arbetet med varje skolas egen handlingsplan, så att de inte riskerar att bli hyllvärmare.

Det har verkligen varit spännande och utvecklande att få vara med i pilotprojektet. Nu flyger vi vidare – förhoppningsvis hand i hand med de flesta andra kommunerna i landet.

/Marielle

Gästinlägg av Marielle Hellman, Utvecklingsstrateg i Värmdö kommun

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Införande Piloter
Etiketter: , , ,

Nyhetsmeddelande!

Digitaliseringen är över. LIKA avvecklas. Semestern fortsätter!

Njaäe…det kanske inte stämmer. Snarare tvärtom. Det börjar dra ihop sig till lansering och jag tänkte berätta om vad som hänt på Lidingö sedan sist.

Vi har kört första varvet med uppföljning tillsammans med våra rektorer. En uppföljning baserat på det som då var IT-tempen. Det visade sig att överraskande många hade jobbat med frågorna och vi kunde se att det rört sig. Det blev tydligt även för rektorerna själva, vilket också skapade en positiv stämning. Utifrån det har vi beslutat om gemensamma insatsområden, vilket också visade sig vara enkelt och tacksamt. Och inte minst lätt att tala för. Kommunikation är allt!

Vi har utifrån arbetet med LIKA,  lyckats få till en ”fond” för att stötta arbetet. Kaffepengar egentligen kanske, men kanske precis så mycket olja som kan få det där projektet att rulla igång, eller den där idén att bli verklighet. Och helt i linje med steg-för-steg tänket i LIKA. De tre första ansökningarna har varit enkla att bifalla. För mig visar det att vi är på rätt väg.

Vi har inte lyckats få till någon resurs för att arbeta med detta på sikt, men jag tror det kommer lösa sig under hösten. En av utmaningarna är ju att gifta ihop LIKA med övrigt kvalitetsarbete. Att få det att bli samma sak. Att få LIKA att uppfattas som något som underlättar kvalitetsarbetet. Inte ett eget race. Men vi kommer dit.

Jag drog arbetet med nämnden och det var en mycket positiv upplevelse. Våra politiker var stöttande, nyfikna, ställde bra frågor och framförallt uppmuntrande. LIKA känns som lätt att ”sälja in”, men det är också viktigt, som i alla förändringsarbeten, att sätta förväntansnivån rätt.

LIKA löser inte ALLT. Omfattar inte ALLT. Men är en alldeles utmärkt motor. Andra saker behövs fortfarande. Som hur elever upplever it, hur pedagoger förverkligar arbetet och hittar rätt. Och vilka gurus man ska lyssna på. Att inte it och digitalisering blir i fokus eller skapar ett egenvärde, utan ett stöd för undervisningen. Precis som att it ska vara ett stöd för all verksamhet, inte ett syfte i sig. Inte något för en brinnande entusiast, eller en hype, eller för den delen något läskigt.

Och så lanseringen nu. Rösterna från andra som kör. Intresset. Motgångar och medgångar. Kommentarer och kritik, men förstås i första hand tillfredsställelsen från de som bekräftar att detta är bra. För oss på Lidingö är lanseringen ingen start utan kanske snarare avslutningen av starten. Vi rullar vidare. Det känns så bra att få vara en del av detta, både för min egen del och för min kommun.

Detta är skitkul!

/Björn

Gästinlägg av Björn Söderlund, IT-strateg, Lidingö stad

VLM en referensorganisation till LIKA

Gästinlägg av Johan Aspersand, IT-samordnare Uppsala kommun, Vård och Bildning

En av referensorganisationerna till LIKA är VLM, vilket är ett samarbete mellan 12 kommuner i Dalarna, Uppland, Gästrikland och Hälsingland. Organisationen och samarbetet har pågått sedan 2002 med varierande fokusområden. För tillfället ligger engagemanget åt att bl.a. vara verksam i SiS-arbetet runt IT-standarder för lärande. Men vi har också arbetat för en högskoleutbildning för IT-strateger och är en av medlemmarna i Digitala Akademin.

Fredag den 4 april träffades VLM, tillsammans med Johanna Karlén, i Uppsala för att titta närmare på pilotversionen av LIKA. Alla närvarande har centrala uppdrag som IT-strateger, IT-samordnare, utvecklingsledare eller IT-didaktiker, så därför kom mycket av samtalet att handla om LIKA som ett verktyg för samordning inom kommunerna. Digitaliseringen av skolan spänner över många områden, vilket förkortningen LIKA tydligt visar på.

Min erfarenhet av IT i skolan säger mig att vi lätt hamnar i samtal om de två första områdena, Ledning och Infrastruktur och att det arbetas aktivt med dessa områden. Resurserna och tiden räcker sedan inte riktigt till de två sista, Kompetens och Användning.

Huvudmålet är ju hela tiden att resurser i form av digitala verktyg ska komma eleverna till nytta i lärandet samt att deras digitala kompetens ska stärkas. Om LIKA därför kan hjälpa oss att lättare få ett grepp om helheten och sluta cirkeln, Självskattning – Analys/Handlingsplan – Diskussion – Aktion/arbete, inom alla områden tror jag att vi kommer en bra bit i utvecklingen av skolan.

Processcirkel

//Johan

Sida 1 av 212
skl logotyp