En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

LIKA och SKA ur en skolutvecklares perspektiv

Gästinlägg av Fia Blomqvist, skolutvecklare på Bodals skola i Lidingö stad

LIKA för uppföljning, strukturerad strategidiskussion och systematiskt arbete – en skolutvecklares erfarenheter.

Skolan står nu inför spännande utmaningar med de nya ändringarna i LGR 11. Dessa ändringar gör att vi i skolvärlden behöver ändra hur vi tänker om lärande samt hur vi strukturerar, och det viktigaste, följer upp vårt systematiska kvalitetsarbete. Jag tror precis som flera andra i Skolsverige att vi behöver förbättra elevers kunskapsutveckling i kombination med att förbättra deras digitala kompetens. För att möta de nya kraven behöver skolvärlden bli säkrare både på sin egen digitala kompetens och på var fokus ska vara för varje enskild skola och kommun. Här kommer mina erfarenheter med SKL:s LIKA-verktyg in.

Jag har använt mig av LIKA-verktyget på flera av de skolor jag arbetat på (både friskola och kommunal skola) och då utifrån olika roller som bl.a. förstelärare, arbetslagsledare och skolutvecklare med ansvar för digitalisering. På skolorna har jag arbetat i ledningsgrupperna och även haft ansvar för fortbildningen i och med förändringarna i styrdokumenten. LIKA ger, enligt mig, skolledningen snabbt och tydligt en strukturerad överblick hur skolans process gällande digitaliseringen ligger till.

Analysen av resultaten har både gett upphov till strukturerade strategidiskussioner i ledningsgrupper samt möjliggjort en tydlig och fokuserad organisation kring de pedagogiska mötena med personalen.

Förslaget på handlingsplan och aktiviteter som ges av verktyget presenterar en möjlighet för skolan att anpassa behovet till just varje enskild skola och vad den behöver fokusera mest på. Att använda LIKA regelbundet ger en trygghet i skolans systematiska kvalitetsarbete samt en tydlig överblick med perspektiv på skolans hela digitala verksamhet.  LIKA-verktyget ger en möjlighet att effektivisera arbetsprocesserna utan att påverka kvaliteten i arbetet, det är annars så lätt att tro att det handlar om att effektivisera för att spara pengar.

Jag tror att ett tydligt fokus från skolan på det systematiska kvalitetsarbetet är något som är av största vikt. Om man genomför ändringar i undervisning och arbetssätt och inte följer upp det kan det sluta i katastrof. Det gäller att fokusera på det viktiga och inte famla omkring. Att inte chansa. Att det finns ett tydligt fokus i arbetet med digitaliseringen i skolan gör det även lättare att följa upp progressionen dels i elevernas kunskapsinhämtning samt i personalens eget arbete med digitaliseringen.

Att analysera svaren som man får från LIKA är en viktig del av arbetet och ger skolledningen viktig information om hur skolans strategiska arbete med digitaliseringen ska fortsätta.  Här visar LIKA upp en tydlig och strukturerad handlingsplan med diagram och fokusområden som baseras på den egna skattningen av skolans process.

Jag har nu precis börjat arbeta som skolutvecklare på Bodals skola på Lidingö och blev glad över att de använder sig av LIKA. Vi på skolan är precis i startgroparna av arbetet med verktyget och jag ser fram emot att, tillsammans med ledningen, få en tydlig bild av skolans digitaliseringsprocess med hjälp av LIKA. Verktyget kommer att ge oss ett förslag på handlingsplan och en överblick över vad som behövs för att driva digitaliseringsarbetet framåt. Lidingö stad arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och här finns även Björn Söderlund, Lidingö stads utvecklingschef och en av skaparna av LIKA. Det ska bli spännande att få ta del av kommunens kvalitetsarbete med LIKA och även kunna jämföra Bodals skola med kommunens övriga skolor. När sedan LiKA för lärare lanseras i april, ett ”systerverktyg” till LIKA som jag är med och pilottestar just nu, får vi ytterligare ett verktyg som stöd i vårt arbete.

Vi är, liksom många i Skolsverige, i början av vår digitala resa. Och jag ser verkligen fram emot resan med Bodals skola och Lidingö stad.

Fia Blomqvist
Skolutvecklare, Bodals skola
Lidingö stad
Fia Lidingö

LIKA och SKA ur en rektors synvinkel

Gästinlägg av Elisabet Teghult, rektor i Kungsbacka

Hur kan jag som skolledare dra nytta av LIKA i det systematiska kvalitetsarbetet?

Vi kan alla skriva under på att hela svenska skolan står inför stora utmaningar inför framtiden. Skolledare är nyckelpersoner och här gäller det att kavla upp ärmarna och jobba så modernt och med så god kvalitet som det bara går!

Jag är rektor på en 5-9 skola och för mig är LIKA ett verktyg för att återkommande stämma av hur långt min verksamhet kommit i digitaliseringsprocessen. Att leda en skola ställer mycket stora krav på abstraktionsförmåga då skolledare ska arbeta i både nutid och framtid och samtidigt tänka in olika perspektiv. Att då få lite hjälp på vägen, är mycket tacksamt! I LIKA hittar jag hjälp. Här gör jag en självskattning av min verksamhet och därefter får jag konkreta förslag på hur jag kan förbättra min skola. Jag kan själv välja vilka aktiviteter jag vill genomföra och följa upp under läsåret.

Maja_Malbild

När jag har gjort skattningen är jag noga med att inte välja för många aktiviteter, det ska vara greppbart och möjligt att nå målen! Att komma igång med några nya digitala aktiviteter varje läsår gör att det inte känns oöverstigligt. Jag har en konkret handlingsplan som jag kan använda i samverkan, i ledningsgrupp eller tillsammans med mina förstelärare. Planen blir en ledstång i mitt systematiska kvalitetsarbete och jag följer upp den med jämna mellanrum. Genom att göra en LIKA-värdering varje läsår (ibland varje termin) ser jag också min skolas utveckling från år till år.

Det är viktigt att också bli påmind om alla de framsteg som görs, men som vi lätt glömmer bort att vi gör.

Läsåret 2017/18 har jag på min skola satt upp målet att all personal fullt ut ska jobba i Office365 vad gäller information, kalendarium, dagordningar, protokoll osv.  Jag är ytterst ansvarig för att se till att plattformarna hålls uppdaterade. Jag ska också föregå med gott exempel och våga pröva nya redskap och metoder. Personalens utveckling inom digitalisering är ett viktigt ämne under medarbetarsamtalet och bedömningssamtalet och blir i slutändan lönegrundande. Utifrån LIKA-skattningen som jag gjort för min skola, kommer skolbiblioteket att förändra sin verksamhet från och med hösten 2018. Vi kommer då att ha ett bibliotek som bland annat kommer att kunna arbeta med källkritik, multimodala böcker och ny teknik. Ett framtidens bibliotek!

Elisabet Teghult
Rektor Kungsbacka

P.S. Det finns en extra finess med LIKA…
Om många skolledare väljer att publicera sina LIKA-värderingar, så kan vi alla se större mönster och trender över hela Sverige, och det är ju alltid intressant att jämföra sin egen skola med andras.

Arbetet efter LIKA-värderingen

Gästinlägg av Annelie Médoc, IKT-pedagog Skurups kommun.

När alla pedagoger är lediga och rektorerna avlöser varandra på semester sitter jag, central ikt-pedagog i Skurups kommun, och tittar på LIKA-sammanställningarna utifrån skolledarnas svar för respektive område.  Det är första gången alla gjort värderingarna och det är mycket intressant att titta på sammanställningen.

Så här har jag lagt upp mitt arbete:

  • Först tittade jag på vilket område som det är vi behöver rikta in oss på mest. Ledarskap, Infrastruktur, Kompetens eller Användning? Jag tittar då på skolornas respektive förskolornas sammanställning och med denna överblick kan jag lätt se var de gråa fälten är flest. Det ger mig en fingervisning om var vi ska satsa mest under kommande läsår.
  • Fortfarande med samma överblick över enheterna i förhållande till varandra, försöker jag se vilka punkter som spretar mest. Är det någon skola som behöver jobba extra med någon punkt för att komma ifatt de andra så att vi kan bli mer likvärdiga i kommunen? Är det någon skola som redan anser sig ha uppnått denna punkt och då kanske kan stötta den som inte kommit riktigt lika långt?
  • Jag sammanställer en lista med frågor (se punkter nedan) att ha som utgångspunkt för skolledarna, när de i sin tur tittar på sammanställningen. Målet är att de ska se hur de ligger till, vad de kan arbeta vidare med och sätta upp en lokal it-plan för det närmsta året.

AnneliesLista

  • Jag förbereder mig nu själv genom att ta fram varje enhets svar och handlingsplan. Jag skriver förslagen under steg 1 i handlingsplanen och fördelar dem enligt L-I-K-A så att det blir tydligt vad enheten har att jobba med under varje område.
  • När jag gjort detta med alla enheter kan jag dels se ett mönster kring behovet över hela kommunen men också se vad jag skulle kunna hjälpa till med centralt kring fortbildning eller dokumentskrivande.

Nu känner jag mig väl förberedd för att låta rektorerna själv titta igenom materialet och skriva sin lokala it-plan, föreslå hur jag kan komma till hjälp, hur de kan ta hjälp av sina skolledningskollegor samt hur de kan jobba på sina enheter och där ta hjälp av sin it-samordnare och av sina pedagoger.

Annelie Médoc

——-

Vill ni ha fler tips om hur det jobbas och tänks kring LIKA runt om i landet? Det finns en del gästinlägg här på bloggen, t.ex.:

Skellefteå resonerar LIKA
Handfasta tips från Värmdö
LIKA-strategi Kristinehamn
LIKA-snack och verkstad
LIKA-snack och verkstad 2

Och vill du också dela med dig av tankar, reflektioner, arbetsmodell och tips – hör av dig till mig så fixar vi ett gästinlägg! Sharing is caring ;)

Förskolechefen tipsar om LIKA!

Minigästinlägg inklusive uppmaning från Ulrika Ardestam, förskolechef Lidingö och även med i arbetsgruppen för LIKA förskola!

Bild 2 IT_094835

Nu är det snart dags för lansering av LIKA för förskolan :)
Jag har själv stora planer för mina två förskolor när detta verktyg lanserat. Det är viktigt att IT är en naturlig del av förskolans verksamhet och här är LIKA ett mycket bra hjälpmedel för att se över vad verksamheten har idag och vad man behöver arbeta vidare med. Jag kommer att använda LIKA för förskolan på mina enheter så snart det lanseras och jag tipsar alla er andra som också jobbar i förskolan att göra detsamma!

/Ulrika

Psst – information och anmälan till lanseringen den 4/6 hittar du här: Lansering LIKA förskola

Handfasta tips från Värmdö

Här kommer några kortfattade och konkreta erfarenheter från Värmdös pilottid i LIKA-projektet, som förhoppningsvis kan vara intressanta att ta del av.

Hos oss finns tio grundskolor och alla var med och testade LIKA under våren 2014, parallellt med att vi tog fram en IKT-strategi för de kommunala grundskolorna. Jag som skriver detta jobbar faktiskt inte inom kommunens skolorganisation, utan centralt på IT-enheten, så detta inlägg är skrivet ur den ”vinkeln”.

Nu, till tipsen!

  • Om ni hade tänkt att skolorna i er kommun ska använda LIKA regelbundet så är det en stor fördel om den högsta skolchefen står bakom och aktivt stöttar och följer upp att detta görs.
  • Samla gärna rektorerna och presentera syftet med LIKA och se till att de praktiskt får testa det, då kan det bli en del intressanta diskussioner och frågor som kommer upp.
  • Ha en tydlig deadline för när värderingarna ska vara gjorda
  • Gör gärna en egen sammanställning av alla skolors resultat och presentera för rektorerna, även det kan ge givande diskussioner och erfarenhetsutbyten
  • Det kan vara en fördel om det finns en person centralt inom skolorganisationen som ansvarar för att kontinuerligt sammanställa och följa upp resultaten av Lika-värderingarna, och utifrån dessa planera insatser som man ser att flera skolor har behov av. Samma person kan också vid behov fungera som bollplank och stötta i arbetet med varje skolas egen handlingsplan, så att de inte riskerar att bli hyllvärmare.

Det har verkligen varit spännande och utvecklande att få vara med i pilotprojektet. Nu flyger vi vidare – förhoppningsvis hand i hand med de flesta andra kommunerna i landet.

/Marielle

Gästinlägg av Marielle Hellman, Utvecklingsstrateg i Värmdö kommun

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Införande Piloter
Etiketter: , , ,

Nyhetsmeddelande!

Digitaliseringen är över. LIKA avvecklas. Semestern fortsätter!

Njaäe…det kanske inte stämmer. Snarare tvärtom. Det börjar dra ihop sig till lansering och jag tänkte berätta om vad som hänt på Lidingö sedan sist.

Vi har kört första varvet med uppföljning tillsammans med våra rektorer. En uppföljning baserat på det som då var IT-tempen. Det visade sig att överraskande många hade jobbat med frågorna och vi kunde se att det rört sig. Det blev tydligt även för rektorerna själva, vilket också skapade en positiv stämning. Utifrån det har vi beslutat om gemensamma insatsområden, vilket också visade sig vara enkelt och tacksamt. Och inte minst lätt att tala för. Kommunikation är allt!

Vi har utifrån arbetet med LIKA,  lyckats få till en ”fond” för att stötta arbetet. Kaffepengar egentligen kanske, men kanske precis så mycket olja som kan få det där projektet att rulla igång, eller den där idén att bli verklighet. Och helt i linje med steg-för-steg tänket i LIKA. De tre första ansökningarna har varit enkla att bifalla. För mig visar det att vi är på rätt väg.

Vi har inte lyckats få till någon resurs för att arbeta med detta på sikt, men jag tror det kommer lösa sig under hösten. En av utmaningarna är ju att gifta ihop LIKA med övrigt kvalitetsarbete. Att få det att bli samma sak. Att få LIKA att uppfattas som något som underlättar kvalitetsarbetet. Inte ett eget race. Men vi kommer dit.

Jag drog arbetet med nämnden och det var en mycket positiv upplevelse. Våra politiker var stöttande, nyfikna, ställde bra frågor och framförallt uppmuntrande. LIKA känns som lätt att ”sälja in”, men det är också viktigt, som i alla förändringsarbeten, att sätta förväntansnivån rätt.

LIKA löser inte ALLT. Omfattar inte ALLT. Men är en alldeles utmärkt motor. Andra saker behövs fortfarande. Som hur elever upplever it, hur pedagoger förverkligar arbetet och hittar rätt. Och vilka gurus man ska lyssna på. Att inte it och digitalisering blir i fokus eller skapar ett egenvärde, utan ett stöd för undervisningen. Precis som att it ska vara ett stöd för all verksamhet, inte ett syfte i sig. Inte något för en brinnande entusiast, eller en hype, eller för den delen något läskigt.

Och så lanseringen nu. Rösterna från andra som kör. Intresset. Motgångar och medgångar. Kommentarer och kritik, men förstås i första hand tillfredsställelsen från de som bekräftar att detta är bra. För oss på Lidingö är lanseringen ingen start utan kanske snarare avslutningen av starten. Vi rullar vidare. Det känns så bra att få vara en del av detta, både för min egen del och för min kommun.

Detta är skitkul!

/Björn

Gästinlägg av Björn Söderlund, IT-strateg, Lidingö stad

VLM en referensorganisation till LIKA

Gästinlägg av Johan Aspersand, IT-samordnare Uppsala kommun, Vård och Bildning

En av referensorganisationerna till LIKA är VLM, vilket är ett samarbete mellan 12 kommuner i Dalarna, Uppland, Gästrikland och Hälsingland. Organisationen och samarbetet har pågått sedan 2002 med varierande fokusområden. För tillfället ligger engagemanget åt att bl.a. vara verksam i SiS-arbetet runt IT-standarder för lärande. Men vi har också arbetat för en högskoleutbildning för IT-strateger och är en av medlemmarna i Digitala Akademin.

Fredag den 4 april träffades VLM, tillsammans med Johanna Karlén, i Uppsala för att titta närmare på pilotversionen av LIKA. Alla närvarande har centrala uppdrag som IT-strateger, IT-samordnare, utvecklingsledare eller IT-didaktiker, så därför kom mycket av samtalet att handla om LIKA som ett verktyg för samordning inom kommunerna. Digitaliseringen av skolan spänner över många områden, vilket förkortningen LIKA tydligt visar på.

Min erfarenhet av IT i skolan säger mig att vi lätt hamnar i samtal om de två första områdena, Ledning och Infrastruktur och att det arbetas aktivt med dessa områden. Resurserna och tiden räcker sedan inte riktigt till de två sista, Kompetens och Användning.

Huvudmålet är ju hela tiden att resurser i form av digitala verktyg ska komma eleverna till nytta i lärandet samt att deras digitala kompetens ska stärkas. Om LIKA därför kan hjälpa oss att lättare få ett grepp om helheten och sluta cirkeln, Självskattning – Analys/Handlingsplan – Diskussion – Aktion/arbete, inom alla områden tror jag att vi kommer en bra bit i utvecklingen av skolan.

Processcirkel

//Johan

Från skepsis till…

Gästinlägg av Tommy Sandebring, gymnasiechef Lidingö stad

HersbyMin ledningsgrupp tillhörde gruppen provkaniner för IT-tempen under förra året. Jag måste nog erkänna att jag deltog med en god portion skepsis. IT-planer har jag varit med och gjort ”en masse” utan att haft särskilt stor nytta av dem under mina 25 år som skolledare. ”Mina” tre rektorer och undertecknad, ledningsgruppen på Hersby gymnasium på Lidingö, guidades igenom ett trettiotal frågor och gjorde om konststycket i tre nivåer…

Ut ur programmet kom därefter ett förbluffande bra resultat om var vi stod! Bra resultat på det sättet att det gick att känna igen den utveckling vi redan passerat och som tydligt pekade på de utmaningar som stod framför oss om vi vill gå vidare. Och det vill vi ju.

Nu finns ju verktyget, i något förändrad form, på webben under namnet LIKA. Det är bra med webben, det förfaller också även för ett otränat öga som mitt, att programmet är mindre yxigt och proffsigare layoutmässigt. En sak som jag däremot är fundersam över är varför ytterligare ett svarsalternativ lagts till, ”nästan uppnådd”. Den nivån känner jag mig tveksam till värdet av. Jag skulle nog vilja gå den andra vägen och göra frågorna enklare att ta ställning till istället!

Under alla mina år som skolledare har jag, som sagt, varit med och gjort upp IT-planer som sedan sätts in i pärmar och som spelat noll roll för IT-utvecklingen. Det är lite av en sjuka i skolan att ledningen och lärarna sätts att göra lokala planer för ditten och datten och förhindras att koncentera sig på kärnverksamheten – lärandet. När det gäller just IT är dessutom tidsfaktorn när det gäller mål -> genomförande -> utvärdering, så extremt kort på grund av både teknik- och prisutveckling att verkligheten och tillgängliga verktyg ofta gjort planerna inaktuella innan de ens har haft en chans att sättas i verket. Misslyckade försök till harmonisering i kommunen har jag också varit med om. Allt blir gammalt så fort!

Samtidigt kan man inte sitta still och vänta på bättre tider, billigare prylar, bättre teknik… Man måste arbeta med modeller som är enkla och snabba för att få fart på hjulet planer –> genomförande -> utvärdering -> nya planer -> nytt genomförande etc. etc.

Jag tror på LIKA och tycker att man i den fortsatta utvecklingen av verktyget ska fortsätta att gå mot förenkling snarare än mot en förfining som skolan inte har någon nytta av!

Tommy Sandebring

// Tommy

 

 

 

 

Testing, testing – för ökad likvärdighet

Gästinlägg av Marielle Hellman, utvecklingsstrateg Värmdö

Det är inte så ofta kommunen deltar i premiärer, men förra veckan var vi faktiskt de första som fick möjlighet att använda det rykande färska LIKA – som hade förts över till en ny teknisk miljö så sent som natten innan vår pilotstart.

Nu är vi igång på alla grundskolor och det känns väldigt spännande att få vara med och testa, tycka till och bidra till förbättringar av denna första version. Premiären flöt på bra rent tekniskt och rektorerna tyckte över lag att verktyget var lätt att använda.

Det känns verkligen toppen att Värmdö får vara pilotkommun nu under våren eftersom vi tar ett helhetsgrepp om grundskolornas digitalisering; strax efter LIKA-testerna tar vi fram en IKT-strategi som bygger på att LIKA används systematiskt här hos oss framöver. Strategier och handlingsplaner som blir hyllvärmare säger vi nej tack till, och det kommer vi verkligen jobba för att försöka uppnå.

Något av det som känns mest spännande för tillfället är att få se våra resultat och vad vi behöver prioritera just nu, samt att hitta lösningar för hur vi kan jobba framöver för att öka likvärdigheten och ständigt förbättra oss inom detta område. LIKA ger oss en unik möjlighet att få överblick och att kunna styra mot gemensamma mål. Det här kom verkligen rätt i tiden för oss.

/Marielle

eBlomlådan har fått en bebis…

…och bebisen heter LIKA.

(Gästinlägg av Björn Söderlund, IT-strateg, Lidingö)

Förra veckan ägnade jag två dagars arbete åt att utveckla eBlomlådan, ett verktyg som syftar till att stimulera utveckling av eFörvaltningen i Sveriges kommuner. Jag har varit med från början i det projektet och för en tid sedan hade jag förmånen att få initiera en sorts fortsättning, en avknoppning på arbetet tillsammans med Fredrik och Johanna, två fantastiska kollegor  (båda pedagoger i grunden) och det var att ta fram en ”eBlomlåda för skolan”.

Men var kommer det ifrån och behövs det verktyg som eBlomlådan och LIKA?

Tja…strategier, arbetsgrupper, enskilda initiativ, eldsjälar, teknikfokusering – är det vad som skapar utveckling? Om inte, hur kommer vi från det? Hur kombinerar vi det? Och hur gör vi det enkelt? Hur går vi från snackeverkstad till verkstad? Från problematiserande till genomförande?

  • Tänk om vi hade ett stöd som stöttade oss i att IT i skolan inte bara handlade om iPads, pengar, trender, attityder, Open Source, appar, portaler, nätmobbning, enskilda uppfattningar, modern pedagogik, läraren, eleven, föräldern, inloggning, ytterligare ett IT-system eller en pryl eller drivna teknikfokuserade pedagoger, ASL och flippade klassrum? Tänk om vi hade en modell som inte bara fångar det ena eller andra, utan faktiskt hjälpte oss att inse att verksamhetsutveckling med stöd av IT innehåller alla dessa saker? Jepp- även i skolan!
  • Tänk om vi kunde ge tungt belastade rektorer ett stöd som gjorde att de kunde fokusera på hur de skulle göra, istället för att slängas mellan hagelskurar om vad som skulle göras?
  • Tänk om stödet kunde lotsa oss i att utveckling är en process. Steg för steg. Och att allt inte händer genom ”den stora reformen/projektet/strategin”?
  • Tänk om vi kunde göra det svåra lättare….istället för svårare?
  • Tänk om vi kunde skapa en handlingsplan för IT-utveckling på 10 minuter.

Utifrån eBlomlådan och arbete med informationssäkerhet föddes idén till något vi kallade ”IT-tempen”. Den gick ut på att, enligt eBlomlådans bastänk kring självvärdering (”hjälp mig strukturera vad jag behöver göra!”), hjälpa rektorn att driva verksamhetsutveckling med stöd av IT.

Men IT-tempen tog eBlomlåde-tänket ett steg till, för vi ville även generera handlingsplanen, inte stanna efter värderingen. Vi ville göra jobbet lättare för rektorn. Och vi ville samtidigt få en bra uppfattning om de gemensamma utmaningarna för att förstå var centrala insatser kunde göras.

I arbetet med att ta fram IT-tempen möttes två ganska olika kommuner, med på pappret (…eller ska vi säga digitalt?) helt olika utgångslägen. Lidingö med en lång digitaliseringsresa framför sig och Lund med en IKT-strategi man började känna var genomförd och i behov av utvärdering. I det märkte vi att vi ändå delade flera utmaningar. Så vi drog igång arbetet att knäcka dessa. Gemensamt. Genom att fokusera på de 80% som var LIKA och tona ner det som var specifikt. Genom att plöja igenom flera andra modeller, idéer, rapporter, utvärderingar, leverantörskoncept försöka hitta vad som var viktigt. Fånga flera perspektiv. Konkretisera. Svara på frågan ”men vad ska jag göra?”

Med insatta, kloka, pragmatiska och inte minst positiva IT-samordnare, rektorer och IT-pedagoger växte modellen fram och testades. Kriterier och koncept utvecklades. Hela tiden med regeln att det ska vara lättare. Lättare genom konkret, men inte nödvändigtvis genom detalj. Mottagandet var överraskande och översvallande. Behovet bekräftades. Intresset växte. Snöbollen växte.

Mitt i allt detta dök SKL och regeringssamarbetet upp och vi såg att det som skulle göras där ju var ganska precis det vi gjorde! Vi räckte upp handen, gick fram till katedern och SKL sydde ihop en grupp med ytterligare expertis från flera viktiga spelare. Samtidigt jobbade vi i Lund och Lidingö vidare med att provtrycka modellen och körde igenom den på i princip alla våra skolor.

Nu vill jag se bebisen LIKA växa upp, ta sig igenom förskolan, grundskolan och gymnasiet. Jag vill se LIKA bli tonåring och sedan försvinna ut i yrkeslivet. Gärna med bra betyg. Men i alla fall så den klarar sig att stå på egna ben genom att vi faktiskt gör det lättare att vara rektor i en digitaliserad skola, inte svårare. Och till slut landa i effekten att IT faktiskt är en naturaliserad del även i skolan.

Ursäkta språket – men jäklar vad det här är spännande!Bjorn2

/Björn

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Allmänt Om modellen
Etiketter: , ,

skl logotyp