En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

Digitalisera (LIKA)

Gästinlägg av Edward Jensinger, områdeschef gymnasiet, Malmö

Skolans digitalisering har visat sig ofta generera ett antal misstag som huvudman efter huvudman gör. Det har ofta handlat om att man på huvudmannanivå identifierar att datorer måste köpas utan att närmare fundera på syfte eller vad som i övrigt ska hända när datorer köpts in. När man, efter inköp, sen ser att resultaten inte förändrades uppstår inte sällan en frustration och frågan huvudmannen då ställer sig är varför. Då kommer nästa fas. Den massiva, men randomiserade, fortbildningsfasen. Man fortbildar personal på tekniken men sällan inom ämnesdidaktik och lärarpraktiken. Även efter denna fas uteblir ofta de positivt förändrade resultaten.

Det här är inte så konstigt. Om man skjuter med hagelbössa som skidskytt kommer man antagligen inte att lyckas så bra. Det är istället viktigt att man vet vad behoven i organisationen, från huvudman ned till enskild skola och lärare, är för att lyckas med ett så viktigt arbete som digitaliseringen. Att ”One size fits all” inte fungerar i andra sammanhang torde vara en indikator på att det inte heller fungerar inom ramen för skolans digitalisering. Man behöver istället systematiskt ta reda på vilka behoven är. Och tänka sig, när man kommit förbi det basala, behoven är ofta olika från skola till skola. Och från lärare till lärare.

Det är i detta sammanhang som verktyget LIKA kommer in. Genom att nyttja LIKA för enheter och förvaltning kan man identifiera var man brister i sin verksamhet. På så sätt kan man identifiera att på skola X behöver fokus läggas på ledningens arbete med digitalisering medan på skola Y ser man att det brister inom området kompetens och skola Z har brister inom användningen av digitala verktyg för att samarbeta kollegor emellan.

På det viset, genom LIKA och dess aktivitetsförslag, kan skolan rikta sina utvecklingsinsatser där de gör störst nytta och slipper elda för kråkorna.

Samma sak gäller en huvudman/förvaltning. Genom att kunna identifiera övergripande brister kan man jobba med att lösa dessa på huvudmannanivå samtidigt som de lokala skolorna jobbar med sina lokala utvecklingsområden.

LIKA bistår rektor och huvudman i analysen av den lokala organisationen och hela förvaltningens behov.

Bra så, men vi saknar fortfarande den där mer detaljerade analysen när vi kommer till de enskilda lärarnas behov. Tills nu! Nu kommer vi snart kunna lösa även det problemet.

Inom kort lanseras verktyget LiKA för lärare  (jo, det ska vara ett litet i). Det verktyget stödjer den enskilde läraren i att självvärdera hur dennes digitala ledarskap (bl.a. organisation av undervisningen) fungerar, hur infrastrukturen ser ut (vilka förutsättningar som finns/borde finnas), hur den enskildes kompetensutveckling inom digitalisering ser ut och, slutligen, hur lärarens användning av digitalisering är. Genom att lärare gör en självvärdering av de här olika delarna, kan läraren få ett bra underlag dels för sitt eget fortsatta arbete och eventuella fortbildningsbehov och dels kan skolan som helhet få en bild över vilka områden man har styrkor och inom vad man behöver utveckla verksamheten. Dessutom får också huvudmannen en bra bild över hur det ser ut för hela organisationen och kan därför göra informerade beslut gällande gemensamma satsningar.

Ett exempel skulle kunna vara att en lärare beskriver att hen har goda kompetenser överlag men att hen brister något inom källkritik. Dessutom kanske läraren anger önskemål om bättre digitala stödsystem för bedömning och att den infrastruktur som står läraren till buds inte uppfyller behoven. Läraren kan med sin självvärdering som utgångspunkt föra samtal med sin rektor. Och om flera lärare på skolan anger samma saker kanske man på skolan skapar en fortbildning inom källkritik tillsammans med skolans bibliotekarie samtidigt som man kan välja att byta hårdvara och signalera till huvudmannen att ett bättre system för bedömning kan behövas. Huvudmannen, å sin sida, kanske får ta del av en stor samstämmighet gällande det där stödsystemet men också att många lärare och skolor pekar på behovet av bättre datorer och att just matematiklärare upplever att de behöver starkare stöd inom programmeringen. På detta sätt kan vi, baserat både på organisationens och de enskilda lärarnas behov, snabbare komma till rätta med de områden som behöver kommas till rätta med.

Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö har vi arbetat med LIKA under flera år nu och ser att vi kan få till en systematik kring arbetet med digitalisering som en del i skolutvecklingen genom verktyget. När nu LiKA för lärare lanseras ser jag och rektorerna verkligen att vi kan få en ännu tydligare bild av var vi står och vart vi ska. Det kommer att bli en viktig del av utvecklingen av arbetet med digitaliseringen både lokalt och centralt.

Så, genom de två olika (men lika) systemen, LIKA och LiKA för lärare, skapas en bättre förutsättning för skolorna att systematiskt arbeta med dessa frågor och på så sätt kan vi snabbare komma ifrån de där gemensamma bristerna som alla verkar dömda till att göra för att istället snabbt komma vidare till en större individualisering och riktat stöd. Det mår nog alla bra av.

Edward Jensinger
Områdeschef, gymnasiet, Malmö stad

Edward

 

 

 

 

 

 

LIKA och SKA 4 år senare – ett utifrånperspektiv inifrån

Gästinlägg av Björn Söderlund, Utvecklingschef stadsledningskontoret Lidingö stad

Guldgruvan för uppföljning- för den som vågar och vill!

I Lidingö stad har vi ”Vilja och Våga” som våra ledord. Jag tänkte i detta blogginlägg utmana lite utifrån det och med min bild och erfarenhet av LIKA. Men framför allt vill jag lyfta fram varför denna typ av stödmaterial är så mycket mer än en självvärdering eller en enkät.

En av de saker jag upplever som riktigt svåra i att få till ett systematiskt kvalitetsarbete är just det systematiska. Det blir ofta i form av en analys, en mätning, och något som är så populärt, en jämförelse. Men sällan mer än några sidor och diagram i årsberättelsen.

I de numera tre verktygen (eBlomlådan, LIKA och KLASSA) som jag har varit delaktig i att jobba fram hos SKL så är det gemensamma temat faktiskt i första hand inte att mäta och jämföra. Det är att ge stöd till en utpekad målgrupp. Ja, vi har faktiskt vågat välja en målgrupp. Vi har också velat se till att den målgruppen ska få hjälp att göra. Inte bara en analys, inte bara ett index eller en fin rapport som bara konstaterar att digitalisering är dyrt, komplicerat och osäkert. Utan ett steg till: ”vad ska jag göra då ’ra, va?”.

Finessen med detta, och om man vågar tona ner mätningen till förmån för stödet, är att LIKA (liksom KLASSA och eBlomådan) kan hjälpa både målgruppen med vägen framåt, men också att det är en fantastisk guldgruva med data som gör att vi kan, om vi vågar, utifrån en riktig återkoppling från målgruppen, få signaler på vad målgruppen ser som sina gemensamma utmaningar.

Och att göra det är inte svårare än att summera en kolumn i Excel.

Vi kan se vad som är icke-frågor, vi kan se vad de flesta verkar ha svårt att få ihop. Vi har möjlighet att låta våra övriga strategier påverkas av hur verklighetens utmaningar faktiskt ser ut, bortom hyper, coola nya termer och generella svepande ord om digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

Och det är nu utmaningarna bubblar upp. Hur många ledningsgrupper vågar t ex vika tre av tio av nästa års prioriteringar på de vanligaste frågorna från kunderna som kommer in till support eller kundtjänsten? Hur många vågar titta på de största bristerna i kvalitet och säga att två ”slottar” i verksamhetsplanen ska reserveras åt att utveckla kvaliteten, oavsett vilka de punkterna visar sig vara framöver? Det är sällan särskilt spännande saker. Det är sällan sådan man kan skriva om. Det är sällan sådant man kan skryta om på Offentliga Rummet eller Internetdagarna och det är sällan något annat än blod, svett och tårar för att knäcka. Och även om man gör det riktigt bra, får man inte heller någon cred från kunder, media eller kollegor. Och om man dessutom vågar hålla i modellen och göra det mer än en gång, mer än ett enskilt krafttag, om man klarar av att göra det igen trots att man kanske byter ledning eller chef, då kanske man kan prata om ”systematiskt”. Något som man vill ska leda till förändring över tid. I flera steg. Som visar på uthållighet.

LIKA är en guldgruva för att få till denna uppföljning på ett otroligt enkelt sätt. Med förhållandevis små förberedelser, med låga krav på kunskaper och utan en utbildning i en modell. Man svarar ju bara på lite frågor. Och det gör att all data finns där. Från målgruppen. Ropen på hjälp syns i form av färger i ett excelark. Om vi bara vill och vågar använda oss, och framför allt låta oss styras i alla fall lite grann, av den återkoppling som LIKA ger. Så, för den som vill mäta, tävla, lysa och jämföra sig finns säkert andra sätt. Men för den som vill ha hjälp att komma framåt utan att pekas ut som #lägstrankad eller #digitaltoutvecklad är LIKA da shit.

Gissa om jag ser fram emot den återkoppling och underlag för styrning och prioritering av stödinsatser som jag vet kommande systerverktyg, LiKA för lärare kommer kunna ge när vi ska förstå hur vi ska jobba med digital kompetens. Både för den enskilda läraren, men lika mycket på alla beslutsnivåer i kommunen och inte minst nationellt. Att definiera kompetens som något som behövs för att lösa en uppgift, inte bara som ett egensyfte. En ännu större guldgruva. Om vi bara vill och vågar.

Björn Söderlund
Utvecklingschef Stadsledningskontoret
Lidingö stad

Bjorn

LIKA och SKA ur förvaltningsledningens synvinkel

Gästinlägg av Magdalena Kågström, Chef digitalt lärande, Skellefteå

Enkel uppföljning och prioritering – LIKA i kombination med Leda digitalisering

Det är mycket som händer för det svenska skolväsendet, digitalisering av nationella prov, läroplansförändringar, och såklart den efterlängtade nationella digitaliseringsstrategin för skolan med det övergripande målet att skolan ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Strategin innehåller tillika tre fokusområden:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Uppföljning kring digitaliseringens möjligheter skulle kunna vara ett komplext uppdrag, men inte om man använder sig av verktyget LIKA. Hos oss i Skellefteå är vi nu inne på fjärde uppföljningsomgången för våra rektorer och tredje för våra förskolechefer. Det är obligatoriskt för alla skolledare att göra den varje vår och att publicera den för kommunsammanställningen. Förutom att den ger en konkret handlingsplan för alla rektorer och förskolechefer, så kan jag , genom den övergripande sammanställningen, se att vi hela tiden rör oss framåt i digitaliseringsprocessen. Det blir väldigt tydligt både inom vilka områden vi ligger bra till, och inom vilka områden vi behöver prioritera insatser från förvaltningens håll.

Sammanställningen från LIKA var en bidragande orsak till att min förvaltningschef tog beslutet att Skolverkets Leda digitalisering skulle vara prioriterat och genomföras under detta läsår.

Alla förskolechefer, rektorer, förvaltningens ledningsgrupp och min nämndsordförande är med. Att nämndsordföranden Fredrik ser det som en självklarhet att vara med, är väldigt uppskattat. Det är många, långa, bra diskussioner. Politiken, förvaltningsnivån, skolledarna och alla som är i skolan måste verka för en samsyn kring vad digitaliseringen innebär och vad vi förväntas göra annars får vi ingen likvärdighet. Även skolans verksamhet måste ständigt utvecklas och förändras för att svara mot samhällets villkor och krav. Det gäller att alla i hela styrkedjan förstår att digitaliseringen i skolan hänger ihop med hela samhällsutvecklingen, och inte är något som man kan bortse ifrån.

Skolverkets Leda digitalisering har varit ett stöd för oss, men vi har inte följt modulen till punkt och pricka, utan förädlat, förändrat och anpassat. Sista delen Utvecklingsplanen har vi gjort ett helt eget upplägg på och använder oss i stället av LIKA. Jag kände när jag läste inledningen till avsnittet att det inte fanns någon anledning att ändra på ett koncept som nu är en naturlig del av kartläggning, mål och uppföljning hos oss.

Om man vill arbeta verkligt systematiskt med sitt kvalitetsarbete måste man samla in och bearbeta information och fatta beslut på de data man har. Att sätta upp mål för sin verksamhet och sedan regelbundet följa upp hur väl man lyckas få verksamheten att närma sig målet , är ett sätt att arbeta systematiskt med data och analys. Det gäller att basera sina åtgärder eller insatser på en fast grund av data istället för en allmän uppfattning om situationen, oavsett vilken aspekt av skolutvecklingen som står i fokus.”

Jag tycker att LIKA hjälper oss att prioritera och att vi hela tiden går framåt, och min förhoppning är givetvis att jag ska kunna se effekten av Leda digitalisering i årets LIKA-kartläggning.

Magdalena Kågström
Chef Digitalt lärande, Skellefteå

Skelleftea2

LIKA i Danderyd och Huddinge

Intervju med Helena Resele-Tidén, Danderyd och Peter Ringström, Huddinge om deras erfarenheter av LIKA-verktyget.

Hej,
Jag heter Björn Söderlund och jobbar som utvecklingschef på stadsledningen i Lidingö stad. Ett fantastiskt roligt och utmanande jobb. Jag är också en av de som ligger bakom LIKA-verktyget och sitter med i styrgruppen. Vi vill sprida lärdomar, tips och trix för hur man kan använda LIKA och givetvis började jag fundera på hur vi skulle kunna beskriva vårt arbete här på Lidingö, våra utmaningar och våra framgångar. Men sedan blev jag självisk och tänkte att jag vill sprida lärdomar och samtidigt lära mig något själv. Därför vände jag mig till två av mina många favoritkommuner, Huddinge och Danderyd, för att slå två flugor i en smäll med mina frågor. Peter Ringström, IS/IT-ansvarig i Huddinge och Helena Resele-Tidén, verksamhetsutvecklare/skola i Danderyd svarade upp snabbt förstås! Båda kommunerna är aktiva användare av LIKA-verktyget och det här är deras erfarenheter så här långt.

Digital-kommunikation

1. När började ni använda verktyget och vem var det som drog i gång det? Vilka beslut togs och av vem? Vilka omfattar det?

Huddinge: Vi startade i december 2014 med att alla enheter inom grundskola och gymnasium ”skulle” göra LIKA inför vårt gemensamma besök på BETT. Detta för att få en färsk nulägesbeskrivning av var vi stod. Det beslutades även att LIKA skulle ligga under projektet ”IT i undervisningen” som till början var ett s.k. följeprojekt (vi skulle inte driva några egna frågor utan försöka följa verksamheternas digitala utveckling). I dag är projektet ett gemensamt fokusområde för verksamheterna. Beslutet togs av Utvecklingschef Conny Steinmo som tillsammans med undertecknad och Michaela Sti arbetar aktivt med LIKA på kommunal nivå. Naturligtvis har vi förvaltningsledningen och verksamhetscheferna med oss.

Danderyd: Vi påbörjade arbetet centralt under hösten 2016 efter beslut av produktionsdirektör. Samtliga kommunala grundskolor (åtta stycken) och vårt kommunala gymnasium var del av detta arbete. En grundskola hade tidigare på egen hand gjort en LIKA-värdering.

2. Hur många ”omgångar” av LIKA självvärderingar har ni genomfört och hur är det tänkt att dessa ska ske?

Huddinge: Vi är inne på vårt tredje år. Sen ett år tillbaka är även förskolan med. LIKA görs enhetsvis i mars-april och ger ett underlag till enheternas IT-handlingsplaner som ska lämnas in i juni och gäller läsårsvis. 

Danderyd: Vi har påbörjat en första testomgång av värderingsverktyget där vi centralt lagt in de olika skolorna med rektor som medlem för sin skola.

3. På vilket sätt använder ni resultatet i verksamhetsplaneringen?

Huddinge: Resultatet har mestadels använts på enhetsnivå. Efter första årets värdering genomfördes en analys som gav oss på förvaltningsnivå en fingervisning om var enheterna skulle behöva stöd för att komma vidare i sin utveckling.

Danderyd: I februari genomförde vi en central kompetensutvecklingsdag kring digitalt lärande för alla skolledare, IT-chef och team, IKT-pedagoger samt vårt Skoldatatek där resultatet presenterades som utgångspunkt för fortsatta samtal. Delar av idéerna fångades upp av IT-avdelningens verksamhetsutvecklare.

Mangfald-skola (1)4. Hur gör ni när ni följer upp utvärderingarna med respektive skola?

Huddinge: Vi har rapporterat övergripande, inte på skolnivå, om de tendenser som vi kunnat se och pekat på förbättringsområden.

Danderyd: I höst tillträder en ny skolchef som kommer att ta beslut om hur vi går vidare. Organisationen görs om och kanske blir det inom ramen för den nya kvalitetscontrollern att följa upp utvärderingarna.

5. Finns det några skolor ni känner till som tagit något annorlunda grepp på hur de jobbar med verktyget och hur har de gjort i så fall?

Huddinge: Vi har rekommenderat att LIKA ska vara ett kollegialt arbete på enheterna. Utfallet blir allt ifrån att en rektor gör LIKA själv, till att grupper gör det och I ett fall engagerade rektor alla lärarkategorier på skolan där de fick svara på frågorna.

Danderyd: En grundskola, F-6, genomförde en egen studie redan förra våren, som underlag för det lokala arbetet med digitalt lärande.

Larare (1)6. Vad känner ni att skolledaren upplever som den största utmaningen i användningen av LIKA?

Huddinge: Att hitta tid, plats och metod för att få lärarna delaktiga samt att vidare hålla dokumentet levande och kontinuerligt följa upp.

Danderyd: I vår testomgång var det bland annat systemsvårigheter att publicera värderingarna.

7. Berätta om någon överraskande nytta som uppstått som ni inte hade förutsett när ni drog i gång arbetet och vad den lett till.

Huddinge: Den nytta som vi kan tillskriva LIKA är att vi från Barn och Utbildningsförvaltningen har fått möjlighet till en större insikt i verksamheternas status i deras digitaliseringsarbete samt att digitaliseringen har fått ett tydligare ansikte ute i verksamheterna.

Danderyd: Det är för tidigt för oss att ännu dra några slutsatser. Ett par av grundskolorna kvarstår fortfarande och har bett om att få avvakta arbetet med värderingen, så vi har fortfarande inte bilden klar för hela skolverksamheten. Det är dock tydligt hur beroende skolan idag är av olika typer av digitalt systemstöd, både i undervisning och för administration.

8. Berätta om något på er resa där ni tänkt om, provat på ett sätt som inte visade sig fungera och som ni nu gör annorlunda.

Huddinge: Det har i stort fungerat bra från första början, dvs som vi tänkt oss.

Danderyd: Ber att få återkomma till denna fråga när vi använt verktyget under längre tid.

9. Hur är era tankar om användning av LIKA på lite längre sikt?

Huddinge: Vi, från förvaltningshåll, tycker att det ger oss en insyn som är värdefull. Vi skulle önska få mer resurser för att kunna utveckla det lite mer samt att vi hoppas på att LIKA för pedagoger kommer inom snar tid så att vi kan involvera all personalen ute på enheterna.

Danderyd: Viktigt, då flera av de digitala tjänsterna som används i skolan är verksamhetskritiska. Vi har bland annat dryftat frågan om informationssäkerhet. Värdefullt med ett så pass ”enkelt” verktyg där omfattningen är så pass hanterbar att det går att läsa ut resultat också på övergripande nivå. Är övertygad om att kommande resultat kommer att användas för fokussamtal i rektorsgruppen.

Stort tack till Helena och Peter för att ni delar med er av ert LIKA-arbete!

—————————————————————————————————————————
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för ett nuläge! 1568 publicerade idag!
—————————————————————————————————————————

Illustrationer: Maja Larsson, graphic recorder

Handlingsplaner och arbetsmodeller

Hur ser det ut när det gäller rutiner för arbetet med LIKA , uppföljning och handlingsplaner runt om i landet? Hur får ni till en metod som håller inte bara första året, utan även framåt?

Många kommuner och skolor använder LIKA-verktyget som en av flera delar i arbetet med skolans/förskolans digitalisering och funderar över/arbetar med allt från utformning av handlingsplaner och upplägg för att få en systematik i arbetet. Hur sprider vi all klokskap, alla idéer och tankar kring utmaningar och möjligheter, tipsar varandra om olika sätt att dokumentera och följa upp? Bland annat genom nätverksträffar, men de har vi inte så ofta (nästa är i Skellefteå den 9/11) och genom att ni delar och diskuterar sinsemellan i era nätverk. Sen har vi ju den här bloggen och här är det fritt fram för gästinlägg!

I väntan på gästinlägg från er ;-), finns här en idé på upplägg – den fiktiva kommunen Mittköpings förvaltningsövergripande mål och rutiner för uppföljning, arbete med LIKA, mallar för handlingsplaner (såväl en central för förvaltningen som för skolorna/förskolorna). En idé och ett dokument att se som inspiration och uppslag till ert arbete.

mittkopings-mal

En annan variant av mall för skolornas/förskolornas handlingsplan finns sedan tidigare i LIKA-verkyget, under fliken Använd LIKA) – också med tanken att ge inspiration och stöd i arbetet. Men det som behövs är beskrivningar från riktiga kommuner, inte bara fiktiva – där ni delar med er av hur ni tänker och arbetar kommunövergripande och på enheterna med handlingsplaner och uppföljning. Vi har inlägg från olika kommuner runt om i landet här på bloggen, men ser gärna fler! Många fler :-)

Hör av er till mig, så fixar vi enkla gästinlägg här, samlar dokument och sprider allt det kloka och bra-iga som görs och tänks!

/Johanna

LIKA i förskolan – ett gemensamt arbete!

Ett gästinlägg av Henrik Salling, IKT-pedagog och Catharina Schill, förskolechef i Lund

Tidigare gjorde vi några skattningar i LIKA-verktyget för skolan, men vi arbetade inte med handlingsplanen i någon större utsträckning. Däremot känner vi nu, lite drygt ett år efter lanseringen av LIKA för förskolan, att verktyget fungerar som en hjälp och en fingervisning hur vi ska prioritera våra insatser gällande digitaliseringen.

På våra förskolor i Stångby (ett område i Lunds kommun) försöker vi göra arbetslagen delaktiga i arbetet med LIKA. Inledningsvis gjorde förskolechef och IKT-pedagog LIKA tillsammans, parallellt gjorde varje samordnare eller någon annan pedagog en skattning av den egna avdelningen. En kort tid därefter träffades förskolechef, IKT-pedagog och arbetslagsledare/ för att “enas” om en gemensam syn. Tillsammans valdes minst en indikator från varje område ut. Utifrån indikatorerna formulerade vi mål, insatser och aktiviteter på ett års sikt. Allt material sammanställs i ett Google-dokument tillsammans med våra riktlinjer och avsiktsförklaring gällande digitala verktyg.  

Vi kommer sedan att träffas för uppföljning, utvärdering och utveckling i juni 2016. Vid denna träff kommer vi gemensamt göra LIKA igen. Utifrån handlingsplanen sätter vi nya mål och planerar och ser över behovet av fortbildning.

För att göra arbetslagen än mer delaktiga i arbetet kommer vi även föra in målen i arbetslagens pedagogiska planeringar i vårt dokumentationsverktyg, för att på sätt göra målen än mer levande för alla pedagoger.

Vid tangentbordet
Catharina Schill – Förskolechef, förskolan Tåget, Lunds kommun
Henrik Salling – IKT-pedagog, Förskolorna Centrum-Torn, Lunds kommun

Henrik o Catharina 2

Arbetet efter LIKA-värderingen

Gästinlägg av Annelie Médoc, IKT-pedagog Skurups kommun.

När alla pedagoger är lediga och rektorerna avlöser varandra på semester sitter jag, central ikt-pedagog i Skurups kommun, och tittar på LIKA-sammanställningarna utifrån skolledarnas svar för respektive område.  Det är första gången alla gjort värderingarna och det är mycket intressant att titta på sammanställningen.

Så här har jag lagt upp mitt arbete:

  • Först tittade jag på vilket område som det är vi behöver rikta in oss på mest. Ledarskap, Infrastruktur, Kompetens eller Användning? Jag tittar då på skolornas respektive förskolornas sammanställning och med denna överblick kan jag lätt se var de gråa fälten är flest. Det ger mig en fingervisning om var vi ska satsa mest under kommande läsår.
  • Fortfarande med samma överblick över enheterna i förhållande till varandra, försöker jag se vilka punkter som spretar mest. Är det någon skola som behöver jobba extra med någon punkt för att komma ifatt de andra så att vi kan bli mer likvärdiga i kommunen? Är det någon skola som redan anser sig ha uppnått denna punkt och då kanske kan stötta den som inte kommit riktigt lika långt?
  • Jag sammanställer en lista med frågor (se punkter nedan) att ha som utgångspunkt för skolledarna, när de i sin tur tittar på sammanställningen. Målet är att de ska se hur de ligger till, vad de kan arbeta vidare med och sätta upp en lokal it-plan för det närmsta året.

AnneliesLista

  • Jag förbereder mig nu själv genom att ta fram varje enhets svar och handlingsplan. Jag skriver förslagen under steg 1 i handlingsplanen och fördelar dem enligt L-I-K-A så att det blir tydligt vad enheten har att jobba med under varje område.
  • När jag gjort detta med alla enheter kan jag dels se ett mönster kring behovet över hela kommunen men också se vad jag skulle kunna hjälpa till med centralt kring fortbildning eller dokumentskrivande.

Nu känner jag mig väl förberedd för att låta rektorerna själv titta igenom materialet och skriva sin lokala it-plan, föreslå hur jag kan komma till hjälp, hur de kan ta hjälp av sina skolledningskollegor samt hur de kan jobba på sina enheter och där ta hjälp av sin it-samordnare och av sina pedagoger.

Annelie Médoc

——-

Vill ni ha fler tips om hur det jobbas och tänks kring LIKA runt om i landet? Det finns en del gästinlägg här på bloggen, t.ex.:

Skellefteå resonerar LIKA
Handfasta tips från Värmdö
LIKA-strategi Kristinehamn
LIKA-snack och verkstad
LIKA-snack och verkstad 2

Och vill du också dela med dig av tankar, reflektioner, arbetsmodell och tips – hör av dig till mig så fixar vi ett gästinlägg! Sharing is caring ;)

Filmer från lanseringen!

Här finns nu filmen från lanseringen av LIKA, it-tempen för skola och FÖRSKOLA, för er som missade och vill se!

Lansering film fsk

Under lanseringen gick vi bland annat igenom verktyget och lite av det praktiska och så berättade  några ur arbetsgruppen hur de tänker och känner kring såväl verktyg som digitalisering i förskolan!

Henrik Salling, IKT-pedagog i Lund, hade skickat med en filmhälsning eftersom han inte kunde vara med på plats. Tyvärr hängde sig tekniken när den skulle spelas upp, så ljudet försvann för några av oss. Men här finns filmen:

Hur gör man för att komma igång med LIKA i förskolan?

Läs gärna blogginlägg med några ”kom-igång” tips och även under flikarna Hjälp och Använd LIKA i själva verktyget, lika.skl.se

 

LIKA-snack och verkstad 2

Eslöv, Göteborg, Helsingborg, Kävlinge, Lund, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Nässjö. Alla samlade idag!

LIKA Lund 12maj

Nyfikna och engagerade från de södra regionerna av landet samlades igår för LIKA erfarenhetsutbyte. Precis lika trevligt, intressant och givande som förra veckans träff i Stockholm. Samma konstaterande att vi nog kunnat prata ännu en liten stund, men också att det skulle vara himla intressant att träffas igen om ett år. Vad har hänt då? När man inte längre står i startgroparna, vilket många gör. Har man lyckats få in verktyget som en del i ekorrhjulet? Som en del i kvalitetsarbetet? Har det blivit konkreta handlingsplaner som gör skillnad?

Igår diskuterades högt och lågt, detaljer i verktyget blandat med praktiska tips om hur man kan jobba med såväl verktyget som att stötta rektorer i utvecklingsarbetet. Några av kommunerna har börjat i liten skala (med en eller två pilotskolor) för att nu skala upp, andra har kört samtliga skolor och jobbar vidare med sammanställningarna och någon har börjat i ”andra änden” – med arbetslagen, för att sedan låta ledningen arbeta vidare.

Några saker jag snappade upp:

  • Kombinationen av att ha någon som styr och lite pekar med hela handen att ”vi ska köra LIKA” med någon som leder arbetet, knackar på axeln, åker ut på besök, pratar med rektorerna, följer upp värderingar och handlingsplaner verkar vara en framgångsfaktor.
  • Att inte bara berätta om verktyget, skicka länken och be rektorerna göra värderingen utan istället berätta och delvis göra vid samma tillfälle är en annan framgångsfaktor.
  • Vinsterna med att ha något att prata om, något att utgå från när man åker ut till skolorna är stor i och med LIKA. En gemensam utgångspunkt, ett gemensamt språk.
  • Lyckat koncept är att få in delar av arbetet i kvalitetsarbetet och viktigt att sträva efter att arbeta mer systematiskt med digitaliseringsarbetet.
  • En lista över samtliga aktivitetsförslag vore bra, så att man kan anpassa dem utifrån lokala förutsättningar. Work around idag: gör en värdering, svara ”ej planerad” på alla, spara och exportera – så har du aktivitetsförslagen (även om förslagen ändras något beroende på vilket svarsalternativ man valt, så finns en grundlista i alla fall). Vi kommer lägga upp en komplett lista i verktyget, under fliken Använd LIKA.
  • Lite funderingar kring ”ej planerad” vs ”ej relevant”. Sistnämnda finns inte som svarsalternativ idag, men kanske att det borde finnas?
  • Publicerafunktionen behöver förtydligas (samma som kom upp förra veckan och som vi redan har på ”att-göra” ;)

Nöjd med eftermiddagen! Ser fram emot fler! Tar gärna emot gästinlägg här på bloggen – så att vi fortsätter tipsa och dela hur vi arbetar och tänker kring LIKA!

 

 

 

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Allmänt Införande Om modellen
Etiketter: , , ,

Handfasta tips från Värmdö

Här kommer några kortfattade och konkreta erfarenheter från Värmdös pilottid i LIKA-projektet, som förhoppningsvis kan vara intressanta att ta del av.

Hos oss finns tio grundskolor och alla var med och testade LIKA under våren 2014, parallellt med att vi tog fram en IKT-strategi för de kommunala grundskolorna. Jag som skriver detta jobbar faktiskt inte inom kommunens skolorganisation, utan centralt på IT-enheten, så detta inlägg är skrivet ur den ”vinkeln”.

Nu, till tipsen!

  • Om ni hade tänkt att skolorna i er kommun ska använda LIKA regelbundet så är det en stor fördel om den högsta skolchefen står bakom och aktivt stöttar och följer upp att detta görs.
  • Samla gärna rektorerna och presentera syftet med LIKA och se till att de praktiskt får testa det, då kan det bli en del intressanta diskussioner och frågor som kommer upp.
  • Ha en tydlig deadline för när värderingarna ska vara gjorda
  • Gör gärna en egen sammanställning av alla skolors resultat och presentera för rektorerna, även det kan ge givande diskussioner och erfarenhetsutbyten
  • Det kan vara en fördel om det finns en person centralt inom skolorganisationen som ansvarar för att kontinuerligt sammanställa och följa upp resultaten av Lika-värderingarna, och utifrån dessa planera insatser som man ser att flera skolor har behov av. Samma person kan också vid behov fungera som bollplank och stötta i arbetet med varje skolas egen handlingsplan, så att de inte riskerar att bli hyllvärmare.

Det har verkligen varit spännande och utvecklande att få vara med i pilotprojektet. Nu flyger vi vidare – förhoppningsvis hand i hand med de flesta andra kommunerna i landet.

/Marielle

Gästinlägg av Marielle Hellman, Utvecklingsstrateg i Värmdö kommun

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Införande Piloter
Etiketter: , , ,

Sida 1 av 212
skl logotyp