En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

LIKA och alla andra verktyg

Hur förhåller sig LIKA-verktygen till alla andra nationella och internationella verktyg och modeller framtagna av konsulter, leverantörer, folk från ”golvet”, olika nätverk, av egen drivkraft eller av beslut ”uppifrån”? Och varför finns LIKA-verktygen idag?

Lite med anledning av olika diskussioner i sociala medier förtydligar jag här några av grundtankarna kring skattningsverktygen i familjen LIKA (för det är flera olika verktyg, inte ett). Men framför allt förtydligar jag för att det ska vara rätt förväntansnivå bland er som är nyfikna och vill använda er av verktygen. Det går ju för övrigt alldeles utmärkt att skapa ett konto och testa verktyget, vilket så klart är bästa sättet att skapa sig en bild av vad det är och vad det INTE är.

Svaret på första frågan, hur LIKA-verktygen förhåller sig till andra verktyg, kedjor, modeller, moduler, hör ihop med svaret på andra frågan – varför LIKA-verktygen finns. Till att börja med, för att räta ut eventuella frågetecken kring hur många verktyg det finns, så finns det i dag två olika LIKA-verktyg och ytterligare ett är på väg (det är alltså inte en uppdatering av LIKA som är på gång i arbetet med LIKA för lärare).

1.
LIKA, it-tempen för skola och förskola började utvecklas 2013 tack vare en överenskommelse med regeringen eftersom det fanns ett behov av ett ramverk, ett stöd för skolorna i deras digitaliseringsresa och det pågick aktiviteter, fanns initiativ kring det runt om i kommunerna, på skolorna. Verktyget lanserades 2014 och primär målgrupp var rektorer. 2015 kom en ny version av samma verktyg och då med en anpassning för förskolan. Idag har vi version 3.0 av verktyget, vars innehåll hela tiden har ambitionen att anpassas efter de förändringar som sker (styrdokument, nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet etc.). Det finns en arbetande styrgrupp som består av personer ”från golvet”, d.v.s. personer med olika roller som alla är aktiva i skolans digitalisering i sina hemkommuner. SKL håller ihop arbetet och står även för kostnaden att drifta tjänsten som är gratis att använda.

2.
LIKA, it-tempen för socialtjänsten togs fram under 2015, lanserades 2016 och vänder sig framför allt till verksamhetschefer inom socialområdet, men har samma funktionalitet, skattning – analys – handlingsplan, och samma målsättning att konkretisera och visa på vad digitaliseringen innebär i den praktiska vardagen.

3.
LIKA för lärare, är inte en uppdaterad version av nr 1 på listan här, utan ett eget verktyg men under samma paraply, med samma funktionalitet men med primär målgrupp lärare. LIKA för lärare ska vara lärarens arbetsverktyg i första hand och tas nu fram tack vare crowd funding. Över 30 kommuner och några leverantörer är med och bidrar för att man sett behovet och vill ha ett stöttande verktyg för lärare. Det ska ge läraren en möjlighet att få syn på det som görs i vardagen kopplat till digitaliseringen. Ett verktyg för att, här och nu, tydliggöra och underlätta i allt det som ska göras på grund av och tack vare förändringar i styrdokument och nationell digitaliseringsstrategi. Skattningen handlar alltså inte om att tala om vad man kan eller inte kan, utan om vad man gör och inte gör. Som bonus kan man arbeta kollegor tillsammans med sina svar för att lära av varandra, tydliggöra det som sker i de olika klassrummen och ämnena, skapa ett gemensamt språk. Man kan också arbeta på ledningsnivå för klokare investering i fortbildningsinsatser och annat. LIKA för lärare tas fram just nu och kommer lanseras i april 2018. SKL håller ihop arbetet som alltså finansieras gemensamt av flera kommuner och gruppen som tar fram underlag och innehåll består av ett gäng ”digitala lärare” med olika bakgrund, inkl. forskarbakgrund.

Maja_Malbild

En grundtanke med samtliga verktyg ovan är att de ska vara självgående och självinstruerande – det behövs varken externa konsulter, interna samordnare eller stora satsningar för att förklara modellen och sedan arbeta med den. Som rektor, som verksamhetschef och snart även som lärare kan du använda dig av LIKA på egen hand – du ska få tillräcklig med hjälp att forma din egen handlingsplan för det fortsatta arbetet. Finns det däremot högre ambitioner än enskild rektors arbete,  behövs både förarbete, efterarbete och stöd. Vill man t.ex. göra en kartläggning av läget på samtliga skolor och/eller förskolor i en kommun för att kunna ta fram gemensamma insatser, prioritera och lära av varandra behövs samordning och, igen beroende på ambitionsnivå, även draghjälp av en ”kommunansvarig”. En kommunansvarig kan på olika sätt arbeta med skolornas/förskolornas skattningar, se hur läget är, jämföra inom kommunen och nationellt i det aggregerade resultatet. Men att jämföra sig med andra är för övrigt inte heller LIKA-verktygens primära mål, det är en bonus. LIKA-verktygen är ett av flera arbetsverktyg i vardagen.

GlödlampaÄr ni fortfarande med mig och orkar läsa lite till? För det är nu jag kommer tillbaka till grundfrågorna – hur LIKA förhåller sig till andra verktyg och varför det första verktyget togs fram och fler utvecklas i samma anda (utöver LIKA-verktygen är t.ex. KLASSA ännu ett exempel på hur konkret stöd i en djungel – informationssäkerhetsdjungeln – tagits fram och där flera kommuner gått samman för att jobba fram detta stöd).

Det finns ett gäng modeller och verktyg framtagna för att på olika sätt stötta skolväsendet i dess digitaliseringsresa och fler kommer att dyka upp. LIKA:s ”nisch” är just nu att de siktar på att konkretisera och peka på aktiviteter, något som görs/kan göras. Att på ett enkelt sätt bryta ner en del av allt det digitaliseringen handlar om, att tydliggöra generella termer som för några kanske kan kännas som floskler och klyschor. LIKA skapar ett nuläge och ger en enkel kartbild inklusive tips på hur man kan navigera för att komma framåt.

I arbetet med att ta fram verktygen och att uppdatera dem, är en lika självklar som viktig del, att titta på andra verktyg – vad de har för ändamål, vilka områden som lyfts, vilket innehåll, för att så bra som möjligt jacka in, komplettera och, vem vet, kanske även ersättas av så småningom. Ett av flera exempel är det verktyg konsulten Jan Hylén nämner i sin blogg: SELFIE. Lysande bra europeiskt initiativ och spännande att följa. Kanske det visar sig vara ett bra komplement eller kanske ett smartare och mer heltäckande verktyg än LIKA (och där är för övrigt ytterligare en viktigt förtydligande med LIKA-verktygen idag: de är inte tänkta att lösa allt ;-).

Sen finns det ju fler spännande initiativ och verktyg (Digital School of Europe, Stockholms stads skattningsverktyg, olika kommuners/skolhuvudmäns egna skattningsunderlag, enkäter för att skatta digital kompetens etc.) att hitta inspiration i och ta armkrok med. Det är inte heller någon brist på rapporter, debatter, studier som på olika sätt lyfter vad skolans digitalisering ”egentligen” borde handla om och som kan vara svåra att förhålla sig till för de som inte är väldigt insatta.

Maja_LedarskapÄr det något jag tror på så är det samverkan. Inte att lobba för det ena eller det andra, säga att det ena är bättre än det andra, utan att med nyfikenhet och ödmjukhet titta på olika verktyg, olika stöd och se hur vi bäst kan arbeta tillsammans, slå kloka huvuden (verktyg) ihop och hjälpa kommuner/skolhuvudmän, förvaltning, ledning, lärare…att komma vidare, att gå från snack till verkstad och då får aldrig verktygen stå i centrum. De är till för att hjälpa till. Därför vill jag som projektledare för arbetet med skolväsendets LIKA-verktyg, självklart fortsätta och utveckla de viktiga samarbeten som redan finns med t.ex. Skolverket, men även med förespråkare för och användare av andra modeller och verktyg. Det med ambitionen att fortsätta ge konkreta, verksamhetsnära stöd där inte modell, verktyg eller enskilda affärsintressen hamnar i fokus.

Som sista förtydligande, om det inte redan framgått, är anledningen till att LIKA-verktygen utvecklats/utvecklas, att flera av Sveriges kommuner flaggat upp för ett gemensamt behov. Det är på initiativ av dessa kommuner som arbetet sätts igång, vilket också är själva grundbulten och kanske även en framgångsfaktor – ett arbete som redan påbörjats ute i kommunerna, på skolorna, av de som står med ärmarna uppkavlade mitt i det praktiska och faktiska som digitaliseringen innebär, utvecklas, skalas upp och stöd tillgängliggörs för fler.

Just nu har skolväsendets LIKA-verktyg sin nisch och verkar fylla ett syfte med tanke på att det används av så pass många runt om i landet. Verktyget behövs för att vi står i ett läge där många behöver hjälp att konkretisera det som står i styrdokumenten och det alla vi sakkunniga, experter, konsulter, förändringsagenter och eldsjälar mässar och föreläser om. Att lyfta några stenar från axlar, att faktiskt våga förenkla det som kan tyckas vara komplext, det som kanske känns stort och ogreppbart, kanske lite för fluffigt och uttryckt med diverse termer som vi som arbetar dagligen med det förstår, men inte alla. Och stödet behövs nu.

Frågor eller funderingar på det? Kontakta oss gärna i styrgruppen – vi vill inget hellre än att ha inspel och idéer kring hur LIKA-verktygen kan vara fortsatt bra i sin ”nisch” och ge det stöd som behövs – så länge det nu behövs. Det är genom gemensamma och praktiska erfarenheter av arbetet med digitaliseringen på olika nivåer som vi vässar arbetet och stödinsatserna som behövs.

Ni når oss, andra användare och intresserade enklast i vår facebookgrupp, LIKA, it-tempen för skola och förskola. Oj, vad jag ser fram emot en härlig, ödmjuk, öppen och prestigelös diskussion kring hur vi kan samverka, samarbete och konkretisera arbetet för skolväsendets digitaliseringsresas skull! För med handen på hjärtat alla vi förstå-oss-påare, är det inte från snack till verkstad vi vill ta oss?

/Johanna

 

 

Läget i landet – en presentation av data från LIKA v 2.0

Hur skattar landets rektorer och förskolechefer läget nu så här inför förändringarna i styrdokumenten och beslutad Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet?

Det tyckte vi i styrgruppen för LIKA, it-tempen för skola och förskola, skulle vara intressant att kika på. Därför valde vi ut ett gäng av alla de 80 indikatorer som vi tänker kopplar lite extra till just nationella digitaliseringsstrategin och förändringarna i styrdokumenten (men alla kopplar ju egentligen dit ;-), indikatorer som känns lite extra relevanta (men alla är ju relevanta ;-) och presenterar dem här – för er att titta på, tänka och reflektera kring. Och när ni gör så, kom ihåg att det här är rektors/förskolechefs skattning och LIKA deras arbetsverktyg.

Presentationen är baserad på de värderingar som fanns publicerade i verktyget i augusti 2017 och visar aggregerad data från 16 av de ca 80 indikatorer som finns i verktyget. Områden vi såg var lite extra intressanta handlar om:

  • Att skapa likvärdiga förutsättningar – infrastruktur
  • Att skapa en tillgänglig miljö – ledning, infrastruktur, användning
  • Att skapa förutsättningar – ledning
  • Att arbeta systematiskt, utvärdera och följa upp – ledning
  • Att välja verktyg efter situation – användning
  • Programmering – kompetens och användning

Håll till godo! Och som sagt – reflektera gärna kring det ni ser i presentationen, jämför med arbetet och läget i era kommuner, på era skolor.

Vi skulle också vilja uppmuntra er alla att sprida nyttan av att publicera värderingar! Ju fler som publicerar, desto mer heltäckande resultat. Resultat som är värdefulla i kommande arbete på såväl skol- och kommunnivå som nationell nivå. Använd LIKA för att visa vilka insatser som ska prioriteras, jobbas tillsammans med osv.

Presentation av data LIKA it-tempen för skola och förskola okt 2017

/Johanna & styrgruppen

LIKA i Danderyd och Huddinge

Intervju med Helena Resele-Tidén, Danderyd och Peter Ringström, Huddinge om deras erfarenheter av LIKA-verktyget.

Hej,
Jag heter Björn Söderlund och jobbar som utvecklingschef på stadsledningen i Lidingö stad. Ett fantastiskt roligt och utmanande jobb. Jag är också en av de som ligger bakom LIKA-verktyget och sitter med i styrgruppen. Vi vill sprida lärdomar, tips och trix för hur man kan använda LIKA och givetvis började jag fundera på hur vi skulle kunna beskriva vårt arbete här på Lidingö, våra utmaningar och våra framgångar. Men sedan blev jag självisk och tänkte att jag vill sprida lärdomar och samtidigt lära mig något själv. Därför vände jag mig till två av mina många favoritkommuner, Huddinge och Danderyd, för att slå två flugor i en smäll med mina frågor. Peter Ringström, IS/IT-ansvarig i Huddinge och Helena Resele-Tidén, verksamhetsutvecklare/skola i Danderyd svarade upp snabbt förstås! Båda kommunerna är aktiva användare av LIKA-verktyget och det här är deras erfarenheter så här långt.

Digital-kommunikation

1. När började ni använda verktyget och vem var det som drog i gång det? Vilka beslut togs och av vem? Vilka omfattar det?

Huddinge: Vi startade i december 2014 med att alla enheter inom grundskola och gymnasium ”skulle” göra LIKA inför vårt gemensamma besök på BETT. Detta för att få en färsk nulägesbeskrivning av var vi stod. Det beslutades även att LIKA skulle ligga under projektet ”IT i undervisningen” som till början var ett s.k. följeprojekt (vi skulle inte driva några egna frågor utan försöka följa verksamheternas digitala utveckling). I dag är projektet ett gemensamt fokusområde för verksamheterna. Beslutet togs av Utvecklingschef Conny Steinmo som tillsammans med undertecknad och Michaela Sti arbetar aktivt med LIKA på kommunal nivå. Naturligtvis har vi förvaltningsledningen och verksamhetscheferna med oss.

Danderyd: Vi påbörjade arbetet centralt under hösten 2016 efter beslut av produktionsdirektör. Samtliga kommunala grundskolor (åtta stycken) och vårt kommunala gymnasium var del av detta arbete. En grundskola hade tidigare på egen hand gjort en LIKA-värdering.

2. Hur många ”omgångar” av LIKA självvärderingar har ni genomfört och hur är det tänkt att dessa ska ske?

Huddinge: Vi är inne på vårt tredje år. Sen ett år tillbaka är även förskolan med. LIKA görs enhetsvis i mars-april och ger ett underlag till enheternas IT-handlingsplaner som ska lämnas in i juni och gäller läsårsvis. 

Danderyd: Vi har påbörjat en första testomgång av värderingsverktyget där vi centralt lagt in de olika skolorna med rektor som medlem för sin skola.

3. På vilket sätt använder ni resultatet i verksamhetsplaneringen?

Huddinge: Resultatet har mestadels använts på enhetsnivå. Efter första årets värdering genomfördes en analys som gav oss på förvaltningsnivå en fingervisning om var enheterna skulle behöva stöd för att komma vidare i sin utveckling.

Danderyd: I februari genomförde vi en central kompetensutvecklingsdag kring digitalt lärande för alla skolledare, IT-chef och team, IKT-pedagoger samt vårt Skoldatatek där resultatet presenterades som utgångspunkt för fortsatta samtal. Delar av idéerna fångades upp av IT-avdelningens verksamhetsutvecklare.

Mangfald-skola (1)4. Hur gör ni när ni följer upp utvärderingarna med respektive skola?

Huddinge: Vi har rapporterat övergripande, inte på skolnivå, om de tendenser som vi kunnat se och pekat på förbättringsområden.

Danderyd: I höst tillträder en ny skolchef som kommer att ta beslut om hur vi går vidare. Organisationen görs om och kanske blir det inom ramen för den nya kvalitetscontrollern att följa upp utvärderingarna.

5. Finns det några skolor ni känner till som tagit något annorlunda grepp på hur de jobbar med verktyget och hur har de gjort i så fall?

Huddinge: Vi har rekommenderat att LIKA ska vara ett kollegialt arbete på enheterna. Utfallet blir allt ifrån att en rektor gör LIKA själv, till att grupper gör det och I ett fall engagerade rektor alla lärarkategorier på skolan där de fick svara på frågorna.

Danderyd: En grundskola, F-6, genomförde en egen studie redan förra våren, som underlag för det lokala arbetet med digitalt lärande.

Larare (1)6. Vad känner ni att skolledaren upplever som den största utmaningen i användningen av LIKA?

Huddinge: Att hitta tid, plats och metod för att få lärarna delaktiga samt att vidare hålla dokumentet levande och kontinuerligt följa upp.

Danderyd: I vår testomgång var det bland annat systemsvårigheter att publicera värderingarna.

7. Berätta om någon överraskande nytta som uppstått som ni inte hade förutsett när ni drog i gång arbetet och vad den lett till.

Huddinge: Den nytta som vi kan tillskriva LIKA är att vi från Barn och Utbildningsförvaltningen har fått möjlighet till en större insikt i verksamheternas status i deras digitaliseringsarbete samt att digitaliseringen har fått ett tydligare ansikte ute i verksamheterna.

Danderyd: Det är för tidigt för oss att ännu dra några slutsatser. Ett par av grundskolorna kvarstår fortfarande och har bett om att få avvakta arbetet med värderingen, så vi har fortfarande inte bilden klar för hela skolverksamheten. Det är dock tydligt hur beroende skolan idag är av olika typer av digitalt systemstöd, både i undervisning och för administration.

8. Berätta om något på er resa där ni tänkt om, provat på ett sätt som inte visade sig fungera och som ni nu gör annorlunda.

Huddinge: Det har i stort fungerat bra från första början, dvs som vi tänkt oss.

Danderyd: Ber att få återkomma till denna fråga när vi använt verktyget under längre tid.

9. Hur är era tankar om användning av LIKA på lite längre sikt?

Huddinge: Vi, från förvaltningshåll, tycker att det ger oss en insyn som är värdefull. Vi skulle önska få mer resurser för att kunna utveckla det lite mer samt att vi hoppas på att LIKA för pedagoger kommer inom snar tid så att vi kan involvera all personalen ute på enheterna.

Danderyd: Viktigt, då flera av de digitala tjänsterna som används i skolan är verksamhetskritiska. Vi har bland annat dryftat frågan om informationssäkerhet. Värdefullt med ett så pass ”enkelt” verktyg där omfattningen är så pass hanterbar att det går att läsa ut resultat också på övergripande nivå. Är övertygad om att kommande resultat kommer att användas för fokussamtal i rektorsgruppen.

Stort tack till Helena och Peter för att ni delar med er av ert LIKA-arbete!

—————————————————————————————————————————
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för ett nuläge! 1568 publicerade idag!
—————————————————————————————————————————

Illustrationer: Maja Larsson, graphic recorder

LIKA – väg till systematiskt kvalitetsarbete

Läs Edward Jensingers tankar och uppmaningar om LIKA som en väg till systematiskt kvalitetsarbete gällande digitalisering.

Det är (skulle kunna vara) egentligen ganska enkelt det där med att skapa en utveckling. Det enda man behöver göra är att se till att få koll på var man är NU, identifiera de utvecklingsområden man har att arbeta med, sedan systematiskt arbeta med dessa utvecklingsområden under en period. Därefter se till att få koll på var man då är vid det senare tillfället. Har man rört sig framåt från A till B (eller C, D eller kanske till Z) under den period man mäter kan man eventuellt koppla denna positiva förflyttning till det systematiska arbete med utveckling man har gjort. Men man får förstås ha ödmjukheten att inse att det kan vara ren slump som gjort att man rört sig framåt också. Ungefär som när Ingemar Stenmark som svar på påståendet att han hade haft en hel del tur på senaste tiden svarade ”- Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”. Så, det är enkelt. Och ändå är det så otroligt svårt!

GlödlampaJag har ett tips till er ute på skolor gällande just det här med systematiskt kvalitetsarbete gällande digitalisering. Använd er av LIKA-verktyget (se länk HÄR). Jag sitter med i styrgruppen för LIKA och vill verkligen slå ett slag för verktyget. Har du hittat hit till LIKA-bloggen, känner du kanske redan till att LIKA är ett verktyg för skolors och förskolors självskattning inom digitaliseringen? Det är ett verktyg SKL tillhandahåller. LIKA står för Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning.

Genom att använda sig av LIKA:s självvärderingssystem kan man som skola få stöd och hjälp med att identifiera vad man har för styrkor och brister inom nämnda fyra områden. Men inte bara det. Man får också tillgång till en handlingsplan för att åtgärda de områden man har brister inom. Det är mycket positivt som stöd för ett systematiskt kvalitetsarbete inom området digitalisering av skolan.

Att jag tipsar er om detta har att göra med att vi i ledningsgruppen har sett att de som använder sig av verktyget systematiskt gör stora positiva framåtförflyttningar inom området. Jag har sett hur vissa skolor genomför en LIKA-utvärdering varje år och att dessa skolors resultat förbättras hela tiden.

Jag tror att skälet för detta är att man på sådana skolor, genom att göra självvärderingen och därigenom få handlingsplan kopplat till de brister man uppvisar, snabbt identifierar och utvecklar dessa områden. Genom handlingsplanen kan skolan sedan sakta men säkert beta av utvecklingsområde efter utvecklingsområde för att komma längre och längre.

Vad kan jag mer säga som vi i styrgruppen för LIKA ser? Tja, en vanlig sak är att när man på skolor gör en första självvärdering så går man ofta i fällan att övervärdera sig själv. Ett sätt att komma förbi detta, förutom att göra värderingen flera gånger, är att se till att man har en blandad grupp befattningshavare som genomför självvärderingen. Ta med skolledning, några lärare, kanske en it-pedagog och en bibliotekarie. Värderingen tar lite längre tid då. Men den bottnar bättre i en verklighet ute på golvet, vilket gör att ni bättre kan utveckla arbetet.

larare-elev-maja

Dessutom är vi i styrgruppen mycket spända på att se hur vi kan gå vidare med en LIKA-för pedagoger. Det vill säga ett självvärderingsverktyg där pedagoger själva värderar det de gör i sitt arbete, i lärsituationerna, kopplat till digitalisering . Underlaget kan sedan nyttjas av pedagogen för samtal om individuell fortbildning, av rektor för planering av skolspecifik fortbildning och för förvaltning för planering av strategier för att bättre rusta personal inom de områden som uppvisar brister. Eftersom jag själv sitter på en förvaltning, ibland långt ifrån ett klassrum, så tror jag att det skulle vara mycket värdefullt för mig att kunna se dessa resultat på makronivå.

Så, det ser jag fram emot att få igång. Kanske kan det vara klart redan till hösten eller nästa vår? Och, jag ser fram emot att fler av er ute på skolorna använder er av LIKA-verktyget både en, två och fler gånger som en del av ert systematiska arbete med digitalisering.

Edward/Edward

————————————————————————————————————————-
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för nuläge! 1414 publicerade idag!
————————————————————————————————————————-

Bilder cc by Maja Larsson, graphic recorder

LIKA som inkörsport och stöd

Om att använda LIKA som inkörsport och naturlig del i utvecklingen framåt – läs Elisabets intervju med Åsa Blide Larsson, utvecklingsledare i Kungsbacka

1. Kan du berätta lite om hur Kungsbackas förvaltning för förskola och grundskola har tänkt när det nu blir obligatoriskt att göra en LIKA-värdering?

Vi rekommenderar användning av SKL:s verktyg LIKA för en första ögonblicksbild av hur det står till när det gäller digital utveckling och användning av modern teknik för lärande på varje enhet. Vi tror att denna bild och de insikter den föder hjälper till att sätta frågan på agendan och få den än mer aktiv i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi uppmuntrar också till upprepade värderingar under året, för att stämma av de mål man själv sätter upp på enheten och skapa engagemang i personalgrupper.

Frågan är i nuläget extra intressant då regeringen inom kort väntas fatta beslut om nationella strategier för skolans digitalisering och vi redan fått betydande förändringar att ta hänsyn till i styrdokumenten.

I handlingsplanen som ska revideras årligen finns aktuell status för Kungsbackas digitala utrustning i förskolor och skolor samt länkar till resurser för kompetensutveckling genom kollegialt lärande och delakultur.

2. Vilka mål hoppas du att man uppnår?

Jag vet att våra ledare och medarbetare tar frågan om skolans digitalisering på största allvar, att man på alla upptänkliga vis försöker skapa möjligheter för kollegialt lärande och delande för ökad kunskap bland vuxna. Jag hoppas att LIKA ska bli en tillgång i detta arbete.

Att vi vuxna fokuserar framåt är en förutsättning för att våra barn och elever ska få det vad de behöver och har rätt till. En likvärdig skolgång innefattande allt – också en modern lärmiljö med dagens och framtidens verktyg.

Jag hoppas att LIKA-verktyget kan hjälpa till via sin enkelhet och tydliga struktur, vara ett stöd i den röda tråden och det långsiktiga arbetet framåt.

3. Var tänker du att Kungsbacka är i sitt LIKA-arbete om ett år?

Jag vill inte tala om ett LIKA-arbete – LIKA är ett förnämligt hjälpmedel i vår strävan att identifiera nuläget och lägga kompassen rätt åt det håll vi önskar gå. Alltså tror och hoppas jag att LIKA ska vara en naturlig del i vår utveckling framåt, en av många samverkande faktorer som hjälper oss mot målet.

4. Och sist men inte minst – vem är du och vilket är ditt nästa digitala steg?

Jag – Foto Åsafritidspedagogen som blev montessorilärare och arbetade många år på F-5 skola som både lärare, teamledare och IKT pedagog för den egna skolan och övergripande. Nu arbetar jag som utvecklingsledare med huvudsakligt ansvar för frågor runt skolans digitalisering och självklart skolutveckling i stort med fokus på barns och elevers lärande. Mitt nästa digitala steg blir nog att blir riktigt vass på att bygga snygga SharePointsidor!

Intervju gjord av Elisabet Teghult Mayner, rektor i Kungsbacka och med i styrgruppen för LIKA, it-tempen för skola och förskola.

——————————————————————————————————————–
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för ett nuläge! 1385 publicerade idag!
——————————————————————————————————————–

Ett nuläge – ett startläge!

Tänk om alla rektorer och förskolechefer som idag har en sparad värdering i LIKA bockade för ”publicera-rutan”  – vilken nationell nulägesbeskrivning vi skulle kunna få!

Med över 6000 användare och lika många sparade värderingar i LIKA har vi en guldgruva och ett guldläge när det gäller att få en bild av ”läget i landet”. En möjlighet att ta fram en nulägesbeskrivning här och nu inför kommande förändringar i styrdokument och strategier för skolväsendets digitalisering. Tänk en ”läget i landet” 2017 och sen en 2018, 2019… när förändringarna och strategierna bör ha fått genomslagskraft.

Det är en guldgruva eftersom det handlar om din skattning som rektor/förskolechef – din bild av hur det ser ut på din skola/förskola, din bild av vad som fungerar bra och var utmaningarna finns.

Idag har vi 1368 publicerade värderingar (igår 1359 – så de ökar stadigt) och så här ser det aggregerade resultatet ut i spindeldiagrammet så som det presenteras i verktyget:

Spindeldiagram 19 maj 2017

Genom att publicera kan de som är kommunansvariga titta djupare på resultatet på kommunnivå för att prioritera gemensamma insatser. Vi skulle också kunna ta ut aggregerad data på nationell nivå och t.ex. ta fram en bättre rapport  än den som vi tog fram 2015, med mer data som underlag och nu också med förskolan med. En rapport som komplement till olika undersökningar och enkäter som görs. Ett komplement som baseras på det faktiska nuläget ute på skolorna/förskolorna – eftersom du som rektor/förskolechef gör en skattning för att få en analys och en handlingsplan – eftersom LIKA är ett arbetsredskap och inte en enkät.

Visst känns det som guldläge nu! Kanske till och med ett viktigt tillfälle att få en så bra nulägesbild som möjligt dels för att kunna anpassa och prioritera insatser och dels för att kunna följa upp om ett år och/eller två för att se vad och om det skett någon förflyttning. Det skulle ge en övergripande bild av läget baserad på era skattningar (på det aggregerade resultatet, inte på specifika skattningar i en kommun eller på en enhet) – det skulle ge en fingervisning, en indikator på var utmaningarna finns och var det flyter på bra.

Tidig höst kommer vi att lansera version 3.0 av verktyget och då nollställer vi spindeldiagrammet och det aggregerade resultatet baserade på publicerade värderingar igen.

Så TACK för att du ”publicerar” och tack för att du gör det nu!

/Johanna

PS Kan du inte publicera? Kika under Vanliga frågor, under fliken Arbeta med LIKA

Uppdaterad blogg och facebook

Nu har vi gjort lite förändringar här på bloggen – strukturerat om flikarna för att tydligare lyfta stödmaterial och hur man kan arbeta med LIKA. Vi har också skapat en facebookgrupp för diskussion och delande.

Senast styrgruppen träffades diskuterade vi bland annat arbetet med LIKA och de utmaningar som finns i att hitta ett kontinuerligt, strukturerat arbete med verktyget. Att det inte slutar med en värdering, en handlingsplan och sen inget mer. Vi vet att många kommuner och skolor använder LIKA och är galet nyfikna på hur man gör, hur man har lagt upp arbetet och hur man tänker långsiktigt. Vi efterlyser gästinlägg och mer delande av t.ex. handlingsplaner, modeller på bloggen – så hör av er!

Förutfacebookom gästinlägg och delande här, tänker vi att facebook kan vara ett enklare ställe att föra en dialog, diskutera och ställa frågor till varandra. Därför finns nu gruppen LIKA, it-tempen för skola och förskola. En öppen och offfentlig grupp, där alla som använder verktyget kan vara med och diskutera. Välkomna!

Apropå att dela, så var jag (Johanna) inbjuden till AV-Media i Kalmar län tidigare i höstas för ett samtal om bland annat LIKA 2.0. Jag och Johan Engdahl samtalar om verktyget, vad det är, hur man kan arbeta med det. Filmen innehåller också en liten demo av verktyget på slutet. Stort tack till AV-Media i Kalmar för trevliga samtal!

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Allmänt Arbeta med LIKA
Etiketter:

Handlingsplaner och arbetsmodeller

Hur ser det ut när det gäller rutiner för arbetet med LIKA , uppföljning och handlingsplaner runt om i landet? Hur får ni till en metod som håller inte bara första året, utan även framåt?

Många kommuner och skolor använder LIKA-verktyget som en av flera delar i arbetet med skolans/förskolans digitalisering och funderar över/arbetar med allt från utformning av handlingsplaner och upplägg för att få en systematik i arbetet. Hur sprider vi all klokskap, alla idéer och tankar kring utmaningar och möjligheter, tipsar varandra om olika sätt att dokumentera och följa upp? Bland annat genom nätverksträffar, men de har vi inte så ofta (nästa är i Skellefteå den 9/11) och genom att ni delar och diskuterar sinsemellan i era nätverk. Sen har vi ju den här bloggen och här är det fritt fram för gästinlägg!

I väntan på gästinlägg från er ;-), finns här en idé på upplägg – den fiktiva kommunen Mittköpings förvaltningsövergripande mål och rutiner för uppföljning, arbete med LIKA, mallar för handlingsplaner (såväl en central för förvaltningen som för skolorna/förskolorna). En idé och ett dokument att se som inspiration och uppslag till ert arbete.

mittkopings-mal

En annan variant av mall för skolornas/förskolornas handlingsplan finns sedan tidigare i LIKA-verkyget, under fliken Använd LIKA) – också med tanken att ge inspiration och stöd i arbetet. Men det som behövs är beskrivningar från riktiga kommuner, inte bara fiktiva – där ni delar med er av hur ni tänker och arbetar kommunövergripande och på enheterna med handlingsplaner och uppföljning. Vi har inlägg från olika kommuner runt om i landet här på bloggen, men ser gärna fler! Många fler :-)

Hör av er till mig, så fixar vi enkla gästinlägg här, samlar dokument och sprider allt det kloka och bra-iga som görs och tänks!

/Johanna

Dags för dialogmöte och nätverksträff i norr!

En heldag kring strategier och verktyg – välkomna till Skellefteå för LIKA-snack och dialogmöte!

Den 9/11 bjuder vi in till en heldag kring strategier och verktyg – skola och lärande i en digital värld. Förmiddagen ägnas åt LIKA, där vi kikar på förändringarna i version 2.0, delar erfarenheter och arbetsmodeller, diskuterar framtida utvecklingsbehov och användningsområden. Eftermiddagen blir i form av ett dialogmöte med utgångspunkt i Skolverkets förslag på Nationella strategier för skolväsendets digitalisering. Vi diskuterar utmaningar och möjligheter, prioriterar behov och stöd på nationell, regional och lokal nivå.

Anmälan och mer information

Det går allddialog-30-augeles utmärkt att vara med antingen på för- eller eftermidag eller hela dagen. Mer information och anmälan finns här.

Dagen är kostnadsfri med begränsat antal platser.

Tidigare träffar i samma anda

  • Sammanfattning av tidigare LIKA-nätverksträffar finns här och här
  • Resumé från dialogmötet vi hade i Stockholm den 30/8 finns här

Ser fram emot att ses!

/Johanna

 

LIKA 2.0 på plats

Så där ja, nu är LIKA, it-tempen för skola och förskola version 2.0 lanserad!

Alla värderingar som är sparade i version 1.0 finns kvar under ”Mina LIKA-värderingar”. När en rektor/förskolechef sparar och publicerar en ny värdering, kommer den ersätta den gamla publicerade som bl.a. kommunansvariga ser. Men ingenting försvinner, så länge ni inte aktivt raderar förstås.

Det som däremot har försvunnit är det aggregerade resultatet i spindeldiagrammet. Där börjar vi nu om från noll – så vem blir först att publicera en värdering i version 2.0? Och när går antalet publicerade värderingar förbi 1772 stycken som totalen landade på för version 1.0?  Inte för att det är en tävling eller så, men ju fler publicerade värderingar desto bättre bild av läget i landet att jämföra med :-)

Tomt spindeldiagram

Läs mer om vad version 2.0 innebär och innehåller under flikarna Använd LIKA och Hjälp (för kommunansvariga) i själva verktyget (lika.skl.se)

/Johanna

Sida 1 av 212
skl logotyp