En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

Digitalisera (LIKA)

Gästinlägg av Edward Jensinger, områdeschef gymnasiet, Malmö

Skolans digitalisering har visat sig ofta generera ett antal misstag som huvudman efter huvudman gör. Det har ofta handlat om att man på huvudmannanivå identifierar att datorer måste köpas utan att närmare fundera på syfte eller vad som i övrigt ska hända när datorer köpts in. När man, efter inköp, sen ser att resultaten inte förändrades uppstår inte sällan en frustration och frågan huvudmannen då ställer sig är varför. Då kommer nästa fas. Den massiva, men randomiserade, fortbildningsfasen. Man fortbildar personal på tekniken men sällan inom ämnesdidaktik och lärarpraktiken. Även efter denna fas uteblir ofta de positivt förändrade resultaten.

Det här är inte så konstigt. Om man skjuter med hagelbössa som skidskytt kommer man antagligen inte att lyckas så bra. Det är istället viktigt att man vet vad behoven i organisationen, från huvudman ned till enskild skola och lärare, är för att lyckas med ett så viktigt arbete som digitaliseringen. Att ”One size fits all” inte fungerar i andra sammanhang torde vara en indikator på att det inte heller fungerar inom ramen för skolans digitalisering. Man behöver istället systematiskt ta reda på vilka behoven är. Och tänka sig, när man kommit förbi det basala, behoven är ofta olika från skola till skola. Och från lärare till lärare.

Det är i detta sammanhang som verktyget LIKA kommer in. Genom att nyttja LIKA för enheter och förvaltning kan man identifiera var man brister i sin verksamhet. På så sätt kan man identifiera att på skola X behöver fokus läggas på ledningens arbete med digitalisering medan på skola Y ser man att det brister inom området kompetens och skola Z har brister inom användningen av digitala verktyg för att samarbeta kollegor emellan.

På det viset, genom LIKA och dess aktivitetsförslag, kan skolan rikta sina utvecklingsinsatser där de gör störst nytta och slipper elda för kråkorna.

Samma sak gäller en huvudman/förvaltning. Genom att kunna identifiera övergripande brister kan man jobba med att lösa dessa på huvudmannanivå samtidigt som de lokala skolorna jobbar med sina lokala utvecklingsområden.

LIKA bistår rektor och huvudman i analysen av den lokala organisationen och hela förvaltningens behov.

Bra så, men vi saknar fortfarande den där mer detaljerade analysen när vi kommer till de enskilda lärarnas behov. Tills nu! Nu kommer vi snart kunna lösa även det problemet.

Inom kort lanseras verktyget LiKA för lärare  (jo, det ska vara ett litet i). Det verktyget stödjer den enskilde läraren i att självvärdera hur dennes digitala ledarskap (bl.a. organisation av undervisningen) fungerar, hur infrastrukturen ser ut (vilka förutsättningar som finns/borde finnas), hur den enskildes kompetensutveckling inom digitalisering ser ut och, slutligen, hur lärarens användning av digitalisering är. Genom att lärare gör en självvärdering av de här olika delarna, kan läraren få ett bra underlag dels för sitt eget fortsatta arbete och eventuella fortbildningsbehov och dels kan skolan som helhet få en bild över vilka områden man har styrkor och inom vad man behöver utveckla verksamheten. Dessutom får också huvudmannen en bra bild över hur det ser ut för hela organisationen och kan därför göra informerade beslut gällande gemensamma satsningar.

Ett exempel skulle kunna vara att en lärare beskriver att hen har goda kompetenser överlag men att hen brister något inom källkritik. Dessutom kanske läraren anger önskemål om bättre digitala stödsystem för bedömning och att den infrastruktur som står läraren till buds inte uppfyller behoven. Läraren kan med sin självvärdering som utgångspunkt föra samtal med sin rektor. Och om flera lärare på skolan anger samma saker kanske man på skolan skapar en fortbildning inom källkritik tillsammans med skolans bibliotekarie samtidigt som man kan välja att byta hårdvara och signalera till huvudmannen att ett bättre system för bedömning kan behövas. Huvudmannen, å sin sida, kanske får ta del av en stor samstämmighet gällande det där stödsystemet men också att många lärare och skolor pekar på behovet av bättre datorer och att just matematiklärare upplever att de behöver starkare stöd inom programmeringen. På detta sätt kan vi, baserat både på organisationens och de enskilda lärarnas behov, snabbare komma till rätta med de områden som behöver kommas till rätta med.

Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö har vi arbetat med LIKA under flera år nu och ser att vi kan få till en systematik kring arbetet med digitalisering som en del i skolutvecklingen genom verktyget. När nu LiKA för lärare lanseras ser jag och rektorerna verkligen att vi kan få en ännu tydligare bild av var vi står och vart vi ska. Det kommer att bli en viktig del av utvecklingen av arbetet med digitaliseringen både lokalt och centralt.

Så, genom de två olika (men lika) systemen, LIKA och LiKA för lärare, skapas en bättre förutsättning för skolorna att systematiskt arbeta med dessa frågor och på så sätt kan vi snabbare komma ifrån de där gemensamma bristerna som alla verkar dömda till att göra för att istället snabbt komma vidare till en större individualisering och riktat stöd. Det mår nog alla bra av.

Edward Jensinger
Områdeschef, gymnasiet, Malmö stad

Edward

 

 

 

 

 

 

LIKA och SKA 4 år senare – ett utifrånperspektiv inifrån

Gästinlägg av Björn Söderlund, Utvecklingschef stadsledningskontoret Lidingö stad

Guldgruvan för uppföljning- för den som vågar och vill!

I Lidingö stad har vi ”Vilja och Våga” som våra ledord. Jag tänkte i detta blogginlägg utmana lite utifrån det och med min bild och erfarenhet av LIKA. Men framför allt vill jag lyfta fram varför denna typ av stödmaterial är så mycket mer än en självvärdering eller en enkät.

En av de saker jag upplever som riktigt svåra i att få till ett systematiskt kvalitetsarbete är just det systematiska. Det blir ofta i form av en analys, en mätning, och något som är så populärt, en jämförelse. Men sällan mer än några sidor och diagram i årsberättelsen.

I de numera tre verktygen (eBlomlådan, LIKA och KLASSA) som jag har varit delaktig i att jobba fram hos SKL så är det gemensamma temat faktiskt i första hand inte att mäta och jämföra. Det är att ge stöd till en utpekad målgrupp. Ja, vi har faktiskt vågat välja en målgrupp. Vi har också velat se till att den målgruppen ska få hjälp att göra. Inte bara en analys, inte bara ett index eller en fin rapport som bara konstaterar att digitalisering är dyrt, komplicerat och osäkert. Utan ett steg till: ”vad ska jag göra då ’ra, va?”.

Finessen med detta, och om man vågar tona ner mätningen till förmån för stödet, är att LIKA (liksom KLASSA och eBlomådan) kan hjälpa både målgruppen med vägen framåt, men också att det är en fantastisk guldgruva med data som gör att vi kan, om vi vågar, utifrån en riktig återkoppling från målgruppen, få signaler på vad målgruppen ser som sina gemensamma utmaningar.

Och att göra det är inte svårare än att summera en kolumn i Excel.

Vi kan se vad som är icke-frågor, vi kan se vad de flesta verkar ha svårt att få ihop. Vi har möjlighet att låta våra övriga strategier påverkas av hur verklighetens utmaningar faktiskt ser ut, bortom hyper, coola nya termer och generella svepande ord om digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

Och det är nu utmaningarna bubblar upp. Hur många ledningsgrupper vågar t ex vika tre av tio av nästa års prioriteringar på de vanligaste frågorna från kunderna som kommer in till support eller kundtjänsten? Hur många vågar titta på de största bristerna i kvalitet och säga att två ”slottar” i verksamhetsplanen ska reserveras åt att utveckla kvaliteten, oavsett vilka de punkterna visar sig vara framöver? Det är sällan särskilt spännande saker. Det är sällan sådan man kan skriva om. Det är sällan sådant man kan skryta om på Offentliga Rummet eller Internetdagarna och det är sällan något annat än blod, svett och tårar för att knäcka. Och även om man gör det riktigt bra, får man inte heller någon cred från kunder, media eller kollegor. Och om man dessutom vågar hålla i modellen och göra det mer än en gång, mer än ett enskilt krafttag, om man klarar av att göra det igen trots att man kanske byter ledning eller chef, då kanske man kan prata om ”systematiskt”. Något som man vill ska leda till förändring över tid. I flera steg. Som visar på uthållighet.

LIKA är en guldgruva för att få till denna uppföljning på ett otroligt enkelt sätt. Med förhållandevis små förberedelser, med låga krav på kunskaper och utan en utbildning i en modell. Man svarar ju bara på lite frågor. Och det gör att all data finns där. Från målgruppen. Ropen på hjälp syns i form av färger i ett excelark. Om vi bara vill och vågar använda oss, och framför allt låta oss styras i alla fall lite grann, av den återkoppling som LIKA ger. Så, för den som vill mäta, tävla, lysa och jämföra sig finns säkert andra sätt. Men för den som vill ha hjälp att komma framåt utan att pekas ut som #lägstrankad eller #digitaltoutvecklad är LIKA da shit.

Gissa om jag ser fram emot den återkoppling och underlag för styrning och prioritering av stödinsatser som jag vet kommande systerverktyg, LiKA för lärare kommer kunna ge när vi ska förstå hur vi ska jobba med digital kompetens. Både för den enskilda läraren, men lika mycket på alla beslutsnivåer i kommunen och inte minst nationellt. Att definiera kompetens som något som behövs för att lösa en uppgift, inte bara som ett egensyfte. En ännu större guldgruva. Om vi bara vill och vågar.

Björn Söderlund
Utvecklingschef Stadsledningskontoret
Lidingö stad

Bjorn

LIKA och SKA ur förvaltningsledningens synvinkel

Gästinlägg av Magdalena Kågström, Chef digitalt lärande, Skellefteå

Enkel uppföljning och prioritering – LIKA i kombination med Leda digitalisering

Det är mycket som händer för det svenska skolväsendet, digitalisering av nationella prov, läroplansförändringar, och såklart den efterlängtade nationella digitaliseringsstrategin för skolan med det övergripande målet att skolan ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Strategin innehåller tillika tre fokusområden:

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Uppföljning kring digitaliseringens möjligheter skulle kunna vara ett komplext uppdrag, men inte om man använder sig av verktyget LIKA. Hos oss i Skellefteå är vi nu inne på fjärde uppföljningsomgången för våra rektorer och tredje för våra förskolechefer. Det är obligatoriskt för alla skolledare att göra den varje vår och att publicera den för kommunsammanställningen. Förutom att den ger en konkret handlingsplan för alla rektorer och förskolechefer, så kan jag , genom den övergripande sammanställningen, se att vi hela tiden rör oss framåt i digitaliseringsprocessen. Det blir väldigt tydligt både inom vilka områden vi ligger bra till, och inom vilka områden vi behöver prioritera insatser från förvaltningens håll.

Sammanställningen från LIKA var en bidragande orsak till att min förvaltningschef tog beslutet att Skolverkets Leda digitalisering skulle vara prioriterat och genomföras under detta läsår.

Alla förskolechefer, rektorer, förvaltningens ledningsgrupp och min nämndsordförande är med. Att nämndsordföranden Fredrik ser det som en självklarhet att vara med, är väldigt uppskattat. Det är många, långa, bra diskussioner. Politiken, förvaltningsnivån, skolledarna och alla som är i skolan måste verka för en samsyn kring vad digitaliseringen innebär och vad vi förväntas göra annars får vi ingen likvärdighet. Även skolans verksamhet måste ständigt utvecklas och förändras för att svara mot samhällets villkor och krav. Det gäller att alla i hela styrkedjan förstår att digitaliseringen i skolan hänger ihop med hela samhällsutvecklingen, och inte är något som man kan bortse ifrån.

Skolverkets Leda digitalisering har varit ett stöd för oss, men vi har inte följt modulen till punkt och pricka, utan förädlat, förändrat och anpassat. Sista delen Utvecklingsplanen har vi gjort ett helt eget upplägg på och använder oss i stället av LIKA. Jag kände när jag läste inledningen till avsnittet att det inte fanns någon anledning att ändra på ett koncept som nu är en naturlig del av kartläggning, mål och uppföljning hos oss.

Om man vill arbeta verkligt systematiskt med sitt kvalitetsarbete måste man samla in och bearbeta information och fatta beslut på de data man har. Att sätta upp mål för sin verksamhet och sedan regelbundet följa upp hur väl man lyckas få verksamheten att närma sig målet , är ett sätt att arbeta systematiskt med data och analys. Det gäller att basera sina åtgärder eller insatser på en fast grund av data istället för en allmän uppfattning om situationen, oavsett vilken aspekt av skolutvecklingen som står i fokus.”

Jag tycker att LIKA hjälper oss att prioritera och att vi hela tiden går framåt, och min förhoppning är givetvis att jag ska kunna se effekten av Leda digitalisering i årets LIKA-kartläggning.

Magdalena Kågström
Chef Digitalt lärande, Skellefteå

Skelleftea2

LIKA och SKA ur en skolutvecklares perspektiv

Gästinlägg av Fia Blomqvist, skolutvecklare på Bodals skola i Lidingö stad

LIKA för uppföljning, strukturerad strategidiskussion och systematiskt arbete – en skolutvecklares erfarenheter.

Skolan står nu inför spännande utmaningar med de nya ändringarna i LGR 11. Dessa ändringar gör att vi i skolvärlden behöver ändra hur vi tänker om lärande samt hur vi strukturerar, och det viktigaste, följer upp vårt systematiska kvalitetsarbete. Jag tror precis som flera andra i Skolsverige att vi behöver förbättra elevers kunskapsutveckling i kombination med att förbättra deras digitala kompetens. För att möta de nya kraven behöver skolvärlden bli säkrare både på sin egen digitala kompetens och på var fokus ska vara för varje enskild skola och kommun. Här kommer mina erfarenheter med SKL:s LIKA-verktyg in.

Jag har använt mig av LIKA-verktyget på flera av de skolor jag arbetat på (både friskola och kommunal skola) och då utifrån olika roller som bl.a. förstelärare, arbetslagsledare och skolutvecklare med ansvar för digitalisering. På skolorna har jag arbetat i ledningsgrupperna och även haft ansvar för fortbildningen i och med förändringarna i styrdokumenten. LIKA ger, enligt mig, skolledningen snabbt och tydligt en strukturerad överblick hur skolans process gällande digitaliseringen ligger till.

Analysen av resultaten har både gett upphov till strukturerade strategidiskussioner i ledningsgrupper samt möjliggjort en tydlig och fokuserad organisation kring de pedagogiska mötena med personalen.

Förslaget på handlingsplan och aktiviteter som ges av verktyget presenterar en möjlighet för skolan att anpassa behovet till just varje enskild skola och vad den behöver fokusera mest på. Att använda LIKA regelbundet ger en trygghet i skolans systematiska kvalitetsarbete samt en tydlig överblick med perspektiv på skolans hela digitala verksamhet.  LIKA-verktyget ger en möjlighet att effektivisera arbetsprocesserna utan att påverka kvaliteten i arbetet, det är annars så lätt att tro att det handlar om att effektivisera för att spara pengar.

Jag tror att ett tydligt fokus från skolan på det systematiska kvalitetsarbetet är något som är av största vikt. Om man genomför ändringar i undervisning och arbetssätt och inte följer upp det kan det sluta i katastrof. Det gäller att fokusera på det viktiga och inte famla omkring. Att inte chansa. Att det finns ett tydligt fokus i arbetet med digitaliseringen i skolan gör det även lättare att följa upp progressionen dels i elevernas kunskapsinhämtning samt i personalens eget arbete med digitaliseringen.

Att analysera svaren som man får från LIKA är en viktig del av arbetet och ger skolledningen viktig information om hur skolans strategiska arbete med digitaliseringen ska fortsätta.  Här visar LIKA upp en tydlig och strukturerad handlingsplan med diagram och fokusområden som baseras på den egna skattningen av skolans process.

Jag har nu precis börjat arbeta som skolutvecklare på Bodals skola på Lidingö och blev glad över att de använder sig av LIKA. Vi på skolan är precis i startgroparna av arbetet med verktyget och jag ser fram emot att, tillsammans med ledningen, få en tydlig bild av skolans digitaliseringsprocess med hjälp av LIKA. Verktyget kommer att ge oss ett förslag på handlingsplan och en överblick över vad som behövs för att driva digitaliseringsarbetet framåt. Lidingö stad arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och här finns även Björn Söderlund, Lidingö stads utvecklingschef och en av skaparna av LIKA. Det ska bli spännande att få ta del av kommunens kvalitetsarbete med LIKA och även kunna jämföra Bodals skola med kommunens övriga skolor. När sedan LiKA för lärare lanseras i april, ett ”systerverktyg” till LIKA som jag är med och pilottestar just nu, får vi ytterligare ett verktyg som stöd i vårt arbete.

Vi är, liksom många i Skolsverige, i början av vår digitala resa. Och jag ser verkligen fram emot resan med Bodals skola och Lidingö stad.

Fia Blomqvist
Skolutvecklare, Bodals skola
Lidingö stad
Fia Lidingö

LIKA och SKA ur en rektors synvinkel

Gästinlägg av Elisabet Teghult, rektor i Kungsbacka

Hur kan jag som skolledare dra nytta av LIKA i det systematiska kvalitetsarbetet?

Vi kan alla skriva under på att hela svenska skolan står inför stora utmaningar inför framtiden. Skolledare är nyckelpersoner och här gäller det att kavla upp ärmarna och jobba så modernt och med så god kvalitet som det bara går!

Jag är rektor på en 5-9 skola och för mig är LIKA ett verktyg för att återkommande stämma av hur långt min verksamhet kommit i digitaliseringsprocessen. Att leda en skola ställer mycket stora krav på abstraktionsförmåga då skolledare ska arbeta i både nutid och framtid och samtidigt tänka in olika perspektiv. Att då få lite hjälp på vägen, är mycket tacksamt! I LIKA hittar jag hjälp. Här gör jag en självskattning av min verksamhet och därefter får jag konkreta förslag på hur jag kan förbättra min skola. Jag kan själv välja vilka aktiviteter jag vill genomföra och följa upp under läsåret.

Maja_Malbild

När jag har gjort skattningen är jag noga med att inte välja för många aktiviteter, det ska vara greppbart och möjligt att nå målen! Att komma igång med några nya digitala aktiviteter varje läsår gör att det inte känns oöverstigligt. Jag har en konkret handlingsplan som jag kan använda i samverkan, i ledningsgrupp eller tillsammans med mina förstelärare. Planen blir en ledstång i mitt systematiska kvalitetsarbete och jag följer upp den med jämna mellanrum. Genom att göra en LIKA-värdering varje läsår (ibland varje termin) ser jag också min skolas utveckling från år till år.

Det är viktigt att också bli påmind om alla de framsteg som görs, men som vi lätt glömmer bort att vi gör.

Läsåret 2017/18 har jag på min skola satt upp målet att all personal fullt ut ska jobba i Office365 vad gäller information, kalendarium, dagordningar, protokoll osv.  Jag är ytterst ansvarig för att se till att plattformarna hålls uppdaterade. Jag ska också föregå med gott exempel och våga pröva nya redskap och metoder. Personalens utveckling inom digitalisering är ett viktigt ämne under medarbetarsamtalet och bedömningssamtalet och blir i slutändan lönegrundande. Utifrån LIKA-skattningen som jag gjort för min skola, kommer skolbiblioteket att förändra sin verksamhet från och med hösten 2018. Vi kommer då att ha ett bibliotek som bland annat kommer att kunna arbeta med källkritik, multimodala böcker och ny teknik. Ett framtidens bibliotek!

Elisabet Teghult
Rektor Kungsbacka

P.S. Det finns en extra finess med LIKA…
Om många skolledare väljer att publicera sina LIKA-värderingar, så kan vi alla se större mönster och trender över hela Sverige, och det är ju alltid intressant att jämföra sin egen skola med andras.

LIKA och alla andra verktyg

Hur förhåller sig LIKA-verktygen till alla andra nationella och internationella verktyg och modeller framtagna av konsulter, leverantörer, folk från ”golvet”, olika nätverk, av egen drivkraft eller av beslut ”uppifrån”? Och varför finns LIKA-verktygen idag?

Lite med anledning av olika diskussioner i sociala medier förtydligar jag här några av grundtankarna kring skattningsverktygen i familjen LIKA (för det är flera olika verktyg, inte ett). Men framför allt förtydligar jag för att det ska vara rätt förväntansnivå bland er som är nyfikna och vill använda er av verktygen. Det går ju för övrigt alldeles utmärkt att skapa ett konto och testa verktyget, vilket så klart är bästa sättet att skapa sig en bild av vad det är och vad det INTE är.

Svaret på första frågan, hur LIKA-verktygen förhåller sig till andra verktyg, kedjor, modeller, moduler, hör ihop med svaret på andra frågan – varför LIKA-verktygen finns. Till att börja med, för att räta ut eventuella frågetecken kring hur många verktyg det finns, så finns det i dag två olika LIKA-verktyg och ytterligare ett är på väg (det är alltså inte en uppdatering av LIKA som är på gång i arbetet med LIKA för lärare).

1.
LIKA, it-tempen för skola och förskola började utvecklas 2013 tack vare en överenskommelse med regeringen eftersom det fanns ett behov av ett ramverk, ett stöd för skolorna i deras digitaliseringsresa och det pågick aktiviteter, fanns initiativ kring det runt om i kommunerna, på skolorna. Verktyget lanserades 2014 och primär målgrupp var rektorer. 2015 kom en ny version av samma verktyg och då med en anpassning för förskolan. Idag har vi version 3.0 av verktyget, vars innehåll hela tiden har ambitionen att anpassas efter de förändringar som sker (styrdokument, nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet etc.). Det finns en arbetande styrgrupp som består av personer ”från golvet”, d.v.s. personer med olika roller som alla är aktiva i skolans digitalisering i sina hemkommuner. SKL håller ihop arbetet och står även för kostnaden att drifta tjänsten som är gratis att använda.

2.
LIKA, it-tempen för socialtjänsten togs fram under 2015, lanserades 2016 och vänder sig framför allt till verksamhetschefer inom socialområdet, men har samma funktionalitet, skattning – analys – handlingsplan, och samma målsättning att konkretisera och visa på vad digitaliseringen innebär i den praktiska vardagen.

3.
LIKA för lärare, är inte en uppdaterad version av nr 1 på listan här, utan ett eget verktyg men under samma paraply, med samma funktionalitet men med primär målgrupp lärare. LIKA för lärare ska vara lärarens arbetsverktyg i första hand och tas nu fram tack vare crowd funding. Över 30 kommuner och några leverantörer är med och bidrar för att man sett behovet och vill ha ett stöttande verktyg för lärare. Det ska ge läraren en möjlighet att få syn på det som görs i vardagen kopplat till digitaliseringen. Ett verktyg för att, här och nu, tydliggöra och underlätta i allt det som ska göras på grund av och tack vare förändringar i styrdokument och nationell digitaliseringsstrategi. Skattningen handlar alltså inte om att tala om vad man kan eller inte kan, utan om vad man gör och inte gör. Som bonus kan man arbeta kollegor tillsammans med sina svar för att lära av varandra, tydliggöra det som sker i de olika klassrummen och ämnena, skapa ett gemensamt språk. Man kan också arbeta på ledningsnivå för klokare investering i fortbildningsinsatser och annat. LIKA för lärare tas fram just nu och kommer lanseras i april 2018. SKL håller ihop arbetet som alltså finansieras gemensamt av flera kommuner och gruppen som tar fram underlag och innehåll består av ett gäng ”digitala lärare” med olika bakgrund, inkl. forskarbakgrund.

Maja_Malbild

En grundtanke med samtliga verktyg ovan är att de ska vara självgående och självinstruerande – det behövs varken externa konsulter, interna samordnare eller stora satsningar för att förklara modellen och sedan arbeta med den. Som rektor, som verksamhetschef och snart även som lärare kan du använda dig av LIKA på egen hand – du ska få tillräcklig med hjälp att forma din egen handlingsplan för det fortsatta arbetet. Finns det däremot högre ambitioner än enskild rektors arbete,  behövs både förarbete, efterarbete och stöd. Vill man t.ex. göra en kartläggning av läget på samtliga skolor och/eller förskolor i en kommun för att kunna ta fram gemensamma insatser, prioritera och lära av varandra behövs samordning och, igen beroende på ambitionsnivå, även draghjälp av en ”kommunansvarig”. En kommunansvarig kan på olika sätt arbeta med skolornas/förskolornas skattningar, se hur läget är, jämföra inom kommunen och nationellt i det aggregerade resultatet. Men att jämföra sig med andra är för övrigt inte heller LIKA-verktygens primära mål, det är en bonus. LIKA-verktygen är ett av flera arbetsverktyg i vardagen.

GlödlampaÄr ni fortfarande med mig och orkar läsa lite till? För det är nu jag kommer tillbaka till grundfrågorna – hur LIKA förhåller sig till andra verktyg och varför det första verktyget togs fram och fler utvecklas i samma anda (utöver LIKA-verktygen är t.ex. KLASSA ännu ett exempel på hur konkret stöd i en djungel – informationssäkerhetsdjungeln – tagits fram och där flera kommuner gått samman för att jobba fram detta stöd).

Det finns ett gäng modeller och verktyg framtagna för att på olika sätt stötta skolväsendet i dess digitaliseringsresa och fler kommer att dyka upp. LIKA:s ”nisch” är just nu att de siktar på att konkretisera och peka på aktiviteter, något som görs/kan göras. Att på ett enkelt sätt bryta ner en del av allt det digitaliseringen handlar om, att tydliggöra generella termer som för några kanske kan kännas som floskler och klyschor. LIKA skapar ett nuläge och ger en enkel kartbild inklusive tips på hur man kan navigera för att komma framåt.

I arbetet med att ta fram verktygen och att uppdatera dem, är en lika självklar som viktig del, att titta på andra verktyg – vad de har för ändamål, vilka områden som lyfts, vilket innehåll, för att så bra som möjligt jacka in, komplettera och, vem vet, kanske även ersättas av så småningom. Ett av flera exempel är det verktyg konsulten Jan Hylén nämner i sin blogg: SELFIE. Lysande bra europeiskt initiativ och spännande att följa. Kanske det visar sig vara ett bra komplement eller kanske ett smartare och mer heltäckande verktyg än LIKA (och där är för övrigt ytterligare en viktigt förtydligande med LIKA-verktygen idag: de är inte tänkta att lösa allt ;-).

Sen finns det ju fler spännande initiativ och verktyg (Digital School of Europe, Stockholms stads skattningsverktyg, olika kommuners/skolhuvudmäns egna skattningsunderlag, enkäter för att skatta digital kompetens etc.) att hitta inspiration i och ta armkrok med. Det är inte heller någon brist på rapporter, debatter, studier som på olika sätt lyfter vad skolans digitalisering ”egentligen” borde handla om och som kan vara svåra att förhålla sig till för de som inte är väldigt insatta.

Maja_LedarskapÄr det något jag tror på så är det samverkan. Inte att lobba för det ena eller det andra, säga att det ena är bättre än det andra, utan att med nyfikenhet och ödmjukhet titta på olika verktyg, olika stöd och se hur vi bäst kan arbeta tillsammans, slå kloka huvuden (verktyg) ihop och hjälpa kommuner/skolhuvudmän, förvaltning, ledning, lärare…att komma vidare, att gå från snack till verkstad och då får aldrig verktygen stå i centrum. De är till för att hjälpa till. Därför vill jag som projektledare för arbetet med skolväsendets LIKA-verktyg, självklart fortsätta och utveckla de viktiga samarbeten som redan finns med t.ex. Skolverket, men även med förespråkare för och användare av andra modeller och verktyg. Det med ambitionen att fortsätta ge konkreta, verksamhetsnära stöd där inte modell, verktyg eller enskilda affärsintressen hamnar i fokus.

Som sista förtydligande, om det inte redan framgått, är anledningen till att LIKA-verktygen utvecklats/utvecklas, att flera av Sveriges kommuner flaggat upp för ett gemensamt behov. Det är på initiativ av dessa kommuner som arbetet sätts igång, vilket också är själva grundbulten och kanske även en framgångsfaktor – ett arbete som redan påbörjats ute i kommunerna, på skolorna, av de som står med ärmarna uppkavlade mitt i det praktiska och faktiska som digitaliseringen innebär, utvecklas, skalas upp och stöd tillgängliggörs för fler.

Just nu har skolväsendets LIKA-verktyg sin nisch och verkar fylla ett syfte med tanke på att det används av så pass många runt om i landet. Verktyget behövs för att vi står i ett läge där många behöver hjälp att konkretisera det som står i styrdokumenten och det alla vi sakkunniga, experter, konsulter, förändringsagenter och eldsjälar mässar och föreläser om. Att lyfta några stenar från axlar, att faktiskt våga förenkla det som kan tyckas vara komplext, det som kanske känns stort och ogreppbart, kanske lite för fluffigt och uttryckt med diverse termer som vi som arbetar dagligen med det förstår, men inte alla. Och stödet behövs nu.

Frågor eller funderingar på det? Kontakta oss gärna i styrgruppen – vi vill inget hellre än att ha inspel och idéer kring hur LIKA-verktygen kan vara fortsatt bra i sin ”nisch” och ge det stöd som behövs – så länge det nu behövs. Det är genom gemensamma och praktiska erfarenheter av arbetet med digitaliseringen på olika nivåer som vi vässar arbetet och stödinsatserna som behövs.

Ni når oss, andra användare och intresserade enklast i vår facebookgrupp, LIKA, it-tempen för skola och förskola. Oj, vad jag ser fram emot en härlig, ödmjuk, öppen och prestigelös diskussion kring hur vi kan samverka, samarbete och konkretisera arbetet för skolväsendets digitaliseringsresas skull! För med handen på hjärtat alla vi förstå-oss-påare, är det inte från snack till verkstad vi vill ta oss?

/Johanna

 

 

Läget i landet – en presentation av data från LIKA v 2.0

Hur skattar landets rektorer och förskolechefer läget nu så här inför förändringarna i styrdokumenten och beslutad Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet?

Det tyckte vi i styrgruppen för LIKA, it-tempen för skola och förskola, skulle vara intressant att kika på. Därför valde vi ut ett gäng av alla de 80 indikatorer som vi tänker kopplar lite extra till just nationella digitaliseringsstrategin och förändringarna i styrdokumenten (men alla kopplar ju egentligen dit ;-), indikatorer som känns lite extra relevanta (men alla är ju relevanta ;-) och presenterar dem här – för er att titta på, tänka och reflektera kring. Och när ni gör så, kom ihåg att det här är rektors/förskolechefs skattning och LIKA deras arbetsverktyg.

Presentationen är baserad på de värderingar som fanns publicerade i verktyget i augusti 2017 och visar aggregerad data från 16 av de ca 80 indikatorer som finns i verktyget. Områden vi såg var lite extra intressanta handlar om:

  • Att skapa likvärdiga förutsättningar – infrastruktur
  • Att skapa en tillgänglig miljö – ledning, infrastruktur, användning
  • Att skapa förutsättningar – ledning
  • Att arbeta systematiskt, utvärdera och följa upp – ledning
  • Att välja verktyg efter situation – användning
  • Programmering – kompetens och användning

Håll till godo! Och som sagt – reflektera gärna kring det ni ser i presentationen, jämför med arbetet och läget i era kommuner, på era skolor.

Vi skulle också vilja uppmuntra er alla att sprida nyttan av att publicera värderingar! Ju fler som publicerar, desto mer heltäckande resultat. Resultat som är värdefulla i kommande arbete på såväl skol- och kommunnivå som nationell nivå. Använd LIKA för att visa vilka insatser som ska prioriteras, jobbas tillsammans med osv.

Presentation av data LIKA it-tempen för skola och förskola okt 2017

/Johanna & styrgruppen

LIKA i Danderyd och Huddinge

Intervju med Helena Resele-Tidén, Danderyd och Peter Ringström, Huddinge om deras erfarenheter av LIKA-verktyget.

Hej,
Jag heter Björn Söderlund och jobbar som utvecklingschef på stadsledningen i Lidingö stad. Ett fantastiskt roligt och utmanande jobb. Jag är också en av de som ligger bakom LIKA-verktyget och sitter med i styrgruppen. Vi vill sprida lärdomar, tips och trix för hur man kan använda LIKA och givetvis började jag fundera på hur vi skulle kunna beskriva vårt arbete här på Lidingö, våra utmaningar och våra framgångar. Men sedan blev jag självisk och tänkte att jag vill sprida lärdomar och samtidigt lära mig något själv. Därför vände jag mig till två av mina många favoritkommuner, Huddinge och Danderyd, för att slå två flugor i en smäll med mina frågor. Peter Ringström, IS/IT-ansvarig i Huddinge och Helena Resele-Tidén, verksamhetsutvecklare/skola i Danderyd svarade upp snabbt förstås! Båda kommunerna är aktiva användare av LIKA-verktyget och det här är deras erfarenheter så här långt.

Digital-kommunikation

1. När började ni använda verktyget och vem var det som drog i gång det? Vilka beslut togs och av vem? Vilka omfattar det?

Huddinge: Vi startade i december 2014 med att alla enheter inom grundskola och gymnasium ”skulle” göra LIKA inför vårt gemensamma besök på BETT. Detta för att få en färsk nulägesbeskrivning av var vi stod. Det beslutades även att LIKA skulle ligga under projektet ”IT i undervisningen” som till början var ett s.k. följeprojekt (vi skulle inte driva några egna frågor utan försöka följa verksamheternas digitala utveckling). I dag är projektet ett gemensamt fokusområde för verksamheterna. Beslutet togs av Utvecklingschef Conny Steinmo som tillsammans med undertecknad och Michaela Sti arbetar aktivt med LIKA på kommunal nivå. Naturligtvis har vi förvaltningsledningen och verksamhetscheferna med oss.

Danderyd: Vi påbörjade arbetet centralt under hösten 2016 efter beslut av produktionsdirektör. Samtliga kommunala grundskolor (åtta stycken) och vårt kommunala gymnasium var del av detta arbete. En grundskola hade tidigare på egen hand gjort en LIKA-värdering.

2. Hur många ”omgångar” av LIKA självvärderingar har ni genomfört och hur är det tänkt att dessa ska ske?

Huddinge: Vi är inne på vårt tredje år. Sen ett år tillbaka är även förskolan med. LIKA görs enhetsvis i mars-april och ger ett underlag till enheternas IT-handlingsplaner som ska lämnas in i juni och gäller läsårsvis. 

Danderyd: Vi har påbörjat en första testomgång av värderingsverktyget där vi centralt lagt in de olika skolorna med rektor som medlem för sin skola.

3. På vilket sätt använder ni resultatet i verksamhetsplaneringen?

Huddinge: Resultatet har mestadels använts på enhetsnivå. Efter första årets värdering genomfördes en analys som gav oss på förvaltningsnivå en fingervisning om var enheterna skulle behöva stöd för att komma vidare i sin utveckling.

Danderyd: I februari genomförde vi en central kompetensutvecklingsdag kring digitalt lärande för alla skolledare, IT-chef och team, IKT-pedagoger samt vårt Skoldatatek där resultatet presenterades som utgångspunkt för fortsatta samtal. Delar av idéerna fångades upp av IT-avdelningens verksamhetsutvecklare.

Mangfald-skola (1)4. Hur gör ni när ni följer upp utvärderingarna med respektive skola?

Huddinge: Vi har rapporterat övergripande, inte på skolnivå, om de tendenser som vi kunnat se och pekat på förbättringsområden.

Danderyd: I höst tillträder en ny skolchef som kommer att ta beslut om hur vi går vidare. Organisationen görs om och kanske blir det inom ramen för den nya kvalitetscontrollern att följa upp utvärderingarna.

5. Finns det några skolor ni känner till som tagit något annorlunda grepp på hur de jobbar med verktyget och hur har de gjort i så fall?

Huddinge: Vi har rekommenderat att LIKA ska vara ett kollegialt arbete på enheterna. Utfallet blir allt ifrån att en rektor gör LIKA själv, till att grupper gör det och I ett fall engagerade rektor alla lärarkategorier på skolan där de fick svara på frågorna.

Danderyd: En grundskola, F-6, genomförde en egen studie redan förra våren, som underlag för det lokala arbetet med digitalt lärande.

Larare (1)6. Vad känner ni att skolledaren upplever som den största utmaningen i användningen av LIKA?

Huddinge: Att hitta tid, plats och metod för att få lärarna delaktiga samt att vidare hålla dokumentet levande och kontinuerligt följa upp.

Danderyd: I vår testomgång var det bland annat systemsvårigheter att publicera värderingarna.

7. Berätta om någon överraskande nytta som uppstått som ni inte hade förutsett när ni drog i gång arbetet och vad den lett till.

Huddinge: Den nytta som vi kan tillskriva LIKA är att vi från Barn och Utbildningsförvaltningen har fått möjlighet till en större insikt i verksamheternas status i deras digitaliseringsarbete samt att digitaliseringen har fått ett tydligare ansikte ute i verksamheterna.

Danderyd: Det är för tidigt för oss att ännu dra några slutsatser. Ett par av grundskolorna kvarstår fortfarande och har bett om att få avvakta arbetet med värderingen, så vi har fortfarande inte bilden klar för hela skolverksamheten. Det är dock tydligt hur beroende skolan idag är av olika typer av digitalt systemstöd, både i undervisning och för administration.

8. Berätta om något på er resa där ni tänkt om, provat på ett sätt som inte visade sig fungera och som ni nu gör annorlunda.

Huddinge: Det har i stort fungerat bra från första början, dvs som vi tänkt oss.

Danderyd: Ber att få återkomma till denna fråga när vi använt verktyget under längre tid.

9. Hur är era tankar om användning av LIKA på lite längre sikt?

Huddinge: Vi, från förvaltningshåll, tycker att det ger oss en insyn som är värdefull. Vi skulle önska få mer resurser för att kunna utveckla det lite mer samt att vi hoppas på att LIKA för pedagoger kommer inom snar tid så att vi kan involvera all personalen ute på enheterna.

Danderyd: Viktigt, då flera av de digitala tjänsterna som används i skolan är verksamhetskritiska. Vi har bland annat dryftat frågan om informationssäkerhet. Värdefullt med ett så pass ”enkelt” verktyg där omfattningen är så pass hanterbar att det går att läsa ut resultat också på övergripande nivå. Är övertygad om att kommande resultat kommer att användas för fokussamtal i rektorsgruppen.

Stort tack till Helena och Peter för att ni delar med er av ert LIKA-arbete!

—————————————————————————————————————————
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för ett nuläge! 1568 publicerade idag!
—————————————————————————————————————————

Illustrationer: Maja Larsson, graphic recorder

LIKA – väg till systematiskt kvalitetsarbete

Läs Edward Jensingers tankar och uppmaningar om LIKA som en väg till systematiskt kvalitetsarbete gällande digitalisering.

Det är (skulle kunna vara) egentligen ganska enkelt det där med att skapa en utveckling. Det enda man behöver göra är att se till att få koll på var man är NU, identifiera de utvecklingsområden man har att arbeta med, sedan systematiskt arbeta med dessa utvecklingsområden under en period. Därefter se till att få koll på var man då är vid det senare tillfället. Har man rört sig framåt från A till B (eller C, D eller kanske till Z) under den period man mäter kan man eventuellt koppla denna positiva förflyttning till det systematiska arbete med utveckling man har gjort. Men man får förstås ha ödmjukheten att inse att det kan vara ren slump som gjort att man rört sig framåt också. Ungefär som när Ingemar Stenmark som svar på påståendet att han hade haft en hel del tur på senaste tiden svarade ”- Ju mer jag tränar, desto mer tur har jag”. Så, det är enkelt. Och ändå är det så otroligt svårt!

GlödlampaJag har ett tips till er ute på skolor gällande just det här med systematiskt kvalitetsarbete gällande digitalisering. Använd er av LIKA-verktyget (se länk HÄR). Jag sitter med i styrgruppen för LIKA och vill verkligen slå ett slag för verktyget. Har du hittat hit till LIKA-bloggen, känner du kanske redan till att LIKA är ett verktyg för skolors och förskolors självskattning inom digitaliseringen? Det är ett verktyg SKL tillhandahåller. LIKA står för Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning.

Genom att använda sig av LIKA:s självvärderingssystem kan man som skola få stöd och hjälp med att identifiera vad man har för styrkor och brister inom nämnda fyra områden. Men inte bara det. Man får också tillgång till en handlingsplan för att åtgärda de områden man har brister inom. Det är mycket positivt som stöd för ett systematiskt kvalitetsarbete inom området digitalisering av skolan.

Att jag tipsar er om detta har att göra med att vi i ledningsgruppen har sett att de som använder sig av verktyget systematiskt gör stora positiva framåtförflyttningar inom området. Jag har sett hur vissa skolor genomför en LIKA-utvärdering varje år och att dessa skolors resultat förbättras hela tiden.

Jag tror att skälet för detta är att man på sådana skolor, genom att göra självvärderingen och därigenom få handlingsplan kopplat till de brister man uppvisar, snabbt identifierar och utvecklar dessa områden. Genom handlingsplanen kan skolan sedan sakta men säkert beta av utvecklingsområde efter utvecklingsområde för att komma längre och längre.

Vad kan jag mer säga som vi i styrgruppen för LIKA ser? Tja, en vanlig sak är att när man på skolor gör en första självvärdering så går man ofta i fällan att övervärdera sig själv. Ett sätt att komma förbi detta, förutom att göra värderingen flera gånger, är att se till att man har en blandad grupp befattningshavare som genomför självvärderingen. Ta med skolledning, några lärare, kanske en it-pedagog och en bibliotekarie. Värderingen tar lite längre tid då. Men den bottnar bättre i en verklighet ute på golvet, vilket gör att ni bättre kan utveckla arbetet.

larare-elev-maja

Dessutom är vi i styrgruppen mycket spända på att se hur vi kan gå vidare med en LIKA-för pedagoger. Det vill säga ett självvärderingsverktyg där pedagoger själva värderar det de gör i sitt arbete, i lärsituationerna, kopplat till digitalisering . Underlaget kan sedan nyttjas av pedagogen för samtal om individuell fortbildning, av rektor för planering av skolspecifik fortbildning och för förvaltning för planering av strategier för att bättre rusta personal inom de områden som uppvisar brister. Eftersom jag själv sitter på en förvaltning, ibland långt ifrån ett klassrum, så tror jag att det skulle vara mycket värdefullt för mig att kunna se dessa resultat på makronivå.

Så, det ser jag fram emot att få igång. Kanske kan det vara klart redan till hösten eller nästa vår? Och, jag ser fram emot att fler av er ute på skolorna använder er av LIKA-verktyget både en, två och fler gånger som en del av ert systematiska arbete med digitalisering.

Edward/Edward

————————————————————————————————————————-
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för nuläge! 1414 publicerade idag!
————————————————————————————————————————-

Bilder cc by Maja Larsson, graphic recorder

LIKA som inkörsport och stöd

Om att använda LIKA som inkörsport och naturlig del i utvecklingen framåt – läs Elisabets intervju med Åsa Blide Larsson, utvecklingsledare i Kungsbacka

1. Kan du berätta lite om hur Kungsbackas förvaltning för förskola och grundskola har tänkt när det nu blir obligatoriskt att göra en LIKA-värdering?

Vi rekommenderar användning av SKL:s verktyg LIKA för en första ögonblicksbild av hur det står till när det gäller digital utveckling och användning av modern teknik för lärande på varje enhet. Vi tror att denna bild och de insikter den föder hjälper till att sätta frågan på agendan och få den än mer aktiv i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi uppmuntrar också till upprepade värderingar under året, för att stämma av de mål man själv sätter upp på enheten och skapa engagemang i personalgrupper.

Frågan är i nuläget extra intressant då regeringen inom kort väntas fatta beslut om nationella strategier för skolans digitalisering och vi redan fått betydande förändringar att ta hänsyn till i styrdokumenten.

I handlingsplanen som ska revideras årligen finns aktuell status för Kungsbackas digitala utrustning i förskolor och skolor samt länkar till resurser för kompetensutveckling genom kollegialt lärande och delakultur.

2. Vilka mål hoppas du att man uppnår?

Jag vet att våra ledare och medarbetare tar frågan om skolans digitalisering på största allvar, att man på alla upptänkliga vis försöker skapa möjligheter för kollegialt lärande och delande för ökad kunskap bland vuxna. Jag hoppas att LIKA ska bli en tillgång i detta arbete.

Att vi vuxna fokuserar framåt är en förutsättning för att våra barn och elever ska få det vad de behöver och har rätt till. En likvärdig skolgång innefattande allt – också en modern lärmiljö med dagens och framtidens verktyg.

Jag hoppas att LIKA-verktyget kan hjälpa till via sin enkelhet och tydliga struktur, vara ett stöd i den röda tråden och det långsiktiga arbetet framåt.

3. Var tänker du att Kungsbacka är i sitt LIKA-arbete om ett år?

Jag vill inte tala om ett LIKA-arbete – LIKA är ett förnämligt hjälpmedel i vår strävan att identifiera nuläget och lägga kompassen rätt åt det håll vi önskar gå. Alltså tror och hoppas jag att LIKA ska vara en naturlig del i vår utveckling framåt, en av många samverkande faktorer som hjälper oss mot målet.

4. Och sist men inte minst – vem är du och vilket är ditt nästa digitala steg?

Jag – Foto Åsafritidspedagogen som blev montessorilärare och arbetade många år på F-5 skola som både lärare, teamledare och IKT pedagog för den egna skolan och övergripande. Nu arbetar jag som utvecklingsledare med huvudsakligt ansvar för frågor runt skolans digitalisering och självklart skolutveckling i stort med fokus på barns och elevers lärande. Mitt nästa digitala steg blir nog att blir riktigt vass på att bygga snygga SharePointsidor!

Intervju gjord av Elisabet Teghult Mayner, rektor i Kungsbacka och med i styrgruppen för LIKA, it-tempen för skola och förskola.

——————————————————————————————————————–
Tack för att du publicerar din värdering – guldläge för ett nuläge! 1385 publicerade idag!
——————————————————————————————————————–

Sida 1 av 3123
skl logotyp