En blogg från SKL

It-tempen för skola och förskola

LIKA har fler användningsområden – om du publicerar!

Gästblogg av Martin Tallvid, lektor på Center för Skolutveckling, Göteborgs stad och rookie som ledamot i styrgruppen för LIKA och LiKA för lärare.

Det går bra nu. Vittnesmålen om hur användbart LIKA är för det strategiska kvalitetsarbetet duggar tätt och snart passerar vi gränsen för när 90 % av alla Sveriges kommuner har ett kommunkonto. Imponerande!

LIKA när kommunstyrelsen begär nulägesbeskrivning
Ytterligare ett exempel på användningsområde för LIKA-värderingarna gavs i Göteborg i våras när politikerna i Kommunstyrelsen begärde att få en nulägesbeskrivning av IKT-arbetet i stadens för-, grund- och gymnasieskolor. Politikerna hade fått signaler om att stadens organisatoriska indelning medfört att utvecklings- och utrustningsnivån är ojämnt fördelad mellan stadsdelarna. Målet med kartläggningen var därför att ge en bild av hur långt olika förskolor och skolor kommit i arbetet med att uppfylla intentionerna i stadens rådande IKT-program. Kartläggningen skulle också ligga till grund för en revidering av nuvarande IKT-program och med stöd i regeringens digitaliseringsstrategi bidra till prioritering av fortsatta inköp av digitala resurser med inriktning på förskolan samt låg- och mellanstadiet. Uppdraget gick till mig som är lektor på stadens gemensamma utvecklingsenhet; Center för skolutveckling. Önskemålet var att kartläggningen skulle ge en nulägesbeskrivning av IKT-arbetet inom fyra olika områden; ledning, infrastruktur, kompetens och användning.

Ja, ni känner igen områdena… ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Hm, kan det vara en tillfällighet? Nej då, här såg vi en möjlighet att slå två flugor i en smäll. Både ett sätt att få igång arbetet med att göra LIKA-skattningen ute i stadsdelarna och dessutom få in ett rejält underlag för att kunna göra en kartläggning av hur det ser ut på de olika förskolorna och skolorna. Det utgick därför ett påbud till chefer/rektorer i stadens alla över 400 förskole-och skolenheter att de förväntades genomföra LIKA-skattningen och att resultatet skulle användas för att ge politikerna en bild av nuläget.

Och vilket gensvar det blev! Närmare 90 % av alla enheter genomförde skattningen inom stipulerad tid (trots en pågående omorganisation och hög arbetsbelastning) och jag fick drygt 30 000 besvarade frågor från 390 enheter. Jag la dessutom till två enkäter, en till förskola och en till skola/UBF och har sedan sammanställt och analyserat svaren.

Fördelar med självvärdering
En stor fördel med att använda LIKA i ett arbete av denna art är att det datamaterial som redovisas i kartläggningen enbart bygger på informanternas självvärdering. Men man måste också hålla i minnet att valet av vetenskaplig metod påverkar resultatet. Såväl validitet som reliabilitet i självvärdering av den egna förmågan är svårbedömda eftersom resultaten riskerar att förskönas och att informanterna i tveksamma fall väljer ett alternativ som talar till deras fördel (eller faktiskt, det händer inte så sällan att informanterna undervärderar sig själva). Den bärande tanken bakom självvärderingsverktyg är dock att organisationen (skolan) själv ska analysera och bedöma hur långt de kommit i sin utveckling, och genom detta få ett beslutsunderlag för att prioritera vilka förändringar som behöver göras. Det blir alltså den egna organisationen på skolan som äger problemet och därmed också lösningen, vilket är ett argument för självvärdering jämfört med en extern värdering.

Engagemang hos ledningen i processen en framgångsfaktor
Den forskning som finns inom området visar att för att självvärdering ska vara ett framgångsrikt verktyg krävs ett stort engagemang hos ledningen i självvärderingsprocessen. Ledningen måste uppfatta och visa de anställda på betydelsen av värderingsprocessen och i kommunikationen med medarbetarna redovisa hur man ska använda resultatet.

Detta gjordes framgångsrikt av förskolechefer och rektorer!

Resultatet då?
Jo, det visade att politikernas farhågor var korrekta. Chefernas LIKA-skattning visade att det finns brister i likvärdigheten i såväl den pedagogiska användningen som i tillgången till digital utrustning. Särskilt stora olikheter fanns det på förskolorna, där vissa enheter var väl utrustade med surfplattor till all personal, gott om digitala verktyg på avdelningarna och ett välutvecklat pedagogiskt arbete, medan det på andra enheter rådde en nästan total brist på utrustning.

Ett annat intressant resultat av kartläggningen var att rektorerna själva gav sitt eget arbete med det strategiska utvecklingsarbetet genomgående låga betyg och att de efterfrågade egen fortbildning i hur man bedriver ett utvecklingsarbete på bästa sätt. Om du vill läsa rapporten så kan du hitta den här: Center för Skolutveckling.

Så, fortsätt ert värdefulla arbete med att göra upprepade LIKA-skattningar  med uppföljande handlingsplaner och glöm inte att publicera så det blir möjligt att genomföra lite större jämförelser på kommunnivå!

Det kommer alla till gagn!

Martin Tallvid 
lektor på Center för Skolutveckling, Göteborgs stad

Martin Tallvid

Dela gärna!

Inga kommentarer på “LIKA har fler användningsområden – om du publicerar!”

skl logotyp